Isra såg ned i sitt vinglas medan hon begrundande den andra kvinnans ord. Söka hjälp… Det kändes främmande, så länge som hon stått ensam, men nu var planerna i rullning och hon visste att det vore dumt att tacka nej till potentiella allianser. Frågan var bara vad hon hade att erbjuda, eller snarare, vad hon var villig att erbjuda. Hon trodde kna…[Read more]

Den hesa, tunna viskningen från Arand bröt på något vis igenom dånet av hennes eget blod som rusade i öronen och för en sekund såg hon bort från Turin, mot monsterjägaren som följt henne in i döden. Han stod där, blek och utarmad och för ett kort ögonblick tycktes vreden i hennes ögon ge vika, som för att återta kontrollen.

&nbs…[Read more]

Iztra lyssnade på Molegs berättelse med växande intresse. Om han eventuellt kände någon oro över att möta en grupp härdade och befästa banditer visade han det inte, utan stod som vanligt med självförtroende och ett litet leende på läpparna då han funderade på nästa steg. Han mötte sin systers blick och nickade medhållande till hennes ord.

“Som…[Read more]

“Mitt sigill?” fnös Kyr’ah som om hon inte riktigt förstod vad hon talade om, och gav fan i  det som sades innan. Att ens kommentera det vore som att erkänna det som hon sa – och det om något var inte korrekt. Att få henne så nära fortfarande var henne verkligen inte i smaken heller.

“Och har du hört om arbågsutrymme?” fortsatte hon i samma fny…[Read more]

Tova nickade lite som om hon verkade förstå mer än vad han trodde. Magi för någon som henne var kanske något mer naturligt än vad det var för människor som behövde ord och trollformler för att kontrollera världen. För väsen som henne hade alla sina egna unika förmågor som var lika naturliga som att andas.
“Då så, då har vi väl ingenting att förlo…[Read more]

Något förvånat höjde Vecah på ögonbrynet. Så det fanns en plan. Nog för att Moleg  hade sagt det från början både i brev och när de kom in. Men ändå brukar inte planen vara så detaljrik. En positiv överraskning, helt klart. Blicken vandrade ner mot kartan igen och hon hummade något jakande över det som sades. Hon var inte en person som brukade…[Read more]

Hillevi såg stelt på, handen omedvetet hårt greppande om spjutet i sin hand och hade ursprungligen varit övertygad om att det rätta var att inte lägga sig i, men det såg inte bra ut nu. Hon kände Turin, hon hade känt honom länge och var kanske den person som stod honom närmast. Åtminstone de senaste åren. Hon registrerade hans blickar, han…[Read more]

“Fröken?! Rädd?!” utbrast hon, som om hon inte riktigt visste vilket av det som förolämpade henne mest. Ögonen smalnade fortfarande, men minen blev något förvånad när tungan drog över hennes läppar. Inte för att hon var okysst. Nej nej, långt ifrån. Åtminstone om någon frågade henne. Sanningen var väl bara det man själv kom ihåg och intalade…[Read more]

“Mer arbete? Bara för du är ett klumparsle ska inte jag behöva betala mer.” fnös Kyr’ah, inte direkt nöjd med att ens bli anklagad att betala mindre. Hon var en som betalade precis vad det var värt och det lät ju som om innehållet inte direkt höll standarden som hon var lovad från början. Så kanske det var en god kompromiss trots allt. Ögonen smal…[Read more]

Liksom sin syster blev Iztra genast lite mer vaksam med mörkeralvens närvaro. Inte för att Caras Idhrenin var helt främmande för mörkeralver, det fanns många i staden som varit befriade från demonen Lloths influens och i många generationer. Men man kunde ju alltid veta riktigt säker vilken typ av mökeralv det var man hade att göras med. Ibland…[Read more]

Faegrim höjde ett ögonbryn åt ungdomarnas obeslutsamhet, för att se på Tussie. Han kände sig själv rätt ung, men jämfört med Finn och Kathryn så började han känna sig ovanligt vis.
“Då gör vi så.” bestämde han.
“Jag och Tussie reser till Caras Idhrenin, vill ni följa med och hitta er magiker… eller inte… så är ni välkomna att följa med oss.”…[Read more]

Ett tag stirrade hon på meoin för att irriterat och något motvilligt släppa henne. Nonchalant och obrydd, nästan som om inget av detta hänt, borstade hon av lite damm.

“Meoa.” konstaterade hon och placerade en hand på sin höft och granskade lådan.

“Så, du hittade den? Oskadd?” frågade hon sedan, lite rakare på sak.

Finn harklade sig igen, fortfarande lite obekväm. Det kändes lite som frågor som var för… stora för honom. Han var inte den som tänkte, det var inte hans essä. Det hade hans mor gjort klart för honom tidigt.

“Tankar är mer din sak, men äventyr som äventyr?” sa han till slut och kliade sig något i håret igen för att rodna lite och se djupare in…[Read more]

Nöjet att möta en mörkeralv? Det  var väl ett sätt att uttrycka det på, men Vecah lät sitt ansikte vara så uttryckslöst som möjligt. Trots allt räckte det med Iztras sätt att visa upp sig, som den påfågeln han var. Fast ändå fanns det ett kort leende över vad Moleg avslöjade, blicken vandrade mot kartan. Ett problem, förstås. Ett som hon och henn…[Read more]

Tova rynkade på ögonbrynen då han verkade smätas för stunden, och instinktivt kramade hon hans händer som hon höll lite hårdare, som för att ge honom stöd. Kankse stödet nog att hjälpa henne med hennes dilemma. Varsamt lyssnade på hans förklaring som han verkade nästan tvinga fram ur sig.
“Är det… farligt?” undrade hon, då han beskrev det som…[Read more]

Han vågade knappt tro det, men den fasansfulla staden verkade vara bakom dem. Det verkade bara vara han, och Neila, och den ovissa framtiden. En stund var han tyst, lyssnade efter förföljare, men det enda de kunde höra var någon räv som ropade förvånat över deras ankomst i dess domän.
“Vi rör oss en bit till, men jag vågar inte rida allt för my…[Read more]

Det var svårt att riktigt beskriva känslan, då detta var något han haft i tankarna i sina ensamma stunder en lång tid nu. Alltid släpat blicken efter Ylva då han trott att hon inte såg. Och nu var hon där, i hans armar, och verkade ha samma längtan efter honom som han för henne. Han rörde sig allt närmare henne, liksom hon närmare honom, klamra…[Read more]

Om Iztra var förvånad över avslöjandet visade han det inte mer än ett lätt höjt ögonbryn, Bertnor Veno, minsann, tänkte han och gav sin syster en blick. Kanske det fanns något värt besväret att hitta till detta möte i alla fall.
“Så klart, vore vi inte diskreta vore vi inte här.” sa han med ett charmigt leende, som fick hans ansikte att skina upp…[Read more]

Jezeral nickade lite medhållande tll sin kollega.
“Middag till en drake vore inte speciellt önskat, nej.” höll han med, och såg förväntansfullt och kritiskt på deras skiftare medan han väntade på förklaringar.
“Drakar lär vara noggranna med korrekt tilltal, och säkert ännu mer en adlig sådan.” konstaterade han som bekräftelse över vad skiftaren b…[Read more]

Aenya såg tankfull ut en lång stund över hans ord och hans allvar. Det var klart att hon verkligen övervägde det han sagt.
“Jag får inte så bra känsla över henne, nej.” erkände hon.
“Det låter säkert… patetiskt att komma från mig. Men hennes ilska är inte något vi kan kontrollera.” hon drog en hand genom sitt röda hår och såg på honom.
“Jag an…[Read more]