Hon nickar svagt åt sin rådgivares ord. En rådgivare hon tagit in sedan Sandor lämnat Karm till henne att styra just för hans ålder och erfarenhet. Förlitade sig på honom, trodde att han ville Karms bästa men… hon litade inte på någon fullt ut. I grund och botten var de alla ute efter en sak, mer pengar, mer mark och mer makt. Loradons mur…[Read more]

”ärade drottning, vi har ej fått höra mer än vad vi förmådar att vår drottning redan vet” Stadens muarar hade fallit och enligt alla strateger som fanns kvar i staden som Herr Waldorf hade rådfrågat var det ett säkert tecken på att segern var nära. För vilken stad hade klarat sig om dess murar hade fallit utan någon form av undsättnings…[Read more]

Det var ett vansinnigt upptåg. Hon hastade efter honom ned längs korridoren, fram och uppför trapporna. Blicken flackande över de fuktiga välvda fängelseväggarna på jakt efter något som vända oddsen. Hon övervägde för en kort stund att plocka ned en av facklorna för att ha någonting att försvara sig med i en eventuell – och förmodligen tro…[Read more]

En stund stod hon utanför dörrarna in till rådssalen och bara andades, försökte få den där blanka hårda ytan att fästa. Det gick inte riktigt. Inte efter drömmen hon haft i natt och det märks att hon sovit dåligt, mörka ringar av oro kring ögonen men nåde den som skulle våga påpeka det. Skvallret skulle ändå gå, det visste hon.

Så öppnas dör…[Read more]

Inne i rådsalen hade några rikets mäktigaste människor samlats, alla klädda i sina finaste hovkläder av sammet och siden med guld broderier, på händerna bar de guldringar och juveler så värdefulla att även den minsta juvels värde översteg vad en bonde i Karm ens kunde drömma om att tjäna på en livstid. De var deras titlar fler än vad någon kunde…[Read more]

h

Casimirs män hade börjat återigen bli oroliga över köparens reaktion när han klev in, deras uppdrag var av sådan vikt att de inte hade råd med misstag och de hade gjort nervösa. Några hade redan börjat spridda ut sig för att försäkra sig  om att det inte var något bakhåll. ”Där ” en av de kaftan klädda männen som hade stått lite längre ifrån de…[Read more]

Nathaniel tog äpplet närmare Ronja, och med ens efter att ett frust av gillande naffsade hon i sig det halvätna äpplet.

Han vände blicken åt sjömannen och sken upp efter hans fråga.

“Jag kan både spela och sjunga, det är en sak jag håller kärt. Min käre far har tillverkat den.”

Han fiskade fram Lyran från ryggen, som om han hade haft den i  s…[Read more]

Det plötsliga ljuset hade bländat henne liksom det bländat Arand och hon hade instinktivt höjt en hand för ögonen. Hon hörde en kvinnas röst komma från ljuset och trots att hon försökte så kunde hon inte utröna vad som sades. Istället kände hon en hand sluta sig om hennes ena arm för att dra henne till sig. För en kort sekund var hon redo att hug…[Read more]

Wim var fylld av förväntan, att komma sig till Tharmad var ju precis vad han hade drömt om sedan han var barn. Ett äventyr som ingen annan hade varit särskilt intresserad av, eller ens brytt sig om när han försökte ta upp det. Visst kände han ju till massor av berättelser om Tharmad och hur nästan alla dog, men de döda kom till liv igen. Men f…[Read more]

Hon kände adrenalinet pulsera då ljudet av nycklar skramlade, och dörren plötsligt öppnades. Med nöd och näppe hade hon hunnit ur synhåll, men hon var rädd för att hon inte varit snabb nog att ta sig upp för trappan till den andra våningen. Nu fanns det inte tid längre för att smyga och vara försiktig – hon var avslöjad – och det enda hon kunde…[Read more]

Asgeir betraktade den märkliga kvinnan med ett något förvirrat ansiktsuttryck. Vad var det hon talade om? Hon verkade heller inte riktigt förstå vad han talade om, men åtminstone erbjöd hon honom sin hjälp – vilket var något han inte hade förväntat sig. Frågan var om han kunde lita på henne? Men just nu hade de ont om tid, och om hon kunde hjälpa…[Read more]

Desto längre striden pågick, fick Arand långsamt känslan av att detta var en strid de inte kunde vinna. Men han var envis, och bara han kunde släppa lös bärsärken kanske det kunde distrahera Ayperos tillräckligt för att de skulle kunna såra honom. Den dödliga dansen fortsatte tills ett ljus plötsligt fyllde salen, och Arand var tvungen att…[Read more]

Han lutade sig bakåt mot den kalla grottväggen. Stenen svalkade såret från vargbettet som än en gång gjorde sig påmint, men det var förhållandevis lätt att ignorera nu. Hans fokus låg nämligen på att försöka minnas varifrån porslinet ursprungligen kommit från.

“Helst,” svarade han lågt efter en stund, det enda ordet som svar på båda hennes frågor…[Read more]

Märehns och Karms trupper trängde djupt in i den inre staden och allt motstånd veknade för de. När de väl brutit fiendens  yttre linjer tog sig Märehns lätta kavalleri sig djupare in i staden där de bedriv slog till med snabba och lätta attacker mot fiendens kommunikation, sambands punkter och försträckningar vilket fick försvaret att kollapsa…[Read more]

“RAAAAAGH!” Det vidunderliga vrålet ekade mellan träden tills det dog ut i nattens mörker. Om fåren inte varit livrädda innan blev de troligen skrämda från vettet när ytterligare en oväntad skepnad dök upp mitt i natten. Fast Thurunn hade faktiskt legat där en längre tid och försökt sova, invirad i en tjockmantel och lite pälsskinn. När hon just s…[Read more]

“Treeee….. AH!” Thurunn hann bara flyga halvvägs upp ur sitt språng när vildsvinet kom farande och förstörde hela hennes långa väntan på rätta ögonblicket – det hade inte alls tagit henne halva natten och morgonen, liggandes i ruggig dimma och på den kalla marken.

Hon tänkte inte låta frukosten försvinna, inte nu, oavsett detta plötsliga int…[Read more]

Hans skratt och fråga om det var formen hon menade fick också henne att skratta, men där hans skratt var hest och rått så var hennes klingande vackert, även om det fanns en uppenbar ton av något mörkt däri.

”Nej inte formen, den vet jag hur den ser ut. Jag menar rent… Biologiskt”, sade hon med ett höjt ögonbryn och ett litet, snett flin över…[Read more]

Ett, två. Längre hann hon inte räkna förrän hennes vildsvin for framåt mot vildkaninerna. Ett litet skrik hördes när ena kaninen hamnade på vildsvinets ena bete. Mat. Äntligen hade de lyckats. Det hade gått en ganska lång tid utan mat och både hon och hennes vildsvin, Pollen, hade magar som protesterade. Båda var rätt trötta på gräs och regnvat…[Read more]