Efter ett andra hugg rakt in i ryggen på Aslög så släppte mannen svärdet, lämnade det i henne och backade försiktigt bort från kvinnan som inte ens verkade som att hon hade lagt märke till honom. Jorunn kunde inte påstå att hon kände sig vidare självsäker efter att pilen in i halsen saknade verkan och stoppade bort sin båge även hon, hängde den…[Read more]

Alienna såg på Bain nästan med en slags trötthet i blicken, kanske hade ledarskapet för rebellerna börjat tära på henne och övervunnit elden som brunnit i henne. Eller så var det bara en tillfällig mjukhet då hon spenderade tid med den enda i världen som faktiskt vuxit upp med henne. Hon log på ett vis som hon bara gjorde med Bain, genuint och o…[Read more]

Faegrim lät blicken vila på de tre en stund och tog en klunk vin, långsam och eftertänksam, och satte sedan ner bägaren med en dov klang på nattduksbordet intill sängen.

“Vi har pengar nog för att resa några dagar skulle jag tro, men vid behov kanske vi får ta något uppdrag eller jobb för att finansiera vår resa österut. Är ni beredda på det…[Read more]

Jezeral betraktade skiftaren i tystnad, inte med rädsla men med den sorts vaksamhet som kommer av att ha sett för många varelser förtära sig själva i iver att bevisa sin styrka. Ljuset från hennes glödande runor kastade ett rörligt skimmer över marken, och han lade märke till hur skuggorna kring henne drog sig tätare.

När hon talat färdigt, och…[Read more]

Arand stod nästan som förlamad och tittade på vad som skedde – liksom så många andra. Han var ändå en utomstående, men så många där hade vigt hela sina liv till att tro på antingen Ulfhedna eller Svartfåglarna. Nu hade Maeve Ulfhedna snart mosat Svartfåglarnas ledare till små blodiga pölar, och således även deras hopp om ett Kaldrland i hans…[Read more]

Huldrys höll ut en öppen hand i Deneras riktning, slöt den och med ett ryck slungades hon närmare sin forna vän som om hon genom magi kortade ner avståndet mellan dem. Bara ett andetag isär från kvinnan log hon kallt och lade handen sin på axeln Deneras.

“Då får vi vara skyndsamma.” Svarade hon enkelt och blåste rätt i ansiktet på Deneras, anvä…[Read more]

Hillevi kunde inte andas, hon hade hjärtat i halsen och kämpade för varje tunt andetag medan hon såg Maeve driva sin skalle in i Turin gång på gång på gång. Även i en stund som denna så förväntade hon sig att han skulle resa sig upp, att han skulle överraska sin motståndare, att han skulle vända på striden, men han bara låg där som om han hade ge…[Read more]

“Jag kan inte förklara det på något annat vis.” sa Tova och gjorde en ogillande snärt med sin svans.
“Det är en onaturlig lukt över honom, som om han bär stulen kraft från en annan värld, som blandas med lukten av stål, järn och silver.” sa hon och ryste till bara av tanken. Hennes blick vandrade fascinerat över leden som försvann, nästan som o…[Read more]

Det gick nästan att känna Maeves vrede och ursinne fastän Arand stod en bit bort. Han om någon visste vad hon kände för detta, trots att hon inte var den som delade så mycket känslor. Trots allt var han en av de få som bevittnat händelseförloppet från början till slut, mött henne av en slump i Karm, slå följe och bevittna henne finna sin mörda…[Read more]

Izra nickade på passliga ställen över Molegs ord, man behövde ju vara hövlig inför en potentiell arbetsgivare – speciellt en med stora ambitioner. Det skulle nog gynna dem på det stora hela, förutsatt att de kom ut ur detta levande. En risk att överväga, men utfallet lät som om det kunde skapa något nytt åt dem. Kanske till och med bara resan d…[Read more]

Hm. Huldrys avslutade sin melodi och sakta började trådarna som spred sig från ihålligheten i hennes rygg att dra sig tillbaka, medans hon öppnade sina ögon och fixerade på Denera. Mungipan vred sig till något slags leende och när trådarna var tillbaka i ryggen hennes lade sig en genomskinlig, lätt grön hinna över hålet och Huldrys lutade sig fr…[Read more]

Iztra lyssnade på Molegs berättelse med växande intresse. Om han eventuellt kände någon oro över att möta en grupp härdade och befästa banditer visade han det inte, utan stod som vanligt med självförtroende och ett litet leende på läpparna då han funderade på nästa steg. Han mötte sin systers blick och nickade medhållande till hennes ord.

“Som…[Read more]

Tova nickade lite som om hon verkade förstå mer än vad han trodde. Magi för någon som henne var kanske något mer naturligt än vad det var för människor som behövde ord och trollformler för att kontrollera världen. För väsen som henne hade alla sina egna unika förmågor som var lika naturliga som att andas.
“Då så, då har vi väl ingenting att förlo…[Read more]

Hillevi såg stelt på, handen omedvetet hårt greppande om spjutet i sin hand och hade ursprungligen varit övertygad om att det rätta var att inte lägga sig i, men det såg inte bra ut nu. Hon kände Turin, hon hade känt honom länge och var kanske den person som stod honom närmast. Åtminstone de senaste åren. Hon registrerade hans blickar, han…[Read more]

Liksom sin syster blev Iztra genast lite mer vaksam med mörkeralvens närvaro. Inte för att Caras Idhrenin var helt främmande för mörkeralver, det fanns många i staden som varit befriade från demonen Lloths influens och i många generationer. Men man kunde ju alltid veta riktigt säker vilken typ av mökeralv det var man hade att göras med. Ibland…[Read more]

Faegrim höjde ett ögonbryn åt ungdomarnas obeslutsamhet, för att se på Tussie. Han kände sig själv rätt ung, men jämfört med Finn och Kathryn så började han känna sig ovanligt vis.
“Då gör vi så.” bestämde han.
“Jag och Tussie reser till Caras Idhrenin, vill ni följa med och hitta er magiker… eller inte… så är ni välkomna att följa med oss.”…[Read more]

Tova rynkade på ögonbrynen då han verkade smätas för stunden, och instinktivt kramade hon hans händer som hon höll lite hårdare, som för att ge honom stöd. Kankse stödet nog att hjälpa henne med hennes dilemma. Varsamt lyssnade på hans förklaring som han verkade nästan tvinga fram ur sig.
“Är det… farligt?” undrade hon, då han beskrev det som…[Read more]

Han vågade knappt tro det, men den fasansfulla staden verkade vara bakom dem. Det verkade bara vara han, och Neila, och den ovissa framtiden. En stund var han tyst, lyssnade efter förföljare, men det enda de kunde höra var någon räv som ropade förvånat över deras ankomst i dess domän.
“Vi rör oss en bit till, men jag vågar inte rida allt för my…[Read more]

Det var svårt att riktigt beskriva känslan, då detta var något han haft i tankarna i sina ensamma stunder en lång tid nu. Alltid släpat blicken efter Ylva då han trott att hon inte såg. Och nu var hon där, i hans armar, och verkade ha samma längtan efter honom som han för henne. Han rörde sig allt närmare henne, liksom hon närmare honom, klamra…[Read more]

Om Iztra var förvånad över avslöjandet visade han det inte mer än ett lätt höjt ögonbryn, Bertnor Veno, minsann, tänkte han och gav sin syster en blick. Kanske det fanns något värt besväret att hitta till detta möte i alla fall.
“Så klart, vore vi inte diskreta vore vi inte här.” sa han med ett charmigt leende, som fick hans ansikte att skina upp…[Read more]