Bodil kunde inte tveka längre. Så fort Maeve och Aslög var utom synhåll fylldes jarlen av skam för att hon överhuvudtaget tvekade med att rusa efter dem, klappade Arand på axeln och tog sitt vapen. Att lämna honom kändes dock fel, sårbar som han var, så hon vände sig till Lauf och nickade mot magikern. Lauf böjde sitt huvud som svar och ställde…[Read more]

Ayperos stod som en skugga och vaktade dem. Ibland gick processen enkelt och smärtfritt, ibland misslyckades den – något som oftast ledde till den potentielle vampyrens död. De verkade befinna sig i det andra kategorin denna kväll, men kanske inte för att Indira inte var kompatibel, eller för att hon var för svag. Nej, det var något annat i spel,…[Read more]

Jezeral gjorde sig inte mödan att svara på alla frågor som ställdes, utan gjorde en gest åt den mest relevanta frågan som hans kollega ställde.
“Ja, hade draken en kompanjon?” undrade han och slöt ögonen, som för att koncentrera sig och känna efter på energierna omkring dem, om han kunde känna något annat som avslöjade en annan närvaro.
“Hmm,…[Read more]

Faegrim såg lite ställd ut över Tussies reaktion, och såg genast ångerfull över att ha sagt något olämpligt.
“Förlåt mig, jag menade inte att säga något… upprörande…?” ursäktade han i en fråga, då han inte riktigt visste vad relationen mellan henne och denna Bergakung var.
“Osynlig för de som är dåliga på att se i alla fall, jag tränar mi…[Read more]

Vad som än skett med de obeskrivliga väsen av fasa som Indira släppt lös lämnade för tillfället en skugga av obehag över slottet och platsen, som om den varit med om något fruktansvärt. En fruktan som Saelorians borg för tillfället hade svårt att ruska av sig. Till och med Ayperos verkade lite stelare än vanligt då dörren öppnades och hans tysta s…[Read more]

Det var uppenbart att det skavde sig mellan de två kvinnornas stolthet, men Aenya som hade klarat sig så här långt på envishet och uthållighet kunde inte låta sin personliga stolthet komma ivägen för ett poentiellt lukrativt samarbete. En möjlighet för rebellerna att faktiskt få en tillgång av kunniga och erfarna krigare som kunde göra skillna…[Read more]

Att vara rädd på detta vis var ingenting Caspian förr behövt uppleva. Han var ju trots allt en adelsamans son, och inte vilken adel som helst. Visroy av Isilas, den rikaste provinsen i Karm, om man inte räknade med huvudstaden. Visst hade han upplevt sig orättvist behandlad, men att faktiskt stå inför döden på detta vis var ingenting som hörde til…[Read more]

Det verkade som en evighet då han väntade på hennes svar, ett ögonblick som säkert inte varade i mer än några sekunder. Men han kände sig ängslig, rädd för at bli avfärdad, eller kanske utskrattad. Säkert tyckte hon han var fjantig, eller för framfusig? Kunde hon inte bara säga något, eller svara honom? Han hade precis tänkt öppna munnen och…[Read more]

Lloth skratt fyllde salen, ett mjukt klingande ljud som ändå fick pelarna att darra och skuggorna att dra sig tillbaka som rädda djur. Allt var tyst då alla väntade på vad som näst skulle sägas, prästinnorna spända över vad Istilwys hade avslöjat, för de alla visste hur Lloth kände över Ziyaté – hennes högra hand. Men det fanns ingen värld där…[Read more]

Den rödhåriga unga kvinnan verkade vara vig nog att klara av de snabba vändorna, då hon så gott som blev tvingad att agera drakryttare då Tirrin placerade henne på den fjälliga ryggen. Det var inte många vingslag det tog för Tirrin, även om hon inte var världens största drake, att lägga en del avstånd mellan dem och Joij. Kvithera försökte prata…[Read more]

Aenya fnös lite över att bli kallad oerfaren, för det var en underdrift. Precis det där högmodet som hon hatade bland högalverna, som uppenbarligen färgat av sig på skogsalverna med som levde i deras skugga – de åtminstone som kom nära nog att stiga i rang.
“Framstående nog att väcka er och rådets uppmärksamhet.” konstaterade hon, trots allt ha…[Read more]

Faegrim gjorde ansats att resa sig ur sängen.
“Om ungdomarna kommer hit igen antar jag vi måste vara hövliga och ha ett glas redo!” sa han, som om den viktigaste dygden i världen var att alltid vara en god värd. Han började leta runt i rummet och hittade snart en vinflaska och några glas. Medan han arbetade på korkens etikett och försegl…[Read more]

Den rödhåriga kvinnans blick såg misstänktsamt på främlingen, om livet på gatan i Celeras hade lärt henne något var det att inte lita på folks ord.
“Tirrin… Jag tror vi ska röra oss.” sa hon, för något med sättet denna främling pratade, framförallt om andra, gjorde henne obekväm. Tirrin hade stannat alldeles för länge redan på en plats, men a…[Read more]

Faegrim suckade lätt över hennes påpekande, som om han nog visste det men inte helt ville erkänna att världen var en mörk plats. Men med Tussie i sina armar kände han heller inte att världen var en så mörk plats.
“Det gamla vanliga? Det låter som äventyr tycker jag, och du är här, det är väl också äventyr?” frågade han och skrattade lite för…[Read more]

Det var något mer avslappnat i spänningen nu då de var ensamma i Aenyas tält. Formaliteten kunde glida undan en stund, maktbalansen likaså. Vad som sades förvånade rebellernas leadre något, men någonstans inom sig kände hon sig inte fövånad. Kanske snarare lättad och nyfiken över att någon inom statens militär fakiskt tänkte som henne, och vågat…[Read more]

Skuggorna i kammaren rörde på sig plötsligt under kvinnornas konversation. Ayperos återvände till rummet, men inte dödlig köttslig gestalt, utan i en närvaro. Som om själva intet blivit levande och tryckte sin panna mot stenens kalla yta och lät en droppe medvetande sippra genom springorna. Ayperos väsen, det som var äldre än Talanrien sj…[Read more]

Magin hade slitit sitt pris. Arand, hukad där bland spillrorna av sin egen kraft, var inte längre fullt närvarande. Hans ögon, gula och tomma, fladdrade vagt då Maeve kommit honom nära och kysst honom, men något verkligt svar gav han inte, bara en svag skiftning i blicken, en rörelse lik en fisk som kämpar efter syre i grumligt vatten. Sedan fö…[Read more]

Bodil hade trott hon visste vad magi var. Hon hade sett elden Arand tillkallat mot de odöda, känt värmen bränna kinderna. Men det här var något annat.

När muren vek sig och föll in i sig själv, som om världen ändrat mening om att den skulle stå där, stannade andan i henne. Ljudet var för djupt för öronen, ljuset för kallt för att vara jordiskt…[Read more]

Så enkelt var det. Allt förberedande, all uppbyggnad, oro och huvudvärk. Nu var de här, och hur galet det än lät skulle de faktiskt konfrontera Turin. Utan Audgisil och Ranghildr. Utan Ulfhednas här, och utan Maeves bröder som lovat hämta hjälp från öst. Kunde det vara så att deras plan skulle lyckas, att de faktiskt kunde hugga huvudet av o…[Read more]

Helga kände hur en kväljning kom över henne vid nämnandet av flamberad råtta och tryckte undan ett obehagligt minne, men reste sig sedan hastigt efter Alva och gav henne en tacksam blick, även om den var riktad mot kvinnans rygg. Hon kunde inte bre på med för mycket artighet på en gång, det hade varit omänskligt, och det var kontra-int…[Read more]