“Att äta eller dricka saker som är rött har aldrig varit enkelt, så jag avstår när jag kan.” Hon log åt Ter’ath. Då kunde hon också märka hur stel han var, han verkade väldigt spänd och det kändes inte helt rätt, men hon hade redan blivit korrigerad en gång idag för att ha läst känslor fel och hon tänkte inte låta det bli två gånger innan ens fru…[Read more]

“Det är nog håret.” Hon log för sig själv. “Det brukade vara svart. Spännande nog har jag inte färgat det.” När handfängslen och kedjan lossnade från henne släppte hon ut en lättad suck och tog omgående fram händerna framför sig och började massera handlederna. De var ärrade och irriterade, men allt blod som var där var gammalt och torkat. Efte…[Read more]

Att Verena skulle bjuda på dryck, det hade hon ingenting emot. Faktum var att hennes penningpung inte var något att skryta med de senaste månaderna. Åt hennes fråga så svarade hon med ett jakande ja för att ge henne ett litet svagt leende.

“Kanske… Men jag vet inte riktigt om det är där jag bör vara. Mina plikter… skulle egentligen behövas p…[Read more]

Pratet om drömmar gjorde Ter’ath lite illa till mods. Det tvingade honom allt för ofta tillbaka till minnet som han ville förtränga. Däremot började det hemsöka honom på dagarna med. Så pass mycket att han var för trött för att lyfta sina fötter. Snubblandes på allt. Minnet började svika allt mer också. Vem och vart var han ens längre? 

N…[Read more]

Så klart det var ett samtal hemma då. Nenya mindes det själv. Oroligheten och ilskan, från alla parter. Kanske den hon var mest irriterad på var Sarethna själv. Hur kunde hon inte se möjligheterna? Kärleken? Det var förstås enkelt att tappa bort sig i skriket och ekot av det förflutna. Men hon väckte sig själv genom att skaka på huvudet så att…[Read more]

“Jag har haft fel förr. Det är svårare att läsa känslor när jag inte använder magi.” Hon log åt Baine ryckte lite på axlarna och avslutade sin potatis. Hon började plocka alla röda bär från sin talrik med sin hand och lade dem framför Ter’ath, hennes blick skiftande då och då mellan sin talrik och Bain, för att säkerställa att hon inte flyttade…[Read more]

Det fanns många saker som Ambrosina inte var, men om hon hade en talang för någonting, så var det detaljer. Överkänslig för dem ibland till och med. Hon lade märke till de små skiftningarna hos Nenya när Ambrosina hade pratat om deras relation, Nenyas and Ayperos, men kommenterade inte reaktionen. Exakt vad reaktionen var kunde hon inte veta, men…[Read more]

Att så många hälsade på alven gjorde honom nästan förvånad. Det var sällan någon riktigt pratade med honom. Speciellt att någon nämnde honom vid namn. Ter’ath, ett som han inte varit född med. Fast nu började han vänja sig vid det och det skavde inte allt för mycket. Nästan som om han började glömma sitt forna liv. Här var han, Ter’ath, utbölinge…[Read more]

Demon. Påståendet fick henne att skratta lite hest till och hon skakade lätt på huvudet åt historien. Om det var av misstycke för prästerna, eller människorna i allmänt var svårt att se.  När det kunde varit dock, det hade hon ingen aning om. Sådana banala saker var inget hon hade koll på i huvudet. Även om hon förstås enkelt kunde ta reda på…[Read more]

“Hur är det ditt exempel? Ser jag så skör ut att du jämför mig med en docka?” Hon skrattade till åt hans kommentar och spände sig för att behålla sin utstrålning om att vara i kontroll, vilket inte var det enklaste med hur stimulerad hon var av hans beröring. Hon böjde ryggen lite uppåt reaktivt och var tvungen att göra det medvetna valet att sän…[Read more]

“Jag minns faktiskt inte.” Hon svarade snabbt, men även om hon hade gett det betänketid så hade hon inte helt kunnat svara på det. Det var veckor sedan. Hon mindes att det hade någonting att göra med något av hennes konstverk, men kunde inte svära på vilket hon hade blivit påkommen med, eller om de ens hade sagt det. Hon tjöt till när svärdet dro…[Read more]

Kusin. Ordet kändes nästan främmande för henne och hon var inte riktigt säker på om hon hade hört rätt först. Men hon ville förstås inte visa sin egna förvåning eller verka ivrig. Så istället lät hon handen dra långsamt över tygerna igen medan hon försökte att pussla ihop alla bitar. För att röra sig, med samma långsamma rörelser till mannen so…[Read more]

Ambrosina lyssnade noga på rösten och nästan omgående när hon kom så nära som hon gjorde när Nenya vred på hennes huvud så såg hon vem det var. Hennes ögon öppnades vida nät Nenya hade gått över till kläderna.

“Kusin! Vad kul att se dig!” Hon hostade till och spottade ut lite blod som kommit upp med hostningen. Svärdet hade gått igenom lunga…[Read more]

Hennes kommentar fick honom att frusta till i ett skratt som säkert skulle kittla henne i ansiktet. Under hans fingertoppar kunde han känna hur hon spände sig. Det gjorde det nästan lite mer spännande, men också nervöst. Även om hennes kommentar gjorde honom något mer… utforskande.

Han drog sin hand igenom sitt hår för att hjälpa henne att f…[Read more]

Rösten var svag, men Nenya hörde den tydligt och högt. Det fanns en viss envishet och kaxighet som hon kände igen från sin faster. Doften var fortfarande där kryddig, stark … och något hon fortfarande inte kunde sätta fingret på. En mörkare smak, eller kanske som den bittra eftersmaken av kaffe. Medan hon funderade fortsatte hon pressa med sin f…[Read more]

Ambrosina var inte omedveten länge, snart kom ljuset tillbaka och gradvis hennes andetag. Lämpligt nog skedde det precis efter att faran hade passerat och hennes angripare nu alla låg döda. Hennes dimmiga syn klarnade sakta och hon började undra om hon gjorde allt det hon såg medans det hade svartnat. Det hade varit imponerande, även om ganska…[Read more]

Ett litet frustande lämnade Nenyas läppar, det fanns minsann många möjligheter att manipulera och att vinna ännu större stöd. Själva tanken gjorde henne kanske inte allt för upprymd, snarare var tanken på att skapa en framtid med både Ayperos och Isra något som gjorde henne mer exalterad. En bättre framtid.

“Vilken tur de små myrorna har,…[Read more]

Morgonens första strålar smög sig över takåsarna, och dimman som låg över staden började sakta att skingras. Bland de tysta gatorna framträdde en gestalt klädd i en utsmyckad klänning av sammetsblått. De mindre klackarna slog hårt mot kullerstenarna då och då stannade hon till för att rätta till den och kasta en hastig blick mot fönsterna som fa…[Read more]

När hennes bud kom tillbaka och förklarade för Bodil att Turin hade Maeve Ulfhedna som gäst kunde hon inte låta bli att bli nyfiken. Om det var något som motiverade ett sent eller missat möte så var det säkerligen dottern till deras främsta fiende. Bodil reste sig upp och tog på sig sin kappa, förberedande på att bege sig till Turins långhus. Bar…[Read more]