Nelia
Hon såg frågande på honom då han såg lika frågande på henne och då han fortsatte rodnade hon kraftigt. ” Åhh nej.. nej jag menade…” hon slog bort blicken och drog en numera ren och någorlunda torr korkskruv bakom det långa örat. ” Jag menade det som artigt i..Jag förstår …att du kanske inte önskar mitt sällskap”. Sa hon sedan och log l…[Read more]
Nelia
Hon såg på honom då han verkade förvånad över att magin fungerade och hon skrattade till lite. Lågt och blygsamt då hon trots att hon kände sig mer avslappnad i hans sällskap än någon annans ändå förstod sin plats. Hon var alv, han var människa.
Han hällde upp mer vin till henne och hon kände värmen öka igen, vinet började stiga lite…[Read more]
Nelia
Hon hade tvekat då hon sett honom sova men så hade hon börjat göra lite mer ljud och sett hur han vaknat till och tittat hungrigt på tallriken. Var det en blick hon kände igen så var det hunger och hon hade sett till att han fått mat och dryck så fort som möjligt.
Hon åt med honom under tystnad och tittade in i elden. Hon lät tankarna va…[Read more]
Nelia
Hon såg hur han tittade på henne en bra stund innan han bjöd henne tillbaka till rummet. Hon nickade lite och följde med honom tillbaka och log lite snett, nästan besvärat då han höll upp dörren åt henne. Hon stannade till något tafatt i rummet då han damp ner i stolen med en duns.
” Jag ska inte börja med att säga att jag förstår… fö…[Read more]
Nelia
Hon såg ned något då hon rodnade så kraftigt. Hon kände sig full av energi, levnadsglad och bara…bra. Hon hade nog aldrig känt sig såhär någonsin. Det var nästan euforisk. Men då han talade om hur han var svag och behövde sätta sig ned så fick hon en bekymrad rynka i pannan. Hon tog ett steg närmare honom för att hjälpa till med något m…[Read more]
Aurelia
Det hade inte varit den enklaste av tider men det hade varit en tid av nya erfarenheter och nya vänskaper.
Det hade gått nästan ett halvår sedan hon kommit till Kaldrland som flykting från sitt eget hem. Ett halvår av sorg men också en hel del skratt, frustration, ilska och förvirring.
Efter midvinterblotet hade Torbjörn och hans familj e…[Read more]
Hon skrattade roat åt hans kommentar och samtalade med honom en lång stund ute i kylan innan de drog sig tillbaka in igen.
De firade med de andra och motvilligt drog de sig tillbaka till sina platser under tidig morgontimma.
Nelia.
Hon klev upp ur badet och virade handduken om kroppen efter att ha torkat av det mesta av vattnet från den och håret. Hennes våta hår föll i vilda lockar kring ansiktet och ner över axlarna. Hon rättade till handduken och såg sedan mot honom. ” Så…” sa hon sedan lågt och kände hur luften var full av…förväntan. Hon visste inte vad hon…[Read more]
Aurelia
Hon såg lite ursäktande på honom men log större då han verkade ta på sig uppgiften att se till att hon inte blev nedtrampad av hans landsmän. Då det hela verkade lugna ned sig något backade han undan och hon skrattade lite.
” Ja … tack. Jag säger då det.. ni är ivriga, hetlevrade och lite underliga ändå” sa hon med det lilla skratte…[Read more]
Nelia
Han bekräftade med ett ord, -ja- att hon hört rätt och slog sig sedan ned på knä vid hennes kar. Han stirrade på henne, uppriktigt med sina blå ögon och hon svalde något. Han som sagt åt henne att inte tjuvkika stirrade nu intensivt på henne. Hon kunde se en hel del upprörda känslor i de blå ögonen och hennes egna kattlikna ögon studerade…[Read more]
Nelia
Hennes instinkt verkade ha guidat henne rätt trots allt att röra vid honom och mjukt förklara att hon inte höll något emot honom. Att det bara var så livet var här för någon som henne.
Han verkade tystna i hans värsta utbrott men hon hade nog aldrig hört eller sneglat mot någon som så ilsket och våldsamt tvättat sig som herr Astor just den…[Read more]
Nelia
Hon kände hela rummet vibrera. Eller det kändes som det då hon lyssnade till hans djupa och arga andetag. Hon svalde något och fortsatte lugnt och försiktigt att tvätta sig. Hans andetag blandades med det stilla ljudet från droppande och något skvalpande vatten. Hon vände de kattlika ögonen mot honom då han utbrast sina ord i häftig ils…[Read more]
Aurelia
Hon log större då han skrattade sitt brummande skratt. Det var nästan så att hon kunde känna vibrationerna i bröstkorgen när hon stod honom så nära.
Vid hans fråga skakade hon på huvudet och log större, de något spetsiga hörntänderna syntes då hennes leende breddades.
“Nej.. inte alls. I djupet är det kallare än vad ni har det på land. M…[Read more]
Nelia
Hon märkte inte att hon fått honom obekväm. För henne var det ju trots allt sanning. Hon kände inte till något annat. Så var ju livet. Det fanns herrar så fanns de där under och så fanns där alver. Hans utbrott fick henne dock att stanna upp något och hon vände sig lite om mot honom. För vid hans nästa utrop skvalpade vattnet i hans kar och…[Read more]
Nelia
Hon både njöt och avskydde tystnaden här i karet. För det kändes som om luften laddades som innan ett oväder. Just när regnet ska komma och det doftar sådär ljuvligt regn. Förväntades hon säga något? Underhålla honom på något sätt som hon bara inte förstod? Hon kände sig så vilsen och osäker. I Garnisonen visste hon vad som väntades och vad…[Read more]
Nelia
Hon såg lite tveksamt på honom och följde honom in i rummet. Hon stängde dörren och såg till att ventilen ut var öppen.
Han verkade för ett kort ögonblick bekymrad. Inte nödvändigtvis obekväm men han var inte så lätt att läsa av alla gånger. Hon tände ett par oljelampor och rodnade då han tillslut sa att hon inte skulle tjuvkika. Hon str…[Read more]
Nelia
Hon tuggade långsamt ut maten och slickade sig om läpparna. Hon hade lagt ner besticken och då han kom närmare kände hon hur hon spände sig lite. Men det var inte av samma nervositet som när andra människor närmade sig. Han hade med all sin vänlighet och generositet fått henne avslappnad i hans avsikter. Nej hon spände sig av någon annan…[Read more]
Nelia
Hon såg på herr Astor, Caspian la hon till i minnet, när han reste sig för att möta pigan i dörren. Hennes egna ögon var också runda som tefat när han talade och pigans uppenbart besvärade uttryck och chockade min fick henne att le något roat då kvinnan avlägsnat sig och dörren återigen stängts.
Hon vände blicken till hans ansikte, kinden…[Read more]
Aurelia
Hon höjde ett ögonbryn då han talade om att sjölejonen inte såg särskillt farliga ut. ” Hmmm nej.. inte alls. Lika vänliga som era utsvutlna vargar” svarade hon med ett litet skratt. För det var det närmaste hon kunde beskriva ett arg sjölejon. Hon såg inte så mycket av kampen därifrån hon stod men hon kunde känna av stämningen lik…[Read more]
Aurelia
Hon följde hans stora, breadaxlade ram ut. Hon gick två steg efter honom men hon behövde inte direkt kämpa med att komma fram. Han plöjde vägen framför henne som ett skepp i vågorna. Hon drog lite på munnen då hon studerade honom mer oblygt där han banade sig fram och tog en plats i folkmassans utkant.
Hon kunde se hur han sökte kvin…[Read more]