Elbereth lite omedvetet förde en hand till sin panna för att känna efter rynkor, medan hon samtidigt log och behandlade det hennes vän hade sagt som ett skämt. Hon oroade sig väl inte för mycket? Det var väl ändå en rimlig andel oroande hon gjorde, med tanke på världens tillstånd. “Får jag rynkor är det säkerligen någonting som våra druider kan…[Read more]

“Jasså? Vilka individer här är mer intressanta än dig?” Hon log utmanande, men var också nyfiken på hur Toku skulle förhålla sig till frågan. Hon reste sig upp helt, sträckte på sig, plockade upp sin stav och snurrade den lite elegant innan hon vilade den mot hennes axel och vände sedan blicken i riktningen mot kejsarens kammare, även om den inte…[Read more]

“Värre finns det,” Svarade Bodil ärligt, med tankarna riktade mot Hillevi, och ryckte lite på axlarna. “Turin har inte alltid haft alla hästar hemma, men det har nog mer fungerat till er fördel. Vid fullt medvetande eller inte har han alltid varit en damm som hindrat den flodvåg många bland oss önskar. Turin drivs av en tro på ödet, Gudarnas…[Read more]

Det fanns mycket Yian hade kunnat säga under tiden de gjorde sig i ordning, men hon valde att tiga och mot sin uppfostran lät kvinnan bära allting, någonting hon abolut skulle bearbeta under resans gång så att hon fick hjälpa till. Yian såg till att tacka alla varje chans hon fick, både för all mat, men också för att de fanns där överhuvudtag…[Read more]

“Jag har mina brister, en hel del av dem,” Började hon och lade en hand på Sarethnas hand när hon blev klappad på sin axel, och höll den mindre handen ömt. “Men min känsla kan vi oftast räkna med. Inte ens prästerna Nenya räddade mig från hade jag fel i min känsla om. De VAR präster, de tjänade ljuset och de trodde säkerligen att de hjälpte mig. J…[Read more]

Yian studerade, i princip stirrade på Nuwa under deras möte och så snart det var dags att skiljas från ledaren så böjde hon sitt huvud av respekt och skyndade sig sedan efter Nuwa. Yian var inte en krigare, inga av hennes styrkor låg i någonting användbart för strid, men om det var någonting hon kunde, så var det människor. Hon kunde spendera tim…[Read more]

Ledaren hann inte mer än att släppa hennes hand så gick hon ner på knä och föll in i en djup bugning så låg att hennes panna tog i marken. “Prisad vare Sei!” kläckte hon ur sig instinktivt fastän hon sedan länge slutat ägna tid åt att hylla skaparen, något som hon trodde låg bakom henne. Hon var för smart för tro och vördnad av en allsmäktig ska…[Read more]

“Du ser inte nöjd ut,” Hon lutade sitt huvud åt sidan och studerade Toku. “Du har ett vackert skratt, men du har knappast sett nöjd ut de gånger jag sett dig.” Ni-hin log och rullade med sina tummar bakom ryggen sin medan hon vände sig och såg sig omkring. Hon var tyst en stund, men riktade sedan en menande blick mot Toku.

“Jag har alltid föres…[Read more]

“Och jag kommer tänka på det länge till.” Beklagade Elbereth med ett tvingat leende, då ämnet knappast var ett roande ett. Hon hälsade på de många som de passerade och fastän hon inte kunde urskilja vad som sades, kunde hon höra att de skvallrade, gissade och viskade om henne och säkerligen Ninurith. Vad märkligt det inte måste ha varit för de…[Read more]

“Ni-hin. Jag är inte din dam. Jag hör inte ens till kejsarens manskap.” Hon erbjöd kvinnan ett leende medans hon såg henne rätt in i ögonen. “Tack för min omtanke? Du har inte gett mig en chans att vara omtänksam.” Hon flinade och släppte taget om kvinnan för att istället knyta händerna sina bakom sin rygg, lutade sitt huvud åt sidan och höll bli…[Read more]

Elbereth log åt sin vän, såklart lite förvånad över motargumentet, men det var inte ett argument hon inte haft i sitt egna huvud många gånger om. “Skulle demoner komma min väg och vädja fred, skulle jag inte neka dem samma tid för samtal som jag hade gett någon annan.” Hon placerade sin hand över sin väns och höll den ömt. “Men vi har inte att gö…[Read more]

“Involverad som ett offer, ja. Hon blev tagen, men jag vet inte av vem. De var någonting gammalt, men från rakt under näsan på Ayperos. Jag tror det var därför han blev så upprörd.” Hon väntade en kort stund, funderande. Troligtvis pratade hon betydligt långsammare än hennes mor hade önskat, och pausade lite väl länge mellan vissa ord och menin…[Read more]

“Ja i deras försök att skydda sig från hot, skyddar sig våra ledare även från allt annat. Det kan inte vara lätt att regera över ett folk du aldrig tar dig chansen att lära känna.” Hon skiftade sig lite närmare Toku och log varmt åt henne. Hon placerade djärvt båda sina händer på Tokus kinder och riktade blicken mot Ni-hin. Fastän hon log åt henne…[Read more]

“Vilka,” Fnös hon till, inte oartigt, men förvirrat, osäker på vad hennes olika insikter betydde. “Inte vem.” Hon torkade av jorden hon fick på sina händer på sin kappa och förde handen sedan genom året sitt under luvan. “Fast också vem. Skadan orsakades av honom, men det var inte han som tog kusinen, jag är rätt så säker på att de älskar varandr…[Read more]

Kvällen och natten var spända, Bodil hade satt sig som en vägg mellan sin stam och Maeve när de vistades bland resten i långhuset, under tiden de drack och åt. Bodil var inte orolig för att hennes stam skulle göra någonting i motsats till Bodils önskemål, men hon kände ändå att det var viktigt att skicka signalen att Maeve befann sig under hennes…[Read more]

“Ja.” Svarade Elbereth enkelt och log åt Ninu. “Jag skulle inte beskriva det så enkelt och det skulle inte vara min önskade strategi, men det är inte bortom möjligheterna. Posera åt dig själv att det är ett av alternativen, att vi har att göra med demoner, att de lever i vår värld just nu och att de är av en tillräcklig skala för att motivera ett…[Read more]

“Saker går lite slösaktigt till här, ja det kan jag nog hålla med om ibland. Lite annorlunda från livet i bergen.” Hon lät sig falla ner från staven och landade försiktigt på sina fötter framför Toku. “Någon dam är jag dock inte. Det reserverar jag till politikerna och de rika.” Hon flinade och höjde sin stav för att med dess spets ömt skjuta und…[Read more]

Elbereth log åt henne. “De är gåvor för det mesta. Vissa har jag haft gjorda för särskilda evenemang, men över åren har många haft för vana att tacka mig med uttryck från deras kultur. Av någon anledning har uppfattningen bildats att jag tycker om kläder.” Hon ryckte lite på axlarna och flinade för sig själv när hon kände på en av klänningarna öm…[Read more]