Kanske överförde han en del av sina tankar om framtiden till henne utan att mena det, eller så speglade de hennes egna så exakt att de fann varandra däri. Oavsett vilket så fick hans ord också henne att drömma sig bort, till en värld som var deras, där ingen skulle kunna ifrågasätta henne eller hennes framtida barn. Tanken på det hela fick henne a…[Read more]

Kanske förvånade det henne en aning att Bodil gick med på förslaget så utan vidare, men den andra kvinnan hade ju rätt i det hon sade. Den enda som hade något att förlora på att hon gick och dog, eller för den delen lyckades dräpa den eller de odöda som hemsökte Ranheim, var hon. Varför Arand föreslagit det hela visste hon inte, kanske för att…[Read more]

Eärmelindos genomborrande men vänliga blick studerade Bain och Tath’nel, men den verkade se genom deras yttre, fylla dem med värme och kanske också den hisnande känslan av år och tid som inte ens gick att räkna. En rymd fylld av stjärnor som alla representerade minnen och möten som dessa, tillräckligt många för att skapa ett bländande ljus inom ho…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn över den lite spända situationen och ordförväxlingen mellan de två.
‘Vad säger du?’ frågade han Maeve. ‘Det är väl bättre än att sitta här och vänta på ingenting.’ konstaterade han, som om han redan gissade att Turin aldrig skulle gå med på duellen med Maeve. Säkert skulle ynkryggen bara låta henne vänta i evighet, el…[Read more]

Sarethna nickade lätt åt sin dotter, ett svagt leende där.
‘Jag föreslår att vi inte går genom porten.’ sa hon. ‘Vi får lämna hästarna någonstans här utanför.’ konstaterade hon, och snart hittade de en bondgård som var villiga att ta hand om hästarna för några mynt några dagar, så fick de röra sig mot staden och i mörkret glida av från vägen för a…[Read more]

Den glada brinken log muntert och uppmuntrande – äventyr i sällskap skulle bli roligt. Det var ändå ett tag sedan sist, och utan sällskap var världen liksom lite grå på något vis. Men nu då Tussie var närmare var världen kanske lite mindre grå, och han log lite drömmande nästan mot skogstrollet.
‘Ska du hänga med på skattjakt, Tussie?’ frågade…[Read more]

Gerda log lite över sin kusins sätt att vara och svara, inte som drottningarna i syd och knappast som de flesta drottningarna i Kaldrland heller. Hon hade en eldsjäl hon också, inte helt olikt draken som kommit i hamn.
‘En respekterad drottning bör alltid mötas på ett respektfullt vis.’ konstaterade hon bara lite officiellt, men på ett familjä…[Read more]

Gerdas blick studerade honom nyfiket, de flesta brukade reagera på hennes närvaro på något vis men denna… ja, drake… verkade ha ett hårt skal. Men att ha en mäktig krigare som han allierad som han på sin sida vore en bra sak, en bra sak för Frostheim och en bra sak i gudarnas ögon.
‘Jag är säker på att kungafamiljen Ulfhedna är mer än villi…[Read more]

De mörka ögonen som så många vek undan för betraktade henne, visst var de farliga, men det fanns något ömt i hur hans ansikte formade sig där och då när han såg på henne – något som verkade bli kvar efter deras stund.
‘Om bara den stunden vore nu. Jag kan knappt vänta.’ sa han, och om han hade väntat. Det kändes som om hans livsverk och vi…[Read more]

Kanske var det viset på vilket han såg på henne med stolthet och glöd i blicken, eller så var det hans ord om hur hon hade rätt, om hur de inte skulle misslyckas. Du och jag. Oavsett vilket så gjorde det henne starkare, mer säker i sin roll och i sina planer, och det gjorde henne… Varm? Hon var inte helt säker på att det var rätt känsla, men…[Read more]

Ayperos nickade över parallelen hon drog, imponerad över att hon kände det, och avslutade sitt insugande av kraften nästan lite skyldigt. Men ändå inte. Av kraftens effekt såg han yngre ut, friskare ut, även om han för det mesta såg rätt tidlös ut.
‘Ja, du har rätt.’ höll han med, inte något han direkt tänkt på då allt det där gällande energiern…[Read more]

Det var enkelt att göra som han bad henne om, trots allt hade de övat mycket, och sen var energierna där i staden… Starka. Påtagliga. Det var knappt att hon behövde sträcka sig efter dem, de kom mot henne som en våg och allt hon behövde göra var att öppna dörren en aning för att kunna ta del av det som Ayperos talat om. En kraftkälla, i…[Read more]

Ayperos nickade över hennes beskrivning.
‘Ja, bra, gräv djupare. Död… lidande, koncentrerat. Vi kan använda det, för att göra oss starkare. Dra åt dig känslorna, låt kraften inom dig fyllas av känslorna du känner. Inte märkligt dessa energier, så många liv som släcktes den dagen. Det lämnar spår, även om skeptikerna i Caras Idhrenin förnekar…[Read more]

För givetvis skulle hon med. Det var inte bara för att hon själv oroade sig över Nenya och vad som hänt henne, eller för den ilska hon kände över att den där förbannade häxan tagit vad som borde ha varit en lycklig stund ifrån dem alla tre… Det var också för att hon behövde tänka på sig själv, på barnet som växte inom henne. Skild från Ayperos så…[Read more]

Bodils ord om hur hennes handlingar drivit flera i famnen på Turin skavde en aning, för hon visste ju att det var sant, men likväl hade hon inte kunnat hindra sig själv. Det var inte lönt att skylla på någon annan, för även om hon stått under annat inflytande än sitt eget under större delen av färden till Ranheim så var det ingen som tvingat henne…[Read more]

Nyfiken över den berättelsen höjde hon ett ögonbryn, men pressade honom inte till att berätta mer om han ville hålla det för sig själv. Möten med gudar var inte att ta lättsamt, och deras syften svåra att tyda rätt.
‘Heder och vänner.’ konstaterade hon, det hade hon kunnat gissa sig till men det var ändå intressant. Nog fanns det de som stred för…[Read more]

‘Åh ja, men mest i andevärlden.’ förklarade hon simpelt – som om det inte var ett påstående som skulle få folk att se snett på henne, vilket så klart var lika riktigt som den fysiska världen för de som levde i båda världarna som hon. Men hon såg lite finurlig ut samtidigt.
‘Men en av gudarna har rört sig bland oss på senare tid, i rollen som en…[Read more]

Völvan såg lite finurlig ut, som om hon visste något han inte visste. Men hon var nyfiken också på denna främmande man med sina hemligheter och för Kaldrland märkliga utseende och utstyrsel. Hans rustning hade definitivt en historia, och hade inte varit billig. Men sådana värdsliga saker, så som om han var av adlig börd eller något annat intres…[Read more]

Gerda betraktade honom, ögon som sa något liknande som hans. En uråldrig styrka och kunskap, men den kom snarare inifrån som om hennes själ var äldre än hennes kropp – eller kanske en gåva från gudarna om man trodde på sådana saker. Ett litet leende väcktes på hennes läppar då hon nickade över hans förslag, ett leende som fick hennes tidigare…[Read more]

Precis som hon gissade höll han på att elda upp sig sekunden hon talade på sitt retsamma vis, fortfarande sjudande men för tillfället avväpnad av hennes tekok och handgest. Hans fot stampade i golvet i en hetsig takt, hans armar låg i kors över den breda bröstkorgen.

‘Så, det är sant? Du kallar honom vid förnamn. En människa.’ tanken var osannoli…[Read more]