Abbe blinkade en gång. Två gånger. Hans sinne försökte greppa pusselbitarna hon lade ut en och en, försökte skapa sig en bild av hur situationen såg ut men hängde inte med i orden förrän Ise talade klarspråk. Först då blev hans ögonvitor tydliga och förvåningen sken i hela hans kroppspråk där han nästan stelnade till intill henne. Abbe hade nä…[Read more]

Luften forcerade sig ut genom Athanishkas näsborrar, en reaktion på ljudet av en klospets skrapandes över det spindelvävstunna tyget som böljade över hennes vita hy. Hon vibrerade nästan till svars i rysningar av beröringen, blicken nu hungrig och överöst med ett tyglat begär. Det verkade dock som att häxan kunde behärska sig själv trots allt, d…[Read more]

Abbe kunde inte låta bli att se efter Ise när hon försvann för att göra läger, och trots sin armskada ville även han vara till nytta. Det låg en tung stämning över gruppen, Sigrids död hängande likt ett mörkt täcke över dem. Abbe hjälpte Sigrun att plåstra om hennes syster, hur obehagligt det än var att hantera hennes livlösa kropp. När han såg…[Read more]

Nuwa sneglade på sin resekompanjon med en viss sorg i blicken då Yian nekade maten. Hon förstod inte helt innebörden i vad hon egentligen menat med ‘inte längre några behov’, men ändå stack det lite i henne att se Yian neka sig själv mat. De hade egen, förvisso. De skulle klara sig utan problem och kunde fylla på utmed vägen. Hon svalde hårt…[Read more]

Bain hann knappt hosta och väsa över vågen som drottningen dränkt honom i, drog handen genom sitt långa böljande hår samtidigt som han kände något greppa tag om honom. Det var inte utan att ett skrik undslapp honom där han hissades upp, skamset hållandes händerna för sina privata delar. Inte för att han hade något att skämmas över, men Bain…[Read more]

Abbe höjde ena ögonbrynet i förvirrad förundran när Ise började prata. Först förstod han inte vart hon var på väg med sina ord, som mest lät som svammel utan mening under pressen av att behöva säga någonting. När tyget rycktes undan över såret och han kände första stinget av nålen som penetrerade hans trasiga hud bet Abbe ihop sina käkar, lät ett…[Read more]

Bain hade inte kunnat tro att en drottning höll sig vid något så primitivt som ett vattenfall, men han sade enkelt att det lät fantastiskt och följde med utan minsta protest. Hela tiden såg han sig om, lade alla vägar, gator och hörn på minnet. Varje vrå ville han känna till om möjligt. Öronen var spetsade för att uppfatta vad som talades om hä…[Read more]

Ett svagt leende drog på Abbes ena mungipa när han såg de två syskonen återförenade, kunde inte låta bli att tänka på sin egen syster som var kvar hemmavid. Att inte veta den andres öde, fruktandes det värsta—ja, det fanns nog ingen värre känsla. Kärleken till ett syskon var starkare än något annat band han haft förut och han kunde se samma i I…[Read more]

Handen mot hennes axel var det enda svaret hon behövde, väl van vid det tysta viset att kommunicera. Det var dock motvilligt som Nuwa i en graciös rörelse förde ner det tunna svärdet i sin skida. Hennes vaksamma mörka ögon flackade till Yian för en kort stund, betraktade denna märkliga kvinna som höll humöret uppe och aktivt samtalade med främman…[Read more]

Pojken blinkade till vid frågan och såg sedan över deras ansikten, som om hans döda blick nu vaknat en smula och sökte efter någonting under ytan hos dem båda. Han skannade av dem innan ett leende som inte tillhörde denna pojke bredde ut sig över läpparna. Ett leende från en svunnen tid—förnöjt, vackert och illbådande på samma gång.

“Ni vet r…[Read more]

Athanishka fnissade till, ett ljud som endast Nenya tycktes kunna bringa ur henne, och drog efter andan under beröringen. De lena, odödliga fingertopparna som smekte hennes läppar och hud.

“De är här. För dig,” svarade hon nästan viskande och lät händerna greppa hennes kropp med ett hårt begär. Det låg anspråk i hennes bleka blick. “Snart nog k…[Read more]

Mot muren, genom gator och torg, sprang en liten pojke på sina trasiga skor. Ena sulan knäppte för varje steg han tog, sömmen obefintlig i hälen. Hans för stora kläder, utan tvekan ärvda, böljade kring den taniga kroppen för varje stort steg han tog. Snart nog nådde han muren, sneglade upp och började sedan klättra upp för en trapp i närheten. Ste…[Read more]

Bains gröna ögon smalnade av där han kallt stod och betraktade Eärmelindo medan den uråldriga rösten svepte sig kring den obehagliga känslan som funnit sin väg in i sinnet. Värmen och oändligheten kunde tyckas fascinerande och härlig, men Bain ville kasta den ur sig—Erethil skulle veta att han desperat försökte. De mörka skuggorna i honom klöste…[Read more]

“Bra,” mumlade Athanishka med ett svagt leende på sina läppar. En förälskads leende, lekande vackert i hennes motsägelsefulla aura. Veckorna hade varit snälla mot henne, som om huden blivit varmare i tonen, något sånär som på smilgropar svagt skymtandes och håret hade fått volym efter de hisnande tvättarna hon utstått för Nenyas skull. Det var…[Read more]

Att sväva över grönskande trädtoppar, känna hur ljumna vindar strök sig längs med den ovana kroppen och slickade fjädrarna var en euforisk och samtidigt obehaglig känsla. Bain hade aldrig sett världen i det här perspektivet och fick lov att erkänna att han var mäkta imponerad. Det var så otroligt vackert och han var ännu en gång glad över att h…[Read more]

“Seså, seså, de är inte mat, Nenya,” sade Athanishka med en något lenare röst än vanligt där hon klev upp intill hennes sida. “De är mina nya… undersåtar.” Hon log på ett vis som hon inte riktigt gjort förut när hennes blick svepte över befälhavarna, som om allt gott var dränerat från hennes läppar och kvar fanns bara slughet.

“Och n…[Read more]

Nuwas mörka ögonbryn drogs samman i en illa dold frustration när Yian började samtala med männen. Vad höll hon på dem? Försökte hon medla med rövare? De hade bara en sak i tankarna och det var uppenbart, tyckte i alla fall Nuwa. Hon släppte inte den stora gräsliga mannen med blicken, lät sig inte sluta lyssna till varje litet ljud från de två…[Read more]

Allt var oerhört omtumlande och Bain var ännu inte van vid dessa snabba vändningar som hans nya liv innebar, med alla personer som kom med det. Han var kraftfullt medveten om vilket sällskap han för stunden höll sig med och de fick honom att känna sig som en liten pojkspoling, halvt värdelös i jämförelse. Hans magi kunde inte mäta sig med deras o…[Read more]

“Atha går bra,” svarade hon med ett svagt leende och lyssnade uppmärksamt på vad Nenya hade på hjärtat. Först suckade hon bara djupt och blinkade långsamt åt orden, innan hon skakade smått på huvudet.

“Om jag ville göra dig till ett vapen hade jag redan gjort det, inte sant? Varför skulle jag bry mig om att bekänna någon form av känslor, hur…[Read more]

Rummen låg mörka och tysta. Nuwas steg var ljudlösa mot golvet, kände efter för varje kliv för att inte sätta foten mot några plankor vars knarr kunde avslöja henne. Hon höll andan när hon tagit sig genom sällskapsrummet och sakta puttade på skjutdörren som ledde till husets andra rum, dolt i total svärta i brist på fönster. När hon hörde någonti…[Read more]