• Hon svarar inte på det där med att en gång bära klänningen. Ger honom bara en svävande blick innan de når värdshuset. Hon stannar upp vid hans ord, söker hans blick. Att han var stolt över henne betydde så otroligt mycket. Lägger armarna om honom och ger honom en ordentlig kram” Och jag över dig Brand ” Säger hon tyst, kysser hans kind innan d…[Read more]

  • Försiktigt, lite som ett skyggt djur, satte hon sig en bit ifrån mannen och den lilla flickan. Hon lutade sitt huvud mot höger axel så att flätan sjönk mot andra sidan och kittlade hennes nacke. Stilla för sig själv undrade hon vad hade mannen blivit utsatt för. De flesta som vandrade i öknen hade blivit lämnade av någon eller något. Kärlek, hopp…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 5 years, 7 months ago

    Hennes hand där den låg i hans kändes plötsligt väldigt liten och ömtålig. De flesta skulle troligen ha lagt benen på ryggen och sprungit långt därifrån, men hon var inte vem som helst. Hon var Me’erisias härskarinna och drottning. En liten rysning löpte dock längs hennes ryggrad, fastän inte av obehag, och hon log. Hon kunde försvinna i hans…[Read more]

  • Åter hade hon fått bud om att Vesvía kommit till hennes palats, redan nästa dag. Hennes första tanke var att saker gått snett, och blotta tanken fick hennes mage att knyta sig lite. Inte för att Vesvías make betydde något för henne, men om han skulle förolyckas så skulle det onekligen gå ut över Vesvías välmående och i förlängningen oc…[Read more]

  • Hon lyssnar, som uppslukad av orden som kommer från mörkeralvinnans läppar. Isra… hennes syster… Zator… hennes bror. De hade hungrat efter mer och fallit, låtit sig falla. Hade hon kunnat rädda dem? Nej, förmodligen inte och den tanken tröstar en aning samtidigt som den gör henne ledsen. Hon kan se förvirringen i kvinnans blick, det gör henne lugn…[Read more]

  • Den förbryllade minen i hans ansikte får henne att brista ut i skratt medan hon torkar sig färdigt och får på sig sin tunika igen, endast linnetunikan, den andra fick vänta. Hon hade ombyte med sig men inte hit vilket var dumt, det borde hon såklart ha tänkt på. Ler roat mot honom” Så skönt att höra att allt är som det ska. ” ger klänningen i pac…[Read more]

  • “Lögner alltihop förstås – Lloth rörde aldrig Antrophelia när Izotar var närvarande. Inte förrän Zator och Isra fann henne och hon gav dem kärlek, visdom… Allt lögner som var som en vacker melodi för de blinda.” sa hon tyst och sedan knäppte hon fast sin bok vid ett bälte.

    Orden som den unga kvinnan sa, förvirrade mörkeralvinnan och hon rynkad…[Read more]

  • Hon möter stadigt sin brors blick medan hon rör lätt med händerna genom vattnet, leker med det, varmt väldoftande och rentav lyxigt. Hon borde unna sig det oftare.” Ja, du är samma själ. Min bror… min älskade bror ” blicken varm när den möter hans och utstrålar tillsammans med styrkan den där värmen som bara var ämnad för honom, tillhörigheten. ” [Read more]

  • ”Din son? ” Hon vänder långsamt blicken mot mörkeralvinnan och möter för en kort stund de röda ögonen. Tankarna snurrar. Hon kan se sin bror och sin syster framför sig, deras vita hår… mörkeralvsblodet som rann igenom deras ådror. ” Den mörkeralv som blev far till Isra och Zator? ”Frågar hon lågmält” Mors rådgivare? ” Det börjar sakta gå upp för h…[Read more]

  • Eirik låter de gula ögonen möta upp mörkeralvinnans röda  ett litet leende leker i hans mungipor” Du hade aldrig hunnit. ” Säger han självsäkert innan han reser sig, en hand på sin bror axel innan han möter monsterjägarens blick helt kort” Jag flyger en vänaa sedan.. blir borta en liten stund. Och ja, jag är er ögon i morgon. ” En stund i hans vä…[Read more]

  • Ett litet snett leende dök upp i hennes ansikte, det såg nästan sorgset ut när hon vände sina röda ögon mot henne. Hon strök undan ett par  av de vita hårstrånen och såg på den unga flickan. Hade nog sett någon bild på henne i palatset, väl undangömd i en bok. Men att hon var lik drottning Thalia var inte svårt att se.

    “Jag kände den forna d…[Read more]

  • ( fortsättning efter https://www.talanrien.com/forums/topic/krigsrop-och-blodtorst )

    Efter skärmytslingen på Haedors slätter mellan alvrebellerna, Iserions delegation och Mahadwens furstar ledda av Éomund hade alverna flytt in i skogen med sitt byte – furstinnan Saskia Belsante och en mindre betydande kvinna vid namn Nesta. En av upprorets leda…[Read more]

  • Ranghildr skickade sin make en mindre nöjd blick när han talade om deras dotter. Tänk om mannen inte visste om det – och nu visste mer än han kan ha gjort innan. Däremot kunde hon inte annat än att nickade åt sin makes ord.

    “Vid alla gudar hoppas jag det med.” instämde hon och drack en klunk av mjödet för att hålla det mot Audgisil för att få…[Read more]

  • Dåraktigt. Inget annat ord skulle beskriva hennes tillfångatagande. Ranghildr var en god krigare, men hon kunde inte låta Turins män tortera den lilla pojken. Inte en droppe blod till. De stora ögonen på pojken som ropade efter henne hemsökte henne ännu. Tänk om hon kunde ha räddat hennes egna pojke på det sättet. 

    Kettil hennes yngsta son so…[Read more]

  • Den strålande drottningen, det sanna ljuset och Sharah. Hade hon spenderat hela sitt liv i Iselem hade hon nog inte ifrågasatt detta. Istället kände hon en växande känsla av obehag för vad hon hörde. Hennes ögon betraktade honom med en växande känsla av oro. Om detta var vad Ethirion velat se visste hon inte vad han skulle göra med information…[Read more]

  • Lite roat höjde hon på sitt mörka ögonbryn. En sådan ung pojke, utan att veta sin härkomst och det fanns inte riktigt någon respekt för henne. Sharahs utvalde och hans drottning. Utan att ge honom några ord, eller välkomnande tog hon de tio steg som skillde dem emellan.

    Försiktigt, nästan moderligt lade hon en hand på hans haka och vände hans a…[Read more]

  • Hon ler åt honom” Ja passa dig, för bettet har blivit än vassare sen vi skiljdes åt. Du ska få se och jag tror nog att du kommer bli stolt över din syster.” Kramar om honom lite till, han skulle aldrig få känna på hennes bett men andra, som hotade dem skulle bli varse att hon inte var att leka med, inte han heller. Tillsammans skulle de vara nästi…[Read more]

  • Lägret kommer sakta till ro och Nenye försöker lägga sig bekvämt där vid Maeve på hennes varma fäll. Det var kyligt i luften, en kall vind men hon frös ändå inte. Det kändes som om allt virvlade runt i huvudet på henne och tankarna lämnade henne ingen ro. Snart hörs lätta snarkningar från männen omkring henne och även Maeve verkar ha somnat.…[Read more]

  • ‘Ord betyder inte mycket under tortyr.’ sa Audgisil eftertänksamt, men viftade bort sådana dystra tankar. Än så länge visste inte Yazfein mer än vad Hrafns spejare kunde lista ut.
    ‘Struntprat, Sandors rådgivare sover här i gästkammaren i Sätet!’ sa han, det fanns ingen annan möjlighet, vad vore de för värdar om de inte gav honom det bästa de kun…[Read more]

  • Jezeral fnös åt Kamillas försök att vara hederlig och ärofylld.
    ‘Som om de skulle ge upp nu?’ frågade han, men han visste det var lönlöst. Då hon skar loss Naera gjorde han en grimas, och hade precis tänkt röra sig för att ta kontroll över maleficarn innan hon hoppade framför krigarens svärd och på något vis lyckades skada banden som höll hennes…[Read more]

  • Load More
A password will be emailed to you.