Asgeir satt stilla, som för att inte skrämma bort henne med en oförsiktig rörelse. Han hade sett hur hon rodnat, hur hon dragit sig lite undan i orden. Och han kände hur hans eget hjärta slog hårt, hårdare än det gjort på länge. Som om någon jagade honom, fast han inte rörde sig ur fläcken.

Elden sprakade, värmen lindade in dem i ett sken som k…[Read more]

“Det där skrattet kommer jag lägga på minnet.” Konstaterade Eir med ett flin åt Joij efter att ha hört det ganska oväntade men oerhört ljuvliga skrattet som hon hade släppt ur sig när hon föll ner genom tunneln. Hen log åt Joij under tiden som gästen bekantade sig med miljön de hade landat i och när en liten stund hade passerat och Joij hade lan…[Read more]

Det var svårt att se på dem båda utan att känna sig som en inkräktare i något som hon en gång varit en del av. Deras blickar, deras ord – allt påminde henne om det hon förlorat. Inte bara deras förtroende utan något i sig själv.

Hon hörde Ayperos ord – hans fråga om de kunde enas och blicka framåt. Isra som svarade hårt men ärligt. Hon kän…[Read more]

Maevan stod orörlig när mörkret sprack omkring dem som krossat glas och verklighetens konturer åter föll på plats. Hans svärd var ännu draget, men handen darrade svagt, som om benen mindes trycket av hennes skrik och kraftens tyngd.

Han såg på henne där hon stod på knä, håret klibbigt av svett och tårar på kinderna. Naken, blodig, vacker på ett s…[Read more]

Ylva

Hon såg på honom lite då han verkade fundera över det hon sagt. Två överhuvuden, det var inte vanligt men inte heller så att det inte hade hörts om det förut. Och även om Oden själv var allfader så var det väl ändå Gudarna tillsammans som härskade över Asgård. Hon trodde nog ändå att han och Eirik tillsammans skulle utgöra ett bra par…[Read more]

Istilwys stod flåsandes när striden hade lagt sig. Det tog tid för henne att acceptera att Izotar var borta och inte bara förberedde ett anfall från en annan riktning, så hon såg sig långsamt om och lyssnade på varje droppe av fukt som föll omkring henne. Den ovälkomna förstärkningen störde hennes chanser att ordentligt lyssna efter honom dock, m…[Read more]

Arand gick där vid Aslögs sida, och gav inte ifrån sig mycket ljud utöver det svaga, regelbundna knarret från snön under kängorna. Hans blick låg kvar ett ögonblick på Bror som vek av, smal och vaksam, innan den åter vände framåt. Han kommenterade inte det potentiella sveket, om Bror skulle bestämma sig för att avslöja dem. Det fanns ändå inge…[Read more]

Jezeral kastade ett öga mot Joij där hon rörde sig, låg mot marken med ett nästan djuriskt lugn, nosande på vinden som om hon letade efter hemligheter ingen annan kunde ana. Skuggorna kring henne verkade nästan lyda henne, dra sig tillbaka och sedan krypa fram igen som otåliga hundar vid jakt.

Han studerade henne utan att dölja sin skepsis.…[Read more]

Izotar rörde sig inte på länge. Hennes ord föll mot honom som regn på sten. De rann av honom utan att lämna någon värme efter sig.

Hans blick var tom, men i det svarta fanns ett spår av något som liknade vrede – men kallt, gammalt och orörligt, som isen som överlever vårens första vindar. När han talade var rösten låg, nästan hånfull i sin sti…[Read more]

Caspian satt kvar en stund med ryggen mot jordväggen, kände hur kylan i marken bet sig in genom kläderna och hur tröttheten drog i honom likt tunga kedjor. Hans blick följde henne där hon rörde sig i mörkret, eller befann sig vid hans sida. Alla dessa alver med urgröpta blickar och stilla rörelser, som djur vana att slå ned blicken för att inte re…[Read more]

Asgeir satt kvar, tung och stadig, armen vilande om henne för att ge henne värme och stöd. Elden knäppte och kastade flyktiga skuggor över hans ansikte, där blicken låg fast i lågorna som om de kunde ge svar på allt hon sagt.

Han drog in ett djupt andetag, långsamt, som för att samla sig innan han talade.

“Två överhuvuden, säger du.” Han drog…[Read more]

Joij verkade nog förstå att det var något, men hon kunde inte hjälpa sig att retas med hen när det kom till det där ordet. Det var som hon inte kunde hjålpa sig när det var med det där. Att de så snart kom i rörelse hindrade henne inte från att ge ifrån sig ett mjukt skratt. För trots att situationen var så allvarlig som den är, så verkade det…[Read more]

Eirs ögon blev stora och runda och stirrade rakt in i Joijs innan hon fnös till. “Sluta använda det ordet!” Fräste hen tyst, men nog fanns det ett svagt leende där och Eir vandrade raskt förbi Joij för att inte ge henne ytterligare nöje genom att få lapa in den önskade reaktionen från Eir. Hon tog tag i handleden på Joij och började leda dem ut…[Read more]

Joij skulle få hjälpa att kunna dölja sig i staden. Det skulle väl vara en bättre tid när mörkret nu säkert började lägga sig villigt över staden, och Eir hade rätt i att det skulle vara snabbare och säkrare för övriga i staden om de fick hittat monstret som var löst så fort som möjligt. Hon kände hur hennes händer blev stulna utav Eir för att st…[Read more]

Eir funderade lite på svaret medan de gick upp för trapporna. Hen knöt sin hand runt Joijs och höll handen medan de gick upp för trapporna. Beröringen var uppskattad, det var annat att hålla handen än att stirra på hennes nakna kropp, än att smaka på hennes läppar. Handen var ett ankare, det hjälpte Eir tänka utan att fantasin började sväva…[Read more]

Joij  ser undrande upp på honom, då han var längre trots vart de står. Hon tippade huvudet lite, så hur skulle hon förklara det där. Det var väl så att hon hade flertalet att välja på om det var som så. Hon höjde handen och strök sin haka lite försiktigt.
-“Vad finns där ute.. som.. är vanligt för gatorna?” Det kunde hon ju fråga, för att någ…[Read more]

Orden fick Eir att tänka igenom alla alternativ och många galna tankar passerade genom huvudet innan hen började lugna sig lite och helt enkelt bara frågade. “Hur ser den formen ut?” Om formen var besläktad med, eller rentutav var Fae, då kunde den se ut precis hur som helst. Alla möjliga sortens väsen och former gick att hitta där, vissa helt uni…[Read more]

Bodil lekte med Arands kommentarer om Aslög och studsade dem mot de många sagorna hon hade vuxit upp med. Hur han kunde säga allt det där utan att dra slutsatsen att det var gudarnas arbete i verket fick henne att för bara ett ögonblick tvivla över hans kompetens, även om hon hade sett den med sina egna ögon. Hon kunde ofta själv tvivla på gudarn…[Read more]

Joij ville väl ge en del av sig som hon nog inte givit riktigt någon, anledningen var väl att Eir skulle förstå mer vad hon är. För det man såg är det som man nu också får i form av Joij, men det fanns en annan del av Joij som sällan syntes och den var nog den som fanns där i smaken. Att den tillhörde andra sidan av slöjan som de precis rört vi…[Read more]

Eir var distraherad av sina egna tankar, så var oförberedd på att plötsligt känna Joijs tumme mot sina läppar och ryckte till, men smaken som var kopplad till den skickade rysningar genom kroppen och Eir fick hämta ett ofrivilligt andetag när smaken väl satt sig. Liksom Joij hade Eir känsligare sinnen och kunde känna av detaljer i smaken som…[Read more]