“Slarv hade nog med saken att göra.” Hon skrattade till och skakade på huvudet. “Jag är jarl sedan ganska nyligt och ansvarade inte för säkerheten kring din mors fångenskap, men det skulle inte förvåna mig. Turin var lite virrig ett tag där, han tog nog inte de bästa besluten varje gång.” Hon ryckte lite på axlarna och sträckte ut sin arm sedan fö…[Read more]

Faktum var att Vinga inte ens var medveten om att hon var hungrig. Inte förrän den väldoftande maten sträcktes till henne och hon kunde inte rå för att le lite bredare vid den vackra åsynen av Verena. Kanske hennes magkänsla för en gångs skull hade varit fel? Hon tog tag i skålen, men hann inte säga något mer än ett tafatt tack innan det dova…[Read more]

Frågan förvirrade Sera något. Hur kunde hon inte veta det? Kanske hon inte hade hört om Gudarna, kanske det hela egentligen var en dröm. Hon hade tänkt protestera men hann inte riktigt säga något mer än ett förvånat pip när hon började dras i fötterna.

För trött för att riktigt säga emot, eller för den delen hålla upp huvudet så att hon fi…[Read more]

Det kändes inte direkt förvånande att hennes kusin inte var bekväm med åtrå, utan föredrog att vara osynlig. Inte för att hon inte hade kunnat använda sig av sin kropp. Lång och spinkig, men ändå fanns det något vackert och farligt där som hon säkert kunde dra till nytta av.

“Gott!” konstaterade hon, efter att hon tog tag i gaffeln och kniven för…[Read more]

En liten frustration fanns i hennes ansikte, över att de inte riktigt kunde mer än se hennes oro och bekräfta den fanns. Kanske var det lite förvånande att hon istället för att lämna en spydig kommentar drog ett andetag för att hålla sig lugn och försökte att visa det som hon oroade sig att det var. Damerin och Sanora Saelorians. …[Read more]

Agaroths kropp värkte, varje steg påminde henne om just hur mycket skada hans senaste angrepp hade gjort, men hon var fortfarande beslutsam om att tvinga fram striden i honom hellre än att avsluta det på en gång. Det var trots allt ett test, även om hon hade önskat att det var slut vid det här laget. Mest för att hon ville bearbeta känslorn…[Read more]

‘Mardrömmar beror väl på vem man frågar?’ undrade Ayperos med en skämtsam ton, medan han betraktade de två damernas tillgivenhet till varandra. Istället lät han sig sedan sätta sig ned och lyssna på vad Nenya hade att berätta.
‘Så klart…’ hummade han med en handviftning, lite tankfull kring deras nästa steg. Det fanns trots allt många vägar…[Read more]

Att vara tillsammans igen var en lättnad, och Isra sjönk tacksamt ned i en av fåtöljerna lagom till att vinet serverades. Hon, till skillnad från Nenya, fann det lätt att uppskatta de ömma gesterna från både Nenya och Ayperos, och kanske log hon lite för sig själv trots det allvarliga samtalsämnet. Hon gjorde sig inga föreställningar om att detta…[Read more]

Det kändes som en evighet som de spenderat där inne i långhuset, samtidigt som det inte kändes som mer än ett par ögonblick. Turin Hrafn hade hemsökt hennes tankar allt för länge och att slutligen stå framför honom tycktes nästan få tiden att stå stilla. Ändå var kylan som slog mot henne när hon klev ut ur långhuset igen en brysk påminnelse om att…[Read more]

Hennes tankar var som ilningar när hon nu sökte efter båda hennes vänner, hur mycket hon än försökte korrigera tanken logiskt till att de var döda sedan länge så greppade en ensam liten känsla fast hårt om möjligheten att de tvåtusen år som följde kriget bara varit en dröm.

Snart nog såg hon dock Aenya och hon tillät sig själv tänka till ordentli…[Read more]

“Inte vad jag vet. Kanske. Hur vet jag det?” Hon började resa sig upp när Sera hade släckt törsten och tog sedan tag i hennes fotled med hennes fria hand, den som inte släpade på svärdet, och började dra Sera bakom sig i sanden, i riktningen Sera hade gått i. I den riktningen fanns det något, det visste Dottir.

“Fortsätt vila, men jag behöver få…[Read more]

Ögonen på Sera spärrades upp när hon fick sin önskan uppfylld och hon greppade tag i  handen. Friskt och nästan girigt drack hon av vattnet för att till slut knuffa bort handen och dra sin smutsiga hand  över sin mun för att få bort vattnet som rann ifrån mungiporna. Det hela gav henne lite energi, även om det fortfarande svårt att helt förstå ve…[Read more]

Adelslivet. Förstås något som Vinga visste väl om, men  inget som hon någonsin hade tyckt om. Väldigt mycket prat och inte mycket som blev gjort. Hon rynkade lätt på näsan över tanken för att sedan humma lätt åt Sloans ord. Det var väl något åt det hållet. Vad skulle hon ens vara nu, om hon hade låtit sin far bestämma över henne? Iklädd i…[Read more]

Sloan var fokuserad på att ta några klunkar och noterade inte riktigt Vingas drömmande, själv var han inte så inne på att stanna kvar i gamla tankar och funderingar då de mest var smärtsamma. Då han var klar skruvade han på korken och gömde fickpluntan, då den kunde komma till nytta lite senare. Han nickade lite åt Vingas håll då hon gav stöd f…[Read more]

Synen av att mörkret kunde bekämpas av virveln var glädjande och hon log för sig själv medan hon slöt sina ögon för ett ögonblick och fokuserade på att expandera virveln ytterligare och samtidigt använda vinden för att försöka höra honom. Det var inte förrän hon kände doften av bränt gräs som hon öppnade ögonen igen och möttes då av en syn a…[Read more]

Dottir lutade på huvudet och betraktade henne där hon ganska ynkligt låg och vädjade om vatten. Det kändes som ett ganska otrevligt svar på en så intressant introduktion som Dottir hade gjort, men Sera såg också ganska illa däran ut så det gick inte att klandra henne för sin otålighet. Dottir böjde sig sedan ner på knä över Sera, ena foten på ena…[Read more]

“Åtrå är jag inte så bekant med. Jag är betydligt mer bekant med att vara osynlig.” Hon log åt Nenya. Hon hade kunnat nämna att hon föredrog just det, att vara anonym, i bakgrunden, det tillät henne att jobba mer med hennes konst och ägna mer tid åt sina tankar. Två saker hon verkligen trivdes med. När hon fick svar om hungern kom hon på hur hungr…[Read more]

Agaroth studerade förändringarna hos Bain och även om hon inte visste mycket om honom började hon förstå honom bättre. Åtminstone inbillade hon sig det. Hon såg sig om och bevakade det spridande mörkret omkring henne och lyfte sedan upp båda benen för att sätta sig i luften med benen sina i kors, svävande på plats för att minska träffytan och f…[Read more]

‘Armbågar är nog det minsta du behöver oroa dig över, kära bror.’ sa hon och klappade honom på armen lätt, ja kanske det var något av en lek och ett spel än, men det kändes bra att ha någon att retas snarare än att alltid vara den stora ledaren för upproret. Men hon fick anta en mer seriös min då Agaroth och Bain gjorde sig redo, och hon ställd…[Read more]