Förvånat spärrade Toku upp ögonen – trots allt trodde hon inte att det skulle vara något som hon skulle koppla ihop så snabbt. Förstås hade hon hört om hur bråkigt det var i staden – men hur illa det egentligen var… Det var inget som hon hade någon aning av.

“Kanske…?” svarade hon lite blygt kanske för att spärra upp ögonen.

“Me…[Read more]

Komplimangen gjorde henne varm inombords – det var trots allt inte för dumt att få det bekräftat som hon redan visste. För det var ju trots allt inte svårt att se hennes mystiska skönhet. Det där farliga som få kunde satt fingret på innan. Elegant rörde hon sig vid Athanishkas sida för att låta blicken vara framåt på de många hus och ibland knu…[Read more]

Det var något speciellt med Nemea som Galeas kunde inte sätta fingret på, som om hon var mer än bara en mycket imponerande knivmästarinna. Även om reservarvingens hedonistiska sida ville mer än gärna belöna henne med utomordentlig bekvämlighet och njutning, fanns det också en genuint intresse att lära känna henne på djupet och undanröja pot…[Read more]

“Jag är verkligen seriös, kära bror, och dettas poängteras bara för övertydlighetens skull.” Galeas såg på Caspian vars ansikte var färgad av en intensiv allvarsamhet. “Stormästare, biträdande stormästare, överstepräst…Det spelar ingen roll, så länge Templet kan någorlunda anpassa sig till familjens subtila röst.” Blasfemisk sekularism fanns a…[Read more]

“Deras knivar i Ordoniet är synnerligen av yppersta kvalité,” husen Dendar och Gustenburgs välstånd byggde ju på gruvdrift och hade tillgång till mineraler som passade perfekt till att smida klinger med. “Jag förstår precis vad Fröken menar; när jag spenderade mina yngre dagar i norr som page och väpnare så skedde detsamma med mig. Turligt nog…[Read more]

“Nå, vilken tur att ni båda är här då och kan hitta den perfekta matchen åt mig. Men inga gråhåriga fula typer. Speciellt inte dumma män. Det blir så tråkigt.” klagade hon med en grimas åt Galeas utläggning kunde hon inte rå för att le, ett stelt leende. Det fanns förstås en sanning där, en allt för hård en. Speciellt en som inte hon ville höra…[Read more]

Skrattet från Toku klingade vackert och avbröts av ett litet harklande. Det hade låtit så enkelt, som om det skulle räcka att hon sagt ja och tillsammans skulle de resa.

“Det är nog så… Konungen begärde att ha mig här. Egentligen…” började Toku, men var lite osäker på vad hon skulle berätta för munken och harklade sig. Åt helvete med det…[Read more]

Fortfarande lite nervös – varför visste hon inte. Men det var lite svårt att veta ibland vart hon hade Athanishka – var det äkta kärlek eller var det ett litet frö som hon hade satt i huvudet på Nenya? Oavsett kunde hon känna hur känslorna för häxan växte. Nästan lite snabbare än vad hon trott var möjligt. Nästan skrämmande. Hon drog ett djupare…[Read more]

“Åh, ber så mycket om ursäkt; var har min anständighet tagit vägen?” Galeas frågade retoriskt med en ton av dramatik, en del av det höviska skådespelet mellan riddare och ungmö. “Ser Galeas Astor, till er ödmjukaste tjänst,” tillade han och nickade med huvudet innan han fortsatte, “Jag förmodar att du känner redan till min familjs namn som råde…[Read more]

Vare sig det var före, under, eller efter den spektakulära föreställningen mitt framför den vindrickande publiken, kunde Galeas inte slita de blåa ögonen från den förföriska, smaragdklädda huvudaktören. Akrobatens utomordentliga kombination av vighet, styrka och taktkänsla kunde man direkt se på konturerna av hennes vackra kropp, ett resultat av å…[Read more]

[b]”Din skicklighet med svärdet är inget för mig att bestrida om,”[/b] Galeas erkände med en lätt nick, likaväl med lansen; han skulle aldrig glömma bort tillfällena då storebror lyckades slå av honom från hästen när de kom ridandes mot varandra i turnerspel. [b]”Dock finns det ingen tvekan om vem av oss som är den mästerliga prickskytten,…[Read more]

En rodnad spred sig på Tokus kinder när hon insåg att hon kanske hade varit lite för otrevlig. Det var svårt att riktigt tänka rätt när paniken kröp sig på när hon fick något smutsigt på sig. Trots allt hade den varit på marken – och vem visste vad för äckligt det kunde vara på den. Försiktigt log hon.

“Förlåt mig…” viskade hon för att sedan s…[Read more]

“Låt mig inte störa ert bråk om vem som är bäst – och mest lämplig och sådär. På honom bara Galeas!” sa systern när hon steg in i rummet och tog en matkniv som hon stack framför sig retsamt mot dem båda med ett lurigt leende. För att sedan lite lojt kasta ner den i smöret som den sjönk fast i.  Alia rörde sig förbi fåtöljen för att sedan sträc…[Read more]

Fortfarande lite blygt nickade hon mot Alethir. Lite osäker på hur hon ens skulle sammanfatta hennes resor. De var så många minnen, goda och mindre goda som tävlade om hennes egna minne. Hon följde dem upp på plattformen – lite osäker på vad hon egentligen gjorde där. Det kändes lite malplacerat, men hon gav Elbereth ett svagt leende för att fö…[Read more]

“Fyll på kaffet och vinet, raskt,” beordrade Galeas en av tjänarna, inte bara för att det tillkom en extra gäst eller två, men också för sin egna skull. Vem vet, det skulle kanske behövas en rejäl runda av uppiggande Isilansk alkohol och Iselemskt koffein för att överleva morgonen, med tanke på vilka som anslöt sig till hans hittils fridfulla fr…[Read more]

En svår fråga att svara på – speciellt när hon inte hade tänkt få svara på den själv. Många av de som fanns här  var så upptagna av sig själva så de gladeligen talade mer och hörde på sin egna röst. Innerst inne hade hon kanske hoppats på det egentligen. Att vara i centrum var inte direkt något som Toku var så intresserad av, eller kanske snarar…[Read more]

Tre enkla knackningar hördes på dörren, men innan någon utav bröderna hann ropa och antingen neka eller bjuda in henne hade deras syster tryckt ner handtaget och stigit in. Det mörka håret låg omkring henne i ett organiserat virrvarr med lockarna som hennes kammarjungfru alltid beklagade sig över. Huden läckert solbränd, även om så många adelsd…[Read more]

En liten lättad suck lämnade Nenyas läppar över att Athanishka påpekade att de skulle jaga – så de slapp de obekväma klänningarna som mest var i vägen. Alla löjliga korsetter och krims krams… som om man vore en docka som vacker och fint skulle sitta still och nicka när man blev tilltalad. Ja, gud bevare om man inte skulle hålla med, vilket liv…[Read more]