På så nära håll skulle hon nog se hans lena, nästan porslinvita hy, med de rosenröda läpparna. Om det inte vore för skäggstubben skulle det var svårt att se skillnad ifrån en adelsdam. Om det inte vore för de mörkare påsarna under ögonen, som han försökt att dölja med någon kräm – men enkel att se igenom på så nära håll.  Nästan som man kunde säl…[Read more]

Förstås skulle hon försöka hindra honom. Men han var helt säker på att hon skulle dyka mot sabeln och inte honom. Så han hann inte direkt undvika henne och gav ifrån sig ett frustrerat läte när hon pressade hans händer mot golvet. För jävels försökte han att ta slita sig loss och slog något med sina ben för att försöka få bort henne ifrån honom.…[Read more]

Svordomar, alla som han kunde komma på gick igenom hans huvud medan han fortfarande krampaktigt höll i skärvan. Det var inte många, men några hade han snappat upp från tjänstefolket. Ett, eller två. När de trodde att han inte lyssnade. Åt hennes ord skrattade han till, ett nonchalant skratt. Men samtidigt var det något nervöst i det.

“Klar…[Read more]

Han hade nästan förvånat sig själv när hans hand hade greppat tag i tekoppskärvan och han höll den hårt i sin hand medan han reste sig upp. Förvånad över att kunna stå så pass stabilt som han gjorde. För att försöka förhindra sin hand att darra lika mycket – greppade hans andra hand tag i den som höll i skärvan och han höll den mot henne. Bestämt…[Read more]

Allt hände så snabbt, och utan förvarning var han på marken och hade tappat både nyckeln och tekoppen. Tekoppens skärvor spridde ut sig runt omkring dem och han såg att en var nära nog för att kunna greppa tag i den… Om han bara lyckades komma loss först. Fast vad han skulle göra efter att han hade fått tag i den… Det var han inte riktigt säk…[Read more]

Att det var så många som talade och fortsatte att tala med honom gjorde alven lite förvirrad. Trots allt var det sällan folk ville tala i så lugn ton med honom. Vanligtvis brukade det vara lite mer ilskna, besvikna eller rent ut sagt förbannade ord. Lite rädd vek han sig ihop när Agaroth klappade honom på axeln – men hans ögon blev något stö…[Read more]

Duns. Ljudet fick honom att rynka på ögonbrynen, och avvakta något med att vrida om nyckeln. Han hade väl stängt fönstret? Tanken stressade honom något och han kunde inte rå för att känna hur pulsen steg inom honom. Förstås var han tränad i strid, men det var inte direkt mot tjuvar och annat pack utan snarare att vinna i dueller. Ändå så verkade…[Read more]

Hjälp? Tanken var skrattretande. Varför skulle han behöva hjälpa mot en man som var medvetslös. Det var inte som om han ens skulle kunna se på honom med sina stora ögon och böna för sitt liv. Istället tog han tag i den ena armen för att hålla ut den och svingade med svärdet så att den skar igenom armen. På samma sätt gjorde han likadant med den…[Read more]

Åt Isras retsamma ord, kunde Nenya inte rå för att skratta ett klingande skratt för att skaka lite lätt på huvudet åt det hela. För att sedan fortsätta lyssna på vad hon hade att säga. Medan hon lyssnade strök hon sin hand under sin haka, funderande på vad de båda sa. Det var sant. Något som hon själv hade haft i tankarna när de diskuterade med…[Read more]

Ännu en natt med orolig sömn. Flera gånger hade han vaknat i kallsvett och sitt kopparröda långa hår i ett virrvarr runt honom. Förstås var det något som den unga mannen höll till sig själv, det var inget direkt var något som var gjord till för att skrytas om. Efter att ha vridit sig i sängen en stund bestämde sig Derrian  att hämta något lug…[Read more]

Nästa. Det var knappt som att hon hörde ordet, men det var väldigt klart att något förväntades av henne när alla stannade upp och såg på henne. Ett litet skrockande kom ur hennes läppar och hon skulle precis göra en gest som bad någon annan att gå före för att kasta en kort blick vid bordet framför sig. Lite fundersamt kliade hon sig i på hakan o…[Read more]

En rodnad spred sig på mannens kinder – rödare än vallmon på ängarna. Ännu rödare när han insåg att han hade stigit in i något som kändes… väldigt privat. Framför allt när befälhavaren var så lätt klädd. Något nervöst harklade han till sig och fingrade på lockarna till det mörka håret. Håret i sig var kort och anledningen var sällan något som ha…[Read more]

När de ropade efter nästa var det två män som bråkade om vem som skulle vara först. De knuffades och hojtade till och snart lyckades de stöta till en kvinna som stod en liten bit bort i kön som hade varit koncentrerad på något helt annat. Kvinnan rörde sig inte ur fläcken, snarare var det mannen som nästan studsade något steg bakåt. Hon var lång,…[Read more]

Vad han egentligen gjorde upp en natt som denna kunde man undra. Första kvällen på länge som alvmannen hade varit fri från vakttjänst. Men ändå kunde han inte hålla sig i tältet. Ter’ath, var inte bland de yngre alverna men att kalla honom bland de äldre var nog en skymf mot de visa äldre alverna. Kanske medelmåtta var den perfekta beskrivninge…[Read more]

“Tydligen! På sättet som du slarvar och får mig att visa dig, så är det jag som hugger all ved.” påpekade han med ett roat leende och drog bort ett par svettdroppar på sin panna för att se på hennes vackra och unika leende som fick det att pirra något i hennes kropp.

“Eller säger du det bara för att vara nära mig?” frågade han, lite kaxigt. en in…[Read more]

Åt hennes uppmaning kunde han inte rå för att skratta till, enbart som i en utmaning, som han brukade göra för att korsa sina armar där han gick fram till henne. Granskade sättet som hon hade lagt upp det hela, för att skaka på huvudet – nästan lite besviket över hur det hela låg.

“Är det här ett sätt för att undvika sysslorna, hm?” frågade ha…[Read more]

Trots att de var ensamma verkade Nenya lite försvunnen i sina egna tankar och känslor.  Blicken fast i vinglaset där hon såg på hur den röda vätskan rörde sig när hon cirkulerade vinet mellan sina två fingrar på den nya armen. I vanliga fall hade hon förstås varit ivrig att kommentera, men hon verkade inte allt för nöjd med utveckling. Kan…[Read more]

Lite nervös hade Torbjörn varit att låta Aurelia bo hos dem, egentligen hade det varit en akt av spontanitet. Eller kanske mest för att reta Ylva. Sättet hon hade sagt att han aldrig skulle våga ens försöka närma sig fiskflickan hade gjort honom lite mer… vågad. Han rörde sig runt husknuten för att få syn på tösen hugga ved. Han gjorde en lite…[Read more]

“Alla fina kvaliteter!” påpekade han med en road blinkning för att korsa sina armar medan han såg över folkmassan för att hålla ett litet öga på sina syskon för att humma lätt för sig själv medan han tänkte på vad han egentligen skulle kunna underhålla henne med. Vad tyckte fiskar om? Bröd?

När folket började röra på sig lade han sina armar lite skyddande om henne för att knuffa undan de män som var vågade nog att komma nära inpå dem i sin iver att se konungen. Nog för han också var ivrig, men inte dum nog att springa ner någon tös för det. Bara tanken fick honom att fnysa. När de flesta hade lugnat sig tog han ett steg ifrån hen…[Read more]