Lite road åt hennes envishet skrockade hon till för att röra sig snabbare och smidigare upp för att se sig omkring på gatorna. Åt hennes första kommentar ryckte hon lätt på axlarna – det var inte direkt vad hon hade planerat. Trots allt trodde hon det var hennes faster där och inte hennes barn. Men ändå var hon rätt nöjd med utfallet.

“D…[Read more]

Allvarsamheten hos dem båda fick Nenya att rynka något på sin näsa, som om det smakade bränt i hennes mun. Hon reste sig upp och gick först fram till Isra för att lägga sina händer omkring hennes kinder för att långsamt stryka hennes kind med sin tumme. En varm blick, med en retsam glimt där, som mötte Isras gråa ögon.

“Så söta ni är som oroar…[Read more]

Nenya kastade en kort blick bakåt på sin kusins verk med prästerna. Magi och tecken hade aldrig varit hennes intresse, men våld och död det förstod hon sig på. Ett litet leende fanns där i mungipan fortfarande. Som om hon förstod att det fanns en ilska inuti henne efter vad de hade gjort. Det kändes så självklart att hon inte ens spenderade…[Read more]

Hon kunde inte annat än humma sitt medhåll när Ayperos bekräftade hennes tankar och idéer och hon log nöjt för sig själv när hon tänkte på den obalans som var i antågande. Visst, det var farligt, oroligheterna skulle förstås påverka även hennes rike, men det var en risk som var värd att ta. Om de kunde styra oroligheterna i rätt riktning och samt…[Read more]

“Du har rätt, kanske det är ett dåligt exempel. Du ser väl skör ut, men du är definitvt inte porslinsvit med all din smuts!” retades han för att frusta till i ett skratt för att böja sig ner för att placera en lite djupare kyss på hennes läppar.

Den andra frågan gjorde honom något nervös. För att vara ärlig var han inte ens säker på vad han…[Read more]

Ständigt verkade det finnas ett litet leende i mungipan till Nenya. Kanske hade hon saknat någon som kände till hennes egna historia. En familjemedlem. Hon hummade lite åt hennes ord. Faktum var att hon inte var helt säker på vad hon talade om med flaskor. Lite kritiskt betraktade hon kvinnan framför sig. Definitivt en kvinna nu och inte en flicka…[Read more]

Hederligt folk? Tanken var till en början nästan skrattretande, för henne var alla som stod på Hrafns sida lika mycket monster som han. Men sen mindes hon också vad hon själv gjort på vägen hit, på de som brunnit inne i sina hus, på de män hon ristat blodörn på och hängt upp som en varning för förbipasserande. Hon tänkte på Arands ord om att…[Read more]

Att Verena skulle bjuda på dryck, det hade hon ingenting emot. Faktum var att hennes penningpung inte var något att skryta med de senaste månaderna. Åt hennes fråga så svarade hon med ett jakande ja för att ge henne ett litet svagt leende.

“Kanske… Men jag vet inte riktigt om det är där jag bör vara. Mina plikter… skulle egentligen behövas p…[Read more]

Pratet om drömmar gjorde Ter’ath lite illa till mods. Det tvingade honom allt för ofta tillbaka till minnet som han ville förtränga. Däremot började det hemsöka honom på dagarna med. Så pass mycket att han var för trött för att lyfta sina fötter. Snubblandes på allt. Minnet började svika allt mer också. Vem och vart var han ens längre? 

N…[Read more]

Så klart det var ett samtal hemma då. Nenya mindes det själv. Oroligheten och ilskan, från alla parter. Kanske den hon var mest irriterad på var Sarethna själv. Hur kunde hon inte se möjligheterna? Kärleken? Det var förstås enkelt att tappa bort sig i skriket och ekot av det förflutna. Men hon väckte sig själv genom att skaka på huvudet så att…[Read more]

Att så många hälsade på alven gjorde honom nästan förvånad. Det var sällan någon riktigt pratade med honom. Speciellt att någon nämnde honom vid namn. Ter’ath, ett som han inte varit född med. Fast nu började han vänja sig vid det och det skavde inte allt för mycket. Nästan som om han började glömma sitt forna liv. Här var han, Ter’ath, utbölinge…[Read more]

Demon. Påståendet fick henne att skratta lite hest till och hon skakade lätt på huvudet åt historien. Om det var av misstycke för prästerna, eller människorna i allmänt var svårt att se.  När det kunde varit dock, det hade hon ingen aning om. Sådana banala saker var inget hon hade koll på i huvudet. Även om hon förstås enkelt kunde ta reda på…[Read more]

Kusin. Ordet kändes nästan främmande för henne och hon var inte riktigt säker på om hon hade hört rätt först. Men hon ville förstås inte visa sin egna förvåning eller verka ivrig. Så istället lät hon handen dra långsamt över tygerna igen medan hon försökte att pussla ihop alla bitar. För att röra sig, med samma långsamma rörelser till mannen so…[Read more]

Hennes kommentar fick honom att frusta till i ett skratt som säkert skulle kittla henne i ansiktet. Under hans fingertoppar kunde han känna hur hon spände sig. Det gjorde det nästan lite mer spännande, men också nervöst. Även om hennes kommentar gjorde honom något mer… utforskande.

Han drog sin hand igenom sitt hår för att hjälpa henne att f…[Read more]

Rösten var svag, men Nenya hörde den tydligt och högt. Det fanns en viss envishet och kaxighet som hon kände igen från sin faster. Doften var fortfarande där kryddig, stark … och något hon fortfarande inte kunde sätta fingret på. En mörkare smak, eller kanske som den bittra eftersmaken av kaffe. Medan hon funderade fortsatte hon pressa med sin f…[Read more]

Ett litet frustande lämnade Nenyas läppar, det fanns minsann många möjligheter att manipulera och att vinna ännu större stöd. Själva tanken gjorde henne kanske inte allt för upprymd, snarare var tanken på att skapa en framtid med både Ayperos och Isra något som gjorde henne mer exalterad. En bättre framtid.

“Vilken tur de små myrorna har,…[Read more]

Morgonens första strålar smög sig över takåsarna, och dimman som låg över staden började sakta att skingras. Bland de tysta gatorna framträdde en gestalt klädd i en utsmyckad klänning av sammetsblått. De mindre klackarna slog hårt mot kullerstenarna då och då stannade hon till för att rätta till den och kasta en hastig blick mot fönsterna som fa…[Read more]

Utan protest lät han henne dra ner honom över henne. För att stå på alla fyra över henne. Det röda håret ramade i dem båda – som ett skydd från omvärlden. Uppfriskande att ha någon annan än sig själv på tankarna. Förstås inte något som han hade tänkt säga och han pressade sig något omedvetet ner mot henne.

“Jag trodde…det var något man inte f…[Read more]

Rodnaden på hennes kinder, gjorde Blanka nästan ännu sötare. Som en oskyld ung dam, eller en nykär ungdom. Något som han mycket väl visste inte var fallet. Åt hennes kommentar mumlade han ett hastigt förlåt, men som försvann lite när hon snart placerade ännu en kyss på hans läppar. En som han besvarade, lite mer intensivt för att humma nöjt. Sed…[Read more]

Kinderna blev ännu varmare när han insåg att han hade svårt att formulera sina egna tankar, eller vilja. Vad var det egentligen han höll på med? Lite nervöst började han stryka en hand, först över hennes lår och sedan långsamt upp mot hennes bröst. Väldigt försiktigt – som om han trodde att hon skulle slå till honom ju närmare han kom.  Fast sla…[Read more]