“Magi!” Upprepade Ambrosina med aningen mer glädje än Nenya. När de båda var inne i gången stängde hon dörren efter sig. Så snart dörren var helt stängd och Ambrosina släppte den förändrades den trånga korridoren som om man klev igenom en dimma och det var inte längre det de först hade sett. Väggarna försvann som om de vore rök i vinden och avslö…[Read more]

Lite förvirrat rynkade hon på ögonbrynen när hennes kusin verkade ha sina tankar någon helt annat ställe. I ena stunden erbjuda sin hand, i andra stunden inte. Hur ögonlocken nästan nuddade varandra. Förstås brydde sig Nenya inte om hur svag hon var i stunden, eller för den delen artigheten med handen. Hon var en stark kvinna och vampyr. Me…[Read more]

“Överstökat? Du behöver inte få det att låta så trist att umgås med mig.” Hon flinade till och klappade Bain på axeln innan hon själv reste sig upp. Hon böjde sig över sin talrik och skopade i sig allting som fick plats i hennes mun som hastigast innan hon förde blicken till potatisen han lämnat ifrån sig och tog tillbaka den för att äta som fä…[Read more]

“Jag är alltid hungrig, men just nu lite extra. Men jag har gott om mat hemma, det mesta borde fortfarande vara ätbart!” Hon log åt henne och ledde snart in Nenya på en trång sidogata. Efter lite ytterligare vandrande svängde de snart in till en gränd med en mur några meter hög framför dem. Ambrosina klättrade upp på trälådan som stod ställd m…[Read more]

“En aptit för magi och kunskap?” frågade Nenya med ett höjt ögonbryn, väl summerat förstås men också lite nästan kaotiskt. Mycket på lite tid och det lät som mycket tid att hitta sig själv. Eller vad man nu skulle dra för slutsats på det hela. Nästan förvånat såg hon på handen som var öm. Något som hon inte riktigt hade väntat sig och det f…[Read more]

“Hur summerar man flera år? Inte länge efter att du lämnade lämnade också jag. Stämningen var lite obekväm. Jag reste runt lite, träffade världen och alla dess väsen. Fick en aptit för magi och kunskap. Smakade på lite av det världen hade att erbjuda. Kom tillbaka hit. Provade på lite konst. Var sömmerska. Blev tagen av präster. Och nu hittad a…[Read more]

Så klart. Hon hade hört det hundra gånger om, om inte tusen. För att skaka nätt på huvudet så att den svarta flätan flög omkring henne och slog Ambrosina något på armen. Onaturligt  lång kändes hon och det var något med henne. Förstås hade hon aldrig riktigt förstått vem det var hennes faster hade haft barn med. Kanske en jätte?

“Åh ja, ber…[Read more]

“Kanske var det för att de förstod potentialen som de blev rädda? Jag förstår potentialen och jag är knappt vuxen.” Hon log åt henne. Nu när de gick bredvid varandra på gatan blev det tydligt hur mycket längre Ambrosina var. På två meter, onaturligt uppnådd längd som det verkade på proportionerna såg hon lite ner mot Nenya när de pratade.

“Det b…[Read more]

Ett skratt lämnade Vingas läppar och hon slog ihop deras stop så att ölen skummade över på deras händer och hon skakade lätt på huvudet åt hennes ord. Förstås lät det lockande, allt för lockande. Men samtidigt hade hon väl en plikt mot alverna? Ett som hon hade i åminnes tider. Och nu var det trots allt en av de svårare tiderna för dem.

“Åh, h…[Read more]

Lite road åt hennes envishet skrockade hon till för att röra sig snabbare och smidigare upp för att se sig omkring på gatorna. Åt hennes första kommentar ryckte hon lätt på axlarna – det var inte direkt vad hon hade planerat. Trots allt trodde hon det var hennes faster där och inte hennes barn. Men ändå var hon rätt nöjd med utfallet.

“D…[Read more]

“Jag kan gå själv,” Hon fnös till och började gå med lite raskare takt trots att det gjorde ont. Kanske fanns det en gnutta stolthet i Ambrosina som ville visa för sin kusin att hon inte längre var ett barn. En absurd sak att bevisa, det var uppenbart, men någonting kliade i bakhuvudet och hon ville ändå bevisa sig i den här saken för Nenya. Men…[Read more]

Allvarsamheten hos dem båda fick Nenya att rynka något på sin näsa, som om det smakade bränt i hennes mun. Hon reste sig upp och gick först fram till Isra för att lägga sina händer omkring hennes kinder för att långsamt stryka hennes kind med sin tumme. En varm blick, med en retsam glimt där, som mötte Isras gråa ögon.

“Så söta ni är som oroar…[Read more]

Nenya kastade en kort blick bakåt på sin kusins verk med prästerna. Magi och tecken hade aldrig varit hennes intresse, men våld och död det förstod hon sig på. Ett litet leende fanns där i mungipan fortfarande. Som om hon förstod att det fanns en ilska inuti henne efter vad de hade gjort. Det kändes så självklart att hon inte ens spenderade…[Read more]

“Det skulle vara mig ett nöje, det är sällan man får vandra med hjältarna i berättelsen.” Hon gav en respektfull nickning mot Turin och log brett när hon vände blicken till Maeve. För sin storlek var Bodil ovanligt mjuk i rösten och det fanns en del lekfullhet i hennes ton, något man sällan förväntade sig från jarlar eller kvinnor som krigat hel…[Read more]

“Hur funkar det intima? Kan du bli med demoner, eller blir de vanliga barn efter era dödliga former?” Hon betraktade de uppradade kropparna noga när hon var påklädd och efter lite betänketid gick hon tillbaka till dem. Hon tog tag i huvudet på den som låg bredvid den som hade tappat sitt efter striden mot Nenya och med en fot planterad på kroppen…[Read more]

“Du har rätt, kanske det är ett dåligt exempel. Du ser väl skör ut, men du är definitvt inte porslinsvit med all din smuts!” retades han för att frusta till i ett skratt för att böja sig ner för att placera en lite djupare kyss på hennes läppar.

Den andra frågan gjorde honom något nervös. För att vara ärlig var han inte ens säker på vad han…[Read more]

Ständigt verkade det finnas ett litet leende i mungipan till Nenya. Kanske hade hon saknat någon som kände till hennes egna historia. En familjemedlem. Hon hummade lite åt hennes ord. Faktum var att hon inte var helt säker på vad hon talade om med flaskor. Lite kritiskt betraktade hon kvinnan framför sig. Definitivt en kvinna nu och inte en flicka…[Read more]

“Att äta eller dricka saker som är rött har aldrig varit enkelt, så jag avstår när jag kan.” Hon log åt Ter’ath. Då kunde hon också märka hur stel han var, han verkade väldigt spänd och det kändes inte helt rätt, men hon hade redan blivit korrigerad en gång idag för att ha läst känslor fel och hon tänkte inte låta det bli två gånger innan ens fru…[Read more]

“Det är nog håret.” Hon log för sig själv. “Det brukade vara svart. Spännande nog har jag inte färgat det.” När handfängslen och kedjan lossnade från henne släppte hon ut en lättad suck och tog omgående fram händerna framför sig och började massera handlederna. De var ärrade och irriterade, men allt blod som var där var gammalt och torkat. Efte…[Read more]

Att Verena skulle bjuda på dryck, det hade hon ingenting emot. Faktum var att hennes penningpung inte var något att skryta med de senaste månaderna. Åt hennes fråga så svarade hon med ett jakande ja för att ge henne ett litet svagt leende.

“Kanske… Men jag vet inte riktigt om det är där jag bör vara. Mina plikter… skulle egentligen behövas p…[Read more]