• Ithia såg lite eftertänksamt efter Amalyn då hon skyndade iväg, och sedan på Sera. En liten axelryckning gav hon den andra unga kvinnan.
    ‘Vi får väl se om hon dyker upp, kanske jag skrämde bort henne? Jag försökte bara vara trevlig, hon verkar inte ha det så lätt här, och vi vet båda hur det är att vara ny och konstig här. Nå… konstigare.’ de…[Read more]

  • På en hög barstol intill den smutshåriga alven satt en munter figur med ett stop som såg allt för stort ut i dennes händer. Stopet i sig var väl inte så stort, men figuren var inte speciellt lång även om denne nu var i ögonhöjd med alven som precis anlänt. Något ovanligt satt en kvinnlig vätte där, med vårgrön hy, klara gulbruna ögon som tog in a…[Read more]

  • Ithia hade precis tänkt svara då en bekant närvaro rörde vid henne och fångade hennes uppmärksamhet. Det var uppenbart att både den nya kvinnan och Ithia var från samma härkomst, även om dom på sina sätt var som natt och dag med hårfärgen. Ithia log lite snett, även om hon var bekväm kring Sera var det alltid en märklig känsla att vara där med…[Read more]

  • Asgeir flinade lite över Ylvas sätt att tala till hans mor. Ja de hade nog båda vassa tungor, en viss likhet där – åtminstone då Ranghildr var på humör för sådant. Han skulle ändå tro att de två kunde komma överens, och att Ylva genom att lära känna drottningen lite kunde få det hon önskade sig – gården hon nämnt att hon drömde om då de tal…[Read more]

  • Livet var som vanligt i Caras Idhrenin, denna tid på året var det dessutom blåsigt och kallt då skolan befann sig omringad av vatten i Nírsjön. Karm var inte direkt den kallaste platsen i världen, men många gånger kunde Caras Idhrenin kännas som den mest regniga och blåsiga stället. Nu hade dock en frostbiten kyla lagt sig över skolan, all…[Read more]

  • Asgeir log bara muntert åt Ylvas pik.
    ‘Vad annat än en komplimang kunde det vara, ett hedrande för din yrkesskicklighet, precis som er plats här?’ undrade han med en gest över platsen där de satt, där de hade full överblick över hela salen och alla kunde se dem. Han viftade bara åt hennes anspråkslösa ord.
    ‘Så klart, allt vår kunnande är e…[Read more]

  • Asgeir Ulfhedna hade alltid funnit midvinterblotet en trevlig och nostalgisk fest. Från barndomen mindes han det mest som en intim fest med sin familj i den lilla stugan han vuxit upp med, trots allt hade Kaldralnds och Frostheims före detta ledare alltid hållit firandet i Sätet exklusivt för de jarlarna och deras familjer, snarare än att göra…[Read more]

  • Felaërn var nästan lika förvånad själv, trots allt hade Almithara en förmåga att få alla att tro att hon var oövervinnerlig. Men han hade fått in rätt träff vid rätt tillfälle, det kunde lika väl varit hon som vunnit denna då det varit så jämnt. De flesta andra hade kanske flinat brett i skadeglädje och gnuggat vinsten i motståndarens ansi…[Read more]

  • Kalli and Profile picture of AmdirAmdir are now friends 2 years, 3 months ago
  • Jediboba and Profile picture of AmdirAmdir are now friends 3 years, 4 months ago
  • Den unga paladinen betraktade Viktor tankfullt, och det kändes som om det fanns lite mer tyngd i deras bekantskap då de hade namn. Om hans var det sanna namn han bar visste hon inte, men namn hade vikt och hon nickade lätt till svar. Hans ord bådade inte gott, och bekräftade hennes känslor av föraning hon haft sedan hon satt sin fot i staden…[Read more]

  • Alven betraktade Moira och Wreax, och Moiras rynkade ögonbryn missade hon inte. Långsamt under denna förväxling som spelade sig framför henne och Vesíva växte sig ett roat leende på hennes läppar. Hon skakade halvt uppgivet på huvudet, och gick långsamt runt arbetsbordet för att sätta sig på sin plats igen, men leendet var nu borta och de klara…[Read more]

  • Felaerns ögon smalnade då han hörde hovarnas framfart, och han höjde blicken och huvudet stolt – i utmaning och kanske självständighet inför det förtryck de utövade över honom i denna stund. Högalver som trodde de hade rätt att göra som de ville, och Selyana – deras prinsessa, en förrädare till alla skogsalver liksom hennes mor drottningen. S…[Read more]

  • Felaerns blick for flyktigt mot Nesta där hon gömde sig bakom rötterna, där han pressades hårt mot Arod med deras klingor fortfarande låsta.
    ‘Vad har du för bevis för dina påståenden?’ frågade Felaern ilsket, trots allt hade han inte mördat någon alv, eller förrådit någon.
    ‘Det är du och den ni tjänar som låter alver dö utan att göra något åt d…[Read more]

  • Ithia höjde ett ögonbryn lite frågande åt hans ord. Få hade någonsin sagt något i hennes försvar över vad hon varit med om som barn. Visst hade hon känt så med då hon var barn, men nu som vuxen undrade hon om de verkligen var de grisar? Kanske det hade blivit så normaliserat för henne att hon bara accepterade det. Något som hon upplevt barbar…[Read more]

  • Det var ju sant att Arlin inte bar någon ring, men den enkla ring han hade gett på deras båtfärd vilade anspråkslöst på Nillas finger. Han hade inte haft råd med något mer än den simpla bronsringen. Han var van med sådana frågor dock, trots allt hade han spenderat mycket tid med den unga prinsessan Tirrin och han log lite roat.
    ‘Vad får dig tro…[Read more]

  • Det följde ett snabbt utbyte av klingor i snabba och vältränade mönster som enbart kom genom många års träning och skicklighet. Hade detta varit ett fredligt möte hade uppvisningen garanterat imponerat Nesta – och hade det varit som förr kanske hon till och med blivit bjuden på en uppvisning av alvernas svärdskonst som var precis som namnet……[Read more]

  • Ithia blev nästan lite ställd av frågan som kom. Var det inte uppenbart vad hennes relation till landet var, med tanke på hennes utseende? Trots allt var det ju det alla dömde henne för, konstant, den eviga skuggan som alltid förföljde henne. Men mannen framför henne verkade vara nyfiken, och hon suckade lätt.

    ‘Jag är född och uppvuxen i…[Read more]

  • ‘Vi får nog räkna med ungefär en veckas hårt resande.’ förklarade Arlin med sin lugna röst, och såg mot Nilla med ett uppmuntrande leende. Luften var frisk och landskapet stort, de hade hela världen framför sig och att se henne rida där fyllde honom med glädje.
    ‘Härligt, inte sant, eller vad säger du?’ frågade han Nilla och gjorde en gest över det…[Read more]

  • Alvkvinnan som Vesíva kallat för Quaina betraktade Wreax intensivt, sökandes efter reaktioner. Men som hon gissade på basen av vad hon visste om Wreax, genom rykte och de bilder hon sett i hans sinne, hade hon inte förväntat att han skulle bry sig om alvkvinnan som skötte hans hem i Celeras. Det sade så klart rätt mycket om vilken typ av karaktär…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.