Arand gick där vid Aslögs sida, och gav inte ifrån sig mycket ljud utöver det svaga, regelbundna knarret från snön under kängorna. Hans blick låg kvar ett ögonblick på Bror som vek av, smal och vaksam, innan den åter vände framåt. Han kommenterade inte det potentiella sveket, om Bror skulle bestämma sig för att avslöja dem. Det fanns ändå inge…[Read more]

Jezeral kastade ett öga mot Joij där hon rörde sig, låg mot marken med ett nästan djuriskt lugn, nosande på vinden som om hon letade efter hemligheter ingen annan kunde ana. Skuggorna kring henne verkade nästan lyda henne, dra sig tillbaka och sedan krypa fram igen som otåliga hundar vid jakt.

Han studerade henne utan att dölja sin skepsis.…[Read more]

Izotar rörde sig inte på länge. Hennes ord föll mot honom som regn på sten. De rann av honom utan att lämna någon värme efter sig.

Hans blick var tom, men i det svarta fanns ett spår av något som liknade vrede – men kallt, gammalt och orörligt, som isen som överlever vårens första vindar. När han talade var rösten låg, nästan hånfull i sin sti…[Read more]

Caspian satt kvar en stund med ryggen mot jordväggen, kände hur kylan i marken bet sig in genom kläderna och hur tröttheten drog i honom likt tunga kedjor. Hans blick följde henne där hon rörde sig i mörkret, eller befann sig vid hans sida. Alla dessa alver med urgröpta blickar och stilla rörelser, som djur vana att slå ned blicken för att inte re…[Read more]

Asgeir satt kvar, tung och stadig, armen vilande om henne för att ge henne värme och stöd. Elden knäppte och kastade flyktiga skuggor över hans ansikte, där blicken låg fast i lågorna som om de kunde ge svar på allt hon sagt.

Han drog in ett djupt andetag, långsamt, som för att samla sig innan han talade.

“Två överhuvuden, säger du.” Han drog…[Read more]

Joij verkade nog förstå att det var något, men hon kunde inte hjälpa sig att retas med hen när det kom till det där ordet. Det var som hon inte kunde hjålpa sig när det var med det där. Att de så snart kom i rörelse hindrade henne inte från att ge ifrån sig ett mjukt skratt. För trots att situationen var så allvarlig som den är, så verkade det…[Read more]

Eirs ögon blev stora och runda och stirrade rakt in i Joijs innan hon fnös till. “Sluta använda det ordet!” Fräste hen tyst, men nog fanns det ett svagt leende där och Eir vandrade raskt förbi Joij för att inte ge henne ytterligare nöje genom att få lapa in den önskade reaktionen från Eir. Hon tog tag i handleden på Joij och började leda dem ut…[Read more]

Joij skulle få hjälpa att kunna dölja sig i staden. Det skulle väl vara en bättre tid när mörkret nu säkert började lägga sig villigt över staden, och Eir hade rätt i att det skulle vara snabbare och säkrare för övriga i staden om de fick hittat monstret som var löst så fort som möjligt. Hon kände hur hennes händer blev stulna utav Eir för att st…[Read more]

Eir funderade lite på svaret medan de gick upp för trapporna. Hen knöt sin hand runt Joijs och höll handen medan de gick upp för trapporna. Beröringen var uppskattad, det var annat att hålla handen än att stirra på hennes nakna kropp, än att smaka på hennes läppar. Handen var ett ankare, det hjälpte Eir tänka utan att fantasin började sväva…[Read more]

Joij  ser undrande upp på honom, då han var längre trots vart de står. Hon tippade huvudet lite, så hur skulle hon förklara det där. Det var väl så att hon hade flertalet att välja på om det var som så. Hon höjde handen och strök sin haka lite försiktigt.
-“Vad finns där ute.. som.. är vanligt för gatorna?” Det kunde hon ju fråga, för att någ…[Read more]

Orden fick Eir att tänka igenom alla alternativ och många galna tankar passerade genom huvudet innan hen började lugna sig lite och helt enkelt bara frågade. “Hur ser den formen ut?” Om formen var besläktad med, eller rentutav var Fae, då kunde den se ut precis hur som helst. Alla möjliga sortens väsen och former gick att hitta där, vissa helt uni…[Read more]

Bodil lekte med Arands kommentarer om Aslög och studsade dem mot de många sagorna hon hade vuxit upp med. Hur han kunde säga allt det där utan att dra slutsatsen att det var gudarnas arbete i verket fick henne att för bara ett ögonblick tvivla över hans kompetens, även om hon hade sett den med sina egna ögon. Hon kunde ofta själv tvivla på gudarn…[Read more]

Joij ville väl ge en del av sig som hon nog inte givit riktigt någon, anledningen var väl att Eir skulle förstå mer vad hon är. För det man såg är det som man nu också får i form av Joij, men det fanns en annan del av Joij som sällan syntes och den var nog den som fanns där i smaken. Att den tillhörde andra sidan av slöjan som de precis rört vi…[Read more]

Eir var distraherad av sina egna tankar, så var oförberedd på att plötsligt känna Joijs tumme mot sina läppar och ryckte till, men smaken som var kopplad till den skickade rysningar genom kroppen och Eir fick hämta ett ofrivilligt andetag när smaken väl satt sig. Liksom Joij hade Eir känsligare sinnen och kunde känna av detaljer i smaken som…[Read more]

Det hade inte varit menat att Arand skulle höra det hon bad Bodil om, men hon borde väl ha kunnat räkna ut att han skulle tjuvlyssna. Men det gjorde detsamma, hon skämdes inte över att be om det, trots allt så betydde han alldeles för mycket för henne för att hon skulle låta honom ha ihjäl sig på grund av henne. Så hon reste sig bara hon också oc…[Read more]

Hon behövde inte dela ett band med Nenya för att se självömkan och skammen hos Nenya. På samma gång som hon kände ett visst mått av sympati för henne så kunde hon heller inte låta bli att känna frustration. Hon försökte tänka på det Ayperos sagt, att Nenya inte varit vid sina sinnes fulla bruk, att det var häxan som vridit hennes tankar och fått…[Read more]

Joij visste att det fanns mycket man kunde göra för att skapa tid, men det var sällan uppskattat och att finna någon som kunde hjälpa en med det var mer än en handfull problem och inte alls säkert. Nu var det att hon hade sitt uppdrag, och det fanns säkert någon som skulle betala en om man nu sökte den sortens kompensation för att stoppa och…[Read more]

Fier. Inte ett namn Eir hade hört talas om, men ett namn hen lade på minnet. Eventuellt syftar det på den andra vad än det var som Joij delade kropp med, men Eir valde att avvakta med att uttrycka nyfikenhet kring det tills läget var annorlunda. Hen skrattade dock när det kom till kommentaren om doften och vad Eir behövde och hen kunde inte ljuga,…[Read more]

Joij gjorde inget som för att dra sig undan, nej hon lät smaka på Eirs hud som om att det var något fascinerande med den. Det var nog inget som man kunde ta ifrån henne heller, för att hon livnärde sig på magi först och främst. Nog för att hon klarade av att äta annat, men det var bara för att ge kroppen den energi som den behövde.

Ho…[Read more]

Eir förde en hand längst kinden Joijs och log ömt åt henne. Hen höll den andra handen bakom huvudet hennes lugnt, uppskattande av känslan från Joijs tunga mot huden sin och lutade sitt huvud fram för att kyssa Joij på huvudet.

“Jag lovar att mätta din nyfikenheten när vi är klara.” Om Joij fortfarande litade på Eir efter allt avslutats så…[Read more]