Sloan spände sig något då han hörde Verenas röst, trots allt var hon kanske den enda som sett Vingas förvandling och visste vad hon var. Hans hand sökte sig till sitt svärdsfäste, redo att försvara henne om han behövde.
‘Drakarna utrotades nästan inte så länge sedan.’ sa Sloan lite tonlöst som svar till Verenas anklagelser.
‘Vem har större orsak a…[Read more]

Minsann var kvinnan framför henne märklig. Eller kanske det inte var en kvinna? Sera letade i huvudet efter vad det skulle kunna vara hon kunde inte rå för att skratta lite åt de vidunder som kom in i hennes huvud. Många som inte riktigt matchade, men kanske var lite närmare än hon ville erkänna.

“Ta inte detta som något otrevligt, det är bara d…[Read more]

Orken som hade stått och torkat glas med sina grova händer. En stressande åsyn, med tanke på hennes stora, klumpiga händer kring de delikata glasen. Det var inte första gången som hon hade förstört glasen. Åt Faegrims ord grimaserade hon lätt. Så länge han betalade skulle väl allt vara frid och fröjd. Fast Faegrim brukade ha pengar, annars hade ho…[Read more]

Tröttheten och smärtan inuti hennes kropp var svår att skaka av sig och fokusera på någon annan där. Istället för att svara letade hon upp Sloans hand för att trycka den lätt som för att visa honom tacksamhet och att hon levde. För att sedan dra ett rosslande andetag. Fortfarande med tankarna virvlande i hennes huvud. Vilka hade överlevt? El…[Read more]

Sloan gav ifrån sig ett frustrerat läte då Vinga redan var på väg vidare i sin drakskepnad – han och Verona något utanför stridens hetta. Detta var inte bra, trupperna – som han inte brydde sig allt för mycket om – hade förlorat sin befälhavare på grund av Vingas emotionella beslut. Om de hade haft dåliga chanser förr hade det minsann sämre sådana…[Read more]

Tanken på att föredra att flyga framför en hästrygg eller sina fötter… Det var en märklig och onaturlig sak för mörkeralven. Även om han inte riktigt var vän med hästar heller. Stora bestar som inte riktigt var… lika nätta och smidiga som han hoppas på. För inte var det så att han skulle kunna vara en dålig ryttare. Han öppnade munnen…[Read more]

Storögt hade Ter’ath sett på striden. Lite som ett litet barn som fastnat för något nytt och underbart. Kanske också för att mörkret skrämde honom. Mer än vad han ville erkänna. Lika mörkt som ögonen som han såg i varje skugga. Men mitt i mörkret fanns ett ljus trots allt, hans Agaroth. Eller inte skulle han kunna säga hans… Bara tanken på det…[Read more]

Aenya lyssnade på kommentarerna hon g av Bain, armarna i kors i koncentration. Hon var ingen magiker, men hon förstod tillräckligt mycket ändå för att kunna använda sig av Agaroths bedömning. Det var inte svårt att se att Bain tagit några risker som var värda att kritisera och förfina, men man kunde alltid förbättra sig. Speciellt orden om mörk…[Read more]

Blicken var på striden nedanför hennes klor. Ett tag cirkulerade hon över fältet. Vart skulle vara det bästa att börja? Kaoset nedanför var svårt att riktigt greppa. Det fanns flera utfall, men vart som skulle vara det bästa att börja på var en svår nöt att knäcka. Förstås var det inte svårt att se att deras kompani fortfarande var i underläge…[Read more]

Ännu en gång verkade Nenya nästan bli överrumplad av hennes energi som såg ut att vara utan slut. Ibland var det nästan svårt att följa med i meningarna som verkade vara utan slut. Fast någonstans kändes det… skönt och uppfriskande. Allting verkade hon nästan ha en lösning på. Även fast det mesta verkade vara med magi, fann hon sin nyfikenhet…[Read more]

Lite förvånad blev Sera, då svaret kom på iselemska. För artigheternas skull hade hon förstås börjat på det allmänna språket. Det verkade vara utan dialekt med. Något som förvånad Sera mer än vad hon ville erkänna. Trots allt såg hon kaldrländsk ut.

“Eh ja. Väldigt nära.” erkände hon, fortfarande sa allting emot henne att erkänna det. Fast en…[Read more]

Sloan gjorde bara en grimas över Vingas envishet.
‘Nej, Vinga!’ sa han lite kommenderande. Vem visste vilken förödelse det skulle bli – och speciellt för Vinga?
‘Stoppa det, ta kontroll över dig själv istället!’ det var både en order och en bedjan. Men det verkade inte spela någon roll vad han sade, för Vinga hade tydligen tappat kontrolle…[Read more]

Det var nästan rörande hur de båda rörde sig snabbt till Vinga, även om hon hade så ont att det var svårt att urskilja riktigt vad som hade hänt. Förstås ville Sloan skydda henne, som alltid. Men samtidigt ville hon ännu en gång fly. Speciellt inte när hon var en av de få som faktiskt kunde göra någon skillnad. Åtminstone rädda så många hon kund…[Read more]

Helvetet tillbaka. Sloan fnös lite för sig själv, trots den allvarliga situationen. Ord som lät fina, men betydde lite då de låg i det underläge de var i. I hans mening var detta ett läge att fly med de man kunde, snarare än att göra en heroisk strid och dö för ett meningslöst mål. Men han drog sin klinga, och höll sig nära Vinga, ett skarpare fo…[Read more]

Ännu en ny person, denna gång från ett vintrigt landskap. Faegrim ryste av tanken över att det var vinter någonstans nu, han som föredrog sommar och sol. Men det väckte hans nyfikenhet, trots allt var det något oväntat i sammanhanget.
‘Var är vi nu?’ undrade han lite nyfiket, och försökte luta sig framåt för att få en blick ut genom fönstret i det…[Read more]

“Troll? Ett bergstroll?” frågade hon, med ett litet skratt. Det var inte ens något som hon hade vetat man kunde äta. Det var sannerligen en överraskning och hon kunde inte rå för att le brett och skaka på huvudet åt det hela. För att följa henne där hon började göra rent hennes klänning.

Hon kunde inte riktigt tro att hennes kusin skulle kunna…[Read more]

“Fläckfri…” hummade hon roat åt Isras kommentar, det var väl ett sätt att prata om det. Hon kunde inte rå för att le lite och sjönk ner lite i fåtöljen igen. Trots allt kändes det inte som om det skulle kunna vara ett hot. Och om de var ett hot mot dem, kunde de ju trots alltid… eliminera dem. Även om tanken fick henne att grimasera.…[Read more]

Rushla ett magnifikt exempel, ett praktexemplar om hon skulle säga det själv. Skarpa drag med en spetsig haka och öron. Ett svart band virat kring det ena isblåa ögat och en av hörntänderna avbrutna. Det lade enbart mer skönhet till det hela, skönhet och karaktär. Och varför grubbla över något som hade hänt? Nej, det var snarare nuet och framtiden…[Read more]

Asgeir studerade vapnet uppskattande som han fick av Ylva, och gav henne på samma gång ett charmigt leende. Lite frågande betraktade han den rödhåriga figuren, men ryckte på axlarna över hans ord. Var det sagt att han skulle med kunde det knappast skada, speciellt inte efter vad de sett honom göra med Ranghildr. Kanske skulle hans förmågo…[Read more]

Helvetet tillbaka. Förstås kunde de ge dem helvetet tillbaka. Det var väl ingen annan chans de hade? Fast frågan var väl om de inte redan var i helvetet… Det kände så med värmen, skriken och ångesten som kröp sig på. Vinga satt uppe på sin häst och spanade ut över landskapet. Alla män, fränder och fienden. Många liv som skulle förloras inatt. I…[Read more]