Den unga paladinen betraktade Viktor tankfullt, och det kändes som om det fanns lite mer tyngd i deras bekantskap då de hade namn. Om hans var det sanna namn han bar visste hon inte, men namn hade vikt och hon nickade lätt till svar. Hans ord bådade inte gott, och bekräftade hennes känslor av föraning hon haft sedan hon satt sin fot i staden…[Read more]

Att han gav henne en retsam, ond gjorde att hon kände sig lite mer nöjd med sig själv. Kanske det hade funnits någon mer vänskap där hos dem nu. Trots allt hade de rest tätt intill varandra några dagar. Främlingar var de inte längre i alla fall. Och hon kunde höra hans osäkerhet där i hans röst. Inte helt säker på om hon var lättad eller sk…[Read more]

När han inte svarade henne blev Vésiva lite obekväm och kliade sig själv i nacken. Nervöst. Hon hade aldrig trivts i tystnaden och var väl en av de saker som skillde henne och Neyir åt. Hon harklade sig, då hon fortfarande inte hörde något ifrån honom på några minuter och sparkade upp lite sand med sin ena fot.

“Det… det kommer bli mörkt snart.…[Read more]

Det var allt för mycket som skedde på en gång. Det var svårt att följa alla med blicken och när Finn kände något som kröp mot hans ben, sparkade han till Faegrim lite rädd med ett kort skrik. Som om han trodde att det skulle vara en av de där… krypen. Han var trots allt glad att de hade tagit sig in i barriären igen. Allesammans, men han blev me…[Read more]

Det var rent utsagt löjligt att behöva lägga energi, pengar, tid och dessutom sina egna militär på saken. Inte i oroliga tider som dessa. Hans blick var mörk och han hann inte riktigt säga något mer innan den unga flickan gav ifrån sig ett högt nej. Det var nog inte tanken att säga det högt, för hon höll en hand lite skrämd över sin egna mun. Tro…[Read more]

Vid Wreax ord om att inte vara bättre avlönad så brast hon ut i ett skratt, ett hjärtligt och klingande skratt som inte alls borde få komma från någon som henne. Det var nog för att få hennes ögon att tåras en aning, som om hon fann något särskilt roande, något som kanske bara hon visste vad det var.

När så väl skrattet klingat av så sk…[Read more]

Alven betraktade Moira och Wreax, och Moiras rynkade ögonbryn missade hon inte. Långsamt under denna förväxling som spelade sig framför henne och Vesíva växte sig ett roat leende på hennes läppar. Hon skakade halvt uppgivet på huvudet, och gick långsamt runt arbetsbordet för att sätta sig på sin plats igen, men leendet var nu borta och de klara…[Read more]

Plötsligt var uppmärksamheten tillbaka på henne och hon kunde inte låta bli att rynka ogillande på ögonbrynen innan hon med en suck sträckte sig upp från sin tillbakalutade ställning och vände blicken mot alven som Vesvía kallat för Quaina.

”Det låter som om jag har två olika val”, sade hon sakligt innan hon lät blicken flyttas mot Wreax där han…[Read more]

Felaerns ögon smalnade då han hörde hovarnas framfart, och han höjde blicken och huvudet stolt – i utmaning och kanske självständighet inför det förtryck de utövade över honom i denna stund. Högalver som trodde de hade rätt att göra som de ville, och Selyana – deras prinsessa, en förrädare till alla skogsalver liksom hennes mor drottningen. S…[Read more]

Eirik stannar till, korsar armarna framför sig och ser sin far i ögonen. Det hände sällan att han gick emot sin far men i dag kan han inte kontrollera sig, sina känslor, sin sorg och ilska. Kan inte kontrollera det faktum att han inte längre känner att han har någon mor. I sin sorg och ilska bryr han sig inte om ifall han visar sin far allt an…[Read more]

Blicken till Vésiva blev ännu mer mörk och hon greppade ett hårdare tag om Quainas axel och sitt egna knä vid Wreax ord om hennes make. Ännu fler hot, men hon hade väntat sig det. Förstås var hon inte dum nog att inte lära sig av sina misstag. Hon släppte alvinnans axel och korsade sina armar framför sig med en fnysning.

“Neyir är bortom din r…[Read more]

Fortfarande förvirrat rynkade mannen på sina ögonbryn och lät sin blick kort vandra ner mot sina händer som var så delikata. Nästan som en dams. Han rörde dem lite lätt, nästan som om han inte var säker på om de skulle lyda honom efter alla månaderna… åren? Lite disträ nickade han till slut till mannens ord och verkade få en lite mer allvarlig g…[Read more]

Säg inget nu. Följ bara med. Orden var enkla att förstå men trots det var det svårt att följa det. Hennes huvud var fullt med frågor och för att vara ärlig bet hon hårt i sin tunga för att inte säga något tillbaka. För trots att hon var en kvinna som var rak på sak och sällan talade i onödan… Kunde hon inte rå för att känna en… nästan lättnad…[Read more]

Felaerns blick for flyktigt mot Nesta där hon gömde sig bakom rötterna, där han pressades hårt mot Arod med deras klingor fortfarande låsta.
‘Vad har du för bevis för dina påståenden?’ frågade Felaern ilsket, trots allt hade han inte mördat någon alv, eller förrådit någon.
‘Det är du och den ni tjänar som låter alver dö utan att göra något åt d…[Read more]

Ithia höjde ett ögonbryn lite frågande åt hans ord. Få hade någonsin sagt något i hennes försvar över vad hon varit med om som barn. Visst hade hon känt så med då hon var barn, men nu som vuxen undrade hon om de verkligen var de grisar? Kanske det hade blivit så normaliserat för henne att hon bara accepterade det. Något som hon upplevt barbar…[Read more]

Iris blev röd i ansiktet och för en kort sekund vek hon undan blicken från Nillas som om hon skämdes över att ha ställt frågan. Arlins mer lugna ord fick henne dock att se upp igen och le lite snett.

”J-Jag är inte dum. Tore har ingen ring, och den du bär är väl knappast en sådan man ger någon så vacker som dig”, svarade hon lågmält, ett leen…[Read more]

Det var ju sant att Arlin inte bar någon ring, men den enkla ring han hade gett på deras båtfärd vilade anspråkslöst på Nillas finger. Han hade inte haft råd med något mer än den simpla bronsringen. Han var van med sådana frågor dock, trots allt hade han spenderat mycket tid med den unga prinsessan Tirrin och han log lite roat.
‘Vad får dig tro…[Read more]

Det följde ett snabbt utbyte av klingor i snabba och vältränade mönster som enbart kom genom många års träning och skicklighet. Hade detta varit ett fredligt möte hade uppvisningen garanterat imponerat Nesta – och hade det varit som förr kanske hon till och med blivit bjuden på en uppvisning av alvernas svärdskonst som var precis som namnet……[Read more]

Eiriks ord fick henne att vända blicken mot honom. Det fanns besvikelse där, besvikelse för att han tog ut sin ilska, sorg och frustration på henne. Vad hade hon gjort annat än att försöka stå på hans sida? Trodde han att han var den enda som sörjde, den enda som kände sig sårad av sin moders handlingar? Det var själviskt, så fruktansvärt…[Read more]

”Åh… Jag trodde det var närmre”, svarade hon där hon satt bakom Arlin, men om det fanns någon besvikelse i hennes röst så var den inte uppenbar. Tystnad föll mellan dem för en stund efter att Arlin talat om att göra uppehåll i en by, något som iris själv trodde var bäst att undvika.

”När ni kommer fram… Ska ni gifta er på riktigt då?” Frågade…[Read more]