Hon kastade en hastig blick mot fågeln som flög upp i luften, snurrade ett varv och sen åter landade vid dem och lät sådär underligt som svanar gör. Hon förstod förstås ingenting, men Manfred upplyste henne utan att hon behövde fråga.

Som svar på hans fråga så skakade hon på huvudet.

”Jag tror det är bäst att jag stannar. Hinner de få syn på…[Read more]

Manfred var medveten om Moiras kyla bredvid sig, och uppskattade den i tystnad medan han funderade. Kanske kunde han göra något med fjädrarna? Fötterna ville han inte särskilt förändra, även om simhuden säkerligen hjälpte…

Nån drog i honom och han blinkade några innan han insåg att det var Moira. “Vad…?” Sade han konfundersamt, tankarna for…[Read more]

Med vilt uppspärrade ögon drog han sig snabbt undan så snart han insåg att han var fri. Att det var tack vare Vinga som vargen släppt honom såg han ganska omedelbart. Och nu satte den tänderna i henne istället. Han svor högt och försökte samla sig för att se vad han kunde göra. Ansiktet. Ansiktet var en svag punkt. Med kniven i ett hårt grepp k…[Read more]

Hans ord fick henne att skratta och plötsligt hade hon åter glömt sina sorger och laster, liksom tanken på att han inte skulle tycka om henne längre på grund av det som skett. Nej, allt var plötsligt bra igen, i varje fall för en liten stund. En tillräckligt lång stund för att hon skulle känna sig nöjd med livet såsom det var just då, tillräckl…[Read more]

Nicolaus gav honom bara ett brett flin ”de är inte våra magar som tillåter oss att dricka de, det är vårat klimat som tvingat oss att lära oss att dricka de” Ja för vintrarna i Märhen var inte trevliga, de var inte milda eller torra och kalla utan fuktiga, råa och kalla som aldrig lämnade en riktigt ifred ”De värmer än när fukten och kylan ha…[Read more]

Rheon kunde inte låta bli att skratta.

“Bara de väluppfostrade av oss, ers höghet!” Han tog en snabb klunk av vinet, vilket för ett ögonblick dolde hans breda leende, innan han lutade sig framåt. De stod redan närmare varandra än vad som kanske var lämpligt ur en diplomatisk ståndpunkt. För de ädlingar som frotterade i Sandors sal såg de nog m…[Read more]

“Berätta det bara inte för någon, speciellt inte mig. Det är inte nyttigt att ha rätt för ofta.” Sade Manfred med saklig röst, även om han smålog lite samtidigt. “Det är inte bra för egot.” Trodde han, i alla fall. Någon vis person hade säkerligen sagt något liknande någon gång, och om de inte hade gjort det så hade Korp sagt det nu.

Han klämde…[Read more]

Det var roligt att se att hon vart glad över något så enkelt Xharinyon log vänligt tillbaka och sneglade på henne.
Han hade visserligen planerat att resa runt ett tag då han behövde en paus från sitt torn. Ja varför inte följa med henne ett tag, även om han inte trodde att krigarladyn skulle behöva hjälp, men sällskap var säkert uppskattat.
“D…[Read more]

Vad skulle hon göra? Det var den enda och första tanken som for igenom hennes huvud när Vinga såg hur vargen hoppade på Lukas ben. Det dova morrandet. Lite irriterad över att bli väckt när hon äntligen hade kunnat sova. Inte kunde hon sitta där och se på. Ett skrik kom från hennes läppar medan hon kastade sig mot vargen. Ett hårt grepp, fast d…[Read more]

Hästar. Luka hade ätit en häst en gång. Inte för att han tänkte göra det igen, i alla fall inte just här och nu, även om han kände sig tillräckligt hungrig för det. Det var det första han kom att tänka på, och hoppades i sitt stilla sinne att djuren inte skulle se det på honom.

”Må det vara en snäll en, då” mumlade han bara, med en nästan bi…[Read more]

Hon noterar Yazfeins förvandling men säger inget om den. Kunde på sätt och vis förstå varför han ville dölja sitt rätta jag och i det här sammanhanget var det mer än tacksamt att han gjorde det. Vinet kommer in och hon tar emot karaffen som Sera med vis högdragenhet skjuter över bordet till henne. Betedde sig som om de vore fiender när det i sj…[Read more]

Säcken öppnades för ett kort ögonblick och under de sekunder som ljuset flödade in han Fëani inte mer än få syn på Atlens ansikte och notera ett nytt ärr hon inte sett innan, hon halvt öppnade munnen för att hälsa men hann inte säga något innan säcken stängdes och det blev åter mörkt.

Hon fick anstränga sig för att inte utstöta något ljud d…[Read more]

“Oh stå förtjusande” Hon skrattade. “Vi hade inga havsfolk i mitt land bara dem som levde i hamnarna. ” Hon lutade sig tillbaka och smuttade på sitt vin och studerade Xharinyon. “Skulle ni vilja följa med mig på min resa?” Hon suckade lätt.”Jag brukade ha mina drakar som sällskap men de for iväg. “Hon log. “Jag skulle bli väldigt glad om du ville…[Read more]

Han hade förstås rätt. Allt för ofta lät hon sig själv upptas av tankar på vad som skulle kunna hända, särskilt efter det som skett i Thel Shaen. Hon fastnade alldeles för lätt i tankar om hämnd, om vad som skett och vad som skulle ske snarare än att skjuta upp det till morgondagen och njuta av tiden hon hade nu, i denna stund med Manfred.

”D…[Read more]

Hon var inte särskilt glad över hur kvällen artat sig, och hon var inte helt säker på vad hon tyckte om att Yazfein så nonchalant avslöjat sig själv både för Sera och denna prästinna, inte bara för hans skull utan också för hennes. Det fanns trots allt en anledning till varför de hållit sitt förhållande hemligt, och även om hon var ganska säker p…[Read more]

Han hade avslutas sin måltid och satt nu bara och smuttade på vinet och försökte motstå att gäspa, inte för han hade tråkigt utan för att han var trött och efter slurken av hennes plunta lite full. Tur han fortfarande kunde tänka klart, för hon försökte lura ut av exakt han sökte och så lätt skulle inte den gamle mannen ge henne så mycket att gå…[Read more]

Innan Sera yttrade något gjorde hon en gest mot värden som satte ner en flaska vin. Hon rynkade näsan något, karmansk vin var inget hon tyckte för. Sedan såg hon sitt släktsemblem på vinflaskan och nickade nöjt. Ett vin från hennes folk. Bra kvalité, annat kunde det inte vara. Värden hade satt fram två glas, ett framför Araniél och ett framför Se…[Read more]

Att Manfred numera skulle kunna ses som någon som flytt från Caras Idhrenin och säkerligen skulle få sådana som han själv efter sig… nå, det var faktiskt något som han reflekterade över en hel del. Det var en potentiella fara för dem båda. Å andra sidan så vägrade han leva i skräck. Han ämnade helt passa på att leva deras liv tillsammans full…[Read more]

Åt hans förslag om att hon var tvungen att röja upp, grimaserade hon illa och gjorde en gest mot rummet och röran i sig. Nästan lite upprört. Skulle detta inte vara ordning? Hon var medveten om vad som låg i alla högar. Papper. Kontrakt… Och mer papper.

”Det är inte stökigt här… Jag vet minsann vart jag har…” började Vésiva försvara sig själv, äv…[Read more]