De var rätt intensiva att umgås med och då hon var rätt introvert märkte hon hur energin sakta började gå nedåt i hennes kropp, speciellt då frågorna kom mot henne och hon visste knappt vad hon skulle svara. De var vänliga och därav gjorde hon inget motstånd då ena kvinnan tog hennes hand och började dra med dem båda bort från Akademins hårda…[Read more]

Lite irriterat borstade han bort lite av mjölet som fanns på hans mörka byxor och han knöt sin näve för att försöka lugna sig när Ylva drog upp onödiga saker. Det gjorde det för hennes skull. Kunde hon inte se det? Han fnös och tog sin tumme i sin mun för att fukta den lite för att sedan dra bort lite sömn, sot och annan smuts i Ylvas ansikte.…[Read more]

‘Hel har inget med detta att göra!’ sa Villi ilsket till svar, och pressade ett inger mot hennes panna så runan började glöda där med. Audgisil var snabbt där vid Ranghildrs sida, i syfte att stöda henne, men Villi gjorde en ilsken gest åt honom.
‘Håll dig borta nu om du vill att lilla fröken våldsam här ska bli frisk igen!’ väste han, obrydd…[Read more]

Ylva

Hon såg på sin bror där han stökade omkring och flyttade på henne då och då, då han tyckte att hon var i vägen. Hon skrattade lite och kunde självklart då inte låta bli att ställa sig lite i vägen med flit utan att det skulle bli allt för uppenbart.
Hon tog ett stop av det något ljumna morgonmjödet och en bit bröd och ost som stod framduka…[Read more]

Ylva Sigvaldadottir

Hon såg mot hans föräldrar och Villi. Det var upprörda rösten som talade där uppe, det kunde hon läsa ut på Villis vilda gestikulerande och snart hade han dragit med kungaparet in i bastun igen. Hon rynkade lite på pannan och undrade vad det hela handlade om. Men släppte det sedan då hon insåg att det var Villi och det kunde l…[Read more]

Aenya flinade lite roat åt vad Vinga sa, och klappade henne på axeln.
‘Åh du vet nog att du vill, men det är så det ska låta!’ sa hon muntert, och kramade entusiastiskt om Vingas axel med en hand, för att se på den unga druiden mittemot dem. Hennes gröna ögon betraktade Eranya, som om bara viljekraft kunde få henne ur sitt blyga skal.
‘Per…[Read more]

Trots att Ylva försökte att hålla sig ur vägen var det nästan som hon alltid lyckades ställa sig precis där Torbjörn var på väg. Inte för att det gjorde honom särskilt irriterad. Han var van med att ha det så och det skulle vara märkligt om det inte var så snarare. Istället så knuffade han lugnt bort henne där han vandrade i köket. Lade in en…[Read more]

Det hela förvånade Ranghildr och hon hade tänkt kommentera hans märkliga sätt och ord, men hann inte riktigt innan hon kände ett brännande inom sig som gjorde att hon gav ifrån sig ett högt vrål av smärta som säkert skulle höras ut från bastun med. Lite krampaktigt greppade hon tag i bastubänken för att se på Vili med kisande ögon där tårar h…[Read more]

Ulyria drog tillbaka handen i avsmak och synade Villy från topp till tå, personen hon såg framför sig utstrålade något hon fann som oärligt, kanske var han till och med farlig. Känslorna av Villis beröring ingöt både rädsla som motvilja hos Ulyria, hon log en falsk min av etikett när han talade, det var omöjligt för henne att veta om Villi var a…[Read more]

Asgeir kunde inte riktigt påstå att han förstod vad hon pratade om. Han var dock rätt trött, slagen och bultande av värk efter dagens kamp, och kanske något för mycket mjöd därefter. Att ha stött på Ylva var en märklig slump han inte räknat med, då han gått för att få lite egen tid. För några dagar sedan hade de knappast känt varandra, nu verkade…[Read more]

Trött reste sig drottningen upp och hostade för att torka bort lite blod, som hon hastigt gömde ifrån sin make. Ett svagt leende fanns där på hennes läppar och hon strök en mild hand över Vilis kind och såg in i hans ögon med ett litet skratt.

“Du behöver inte säga vad gamla dårar som jag vill höra, Villi.” sa hon och klappade honom vänskapl…[Read more]

Ylva Sigvaldadottir

Hon log lite snett då han verkade komma på sig själv och vände sig sedan om för att ge henne utrymme att klä på sig ifred. Hon log åt det hela och tänkte på Villi i bastun. Han hade inte vänt sig om och hon skrockade till kort vid tanken.
Hon drog upp byxorna innan hon drog på sig den tjocka tunikan över det hela och sedan ma…[Read more]

Villi var inte direkt bekväm med denna typ av konfrontation, och drottningens blick var allt annat än behaglig. Audgisil gav hela situationen bara en enkel blick, innan han la en arm om Ranghildr.
‘Låt oss gå hem.’ sa han istället. ‘Vi behöver båda sömn.’ och trots allt hade en mycket yngre kvinna slagit henne blå och gul denna dag, det kanske v…[Read more]

Ylva Sigvaldadottir

Hon huttrade lite då hon torkade av sig vid stranden. Kanske borde hon gått in och värma sig igen innan hon klädde på sig men hon hade knappt kommit ut därifrån så hon vågade inte ge sig in igen. Vem visste hur länge kungaparet orkade sitta i värmen och Villi… ja han var ju säkert född i den på något vis och skulle väl kun…[Read more]

Tyst satt Ranghildr och såg ner på sina händer. Som hon försökte att stilla sig själv. En kruttunna som var lätt att tända på. Ilsket knöt hon sina händer för att sedan låta blicken vandra upp mot Villi med en tårögd blick. Hon öppnade munnen för att säga något spydigt, men istället så svalde hon bara luft och hon visste inte riktigt vad hon skul…[Read more]

Audgisil kände sig lite vemodig över ämnet som tagits upp, det var trots allt något han tänkte på varje dag – trots att det sällan pratade om det. Att Ranghildr skulle ta på sig skulden för det var inte direkt något han önskade. Han visste inte riktigt heller vad han skulle säga eller göra då de öppnade dörrarna och Villi och Ranghildr börja…[Read more]

Ylva Sigvaldaddottir

Då Villi ändå erkände att han uppskattade hennes vänskap så var det inte med lite motvilja han verkade göra det. Eller med ett ljud som för henne betydde att hennes fråga eller påstående inte uppskattades. Hon kunde inte låta bli att skratta lite åt honom för det innan han satte sig mer upp till rätta och verkade skärsk…[Read more]

I ögonen till drottningen kunde man se tårar. Något inte ens Audgisil nästan sätt om man inte räknade med få saker, och Kettils död var en av de saker som var just det. Hon darrade lite på sin läpp för att skaka på huvudet åt både konungens och Vilis ord. Som om hon inte riktigt ville höra det överhuvudtaget. Hon knöt sin näve och vände sig om.…[Read more]