“Jag låter som jag behöver låta,” Började hon på Kaldrländska, för att sedan fortsätta på det Iselemska språket. “Men jag skulle gissa att jag inte är härifrån. Jag ber om ursäkt att jag inte har bättre svar åt dig.” Hon gav henne ett leende och klev upp från sin sits, lämnande svärdet lutande mot stenen för att sedan gå ut ur skuggan och in i sol…[Read more]
Ännu en gång verkade Nenya nästan bli överrumplad av hennes energi som såg ut att vara utan slut. Ibland var det nästan svårt att följa med i meningarna som verkade vara utan slut. Fast någonstans kändes det… skönt och uppfriskande. Allting verkade hon nästan ha en lösning på. Även fast det mesta verkade vara med magi, fann hon sin nyfikenhet…[Read more]
Lite förvånad blev Sera, då svaret kom på iselemska. För artigheternas skull hade hon förstås börjat på det allmänna språket. Det verkade vara utan dialekt med. Något som förvånad Sera mer än vad hon ville erkänna. Trots allt såg hon kaldrländsk ut.
“Eh ja. Väldigt nära.” erkände hon, fortfarande sa allting emot henne att erkänna det. Fast en…[Read more]
Sloan gjorde bara en grimas över Vingas envishet.
‘Nej, Vinga!’ sa han lite kommenderande. Vem visste vilken förödelse det skulle bli – och speciellt för Vinga?
‘Stoppa det, ta kontroll över dig själv istället!’ det var både en order och en bedjan. Men det verkade inte spela någon roll vad han sade, för Vinga hade tydligen tappat kontrolle…[Read more]
Det var nästan rörande hur de båda rörde sig snabbt till Vinga, även om hon hade så ont att det var svårt att urskilja riktigt vad som hade hänt. Förstås ville Sloan skydda henne, som alltid. Men samtidigt ville hon ännu en gång fly. Speciellt inte när hon var en av de få som faktiskt kunde göra någon skillnad. Åtminstone rädda så många hon kund…[Read more]
Helvetet tillbaka. Sloan fnös lite för sig själv, trots den allvarliga situationen. Ord som lät fina, men betydde lite då de låg i det underläge de var i. I hans mening var detta ett läge att fly med de man kunde, snarare än att göra en heroisk strid och dö för ett meningslöst mål. Men han drog sin klinga, och höll sig nära Vinga, ett skarpare fo…[Read more]
Agaroth inspekterade honom noga när han rest sig upp och bjöd in sig själv till att känna ömt på näsan hans så att den inte var bruten. Hon log sedan åt honom och ryckte lite lätt på axlarna.
“Godkänd? Det här var inte den sortens test. Nu vet vi vad du går för! Om du frågar ifall jag skulle bänka dig i en strid är frågan nej, men jag har några…[Read more]
“Skogstroll,” Rättade hon Nenya och log åt henne. “Men tack för komplimangen!” Tänka sig att hennes kusin trodde att hon hade förmågan att ta ut ett bergatroll. Inte för att Ambrosina hade provat, så det var möjligt att hon kunde det, men hon vågade inte svära på saken. Hon skakade på huvudet för sig själv åt blotta tanken dock, hur hade hon en…[Read more]
Ännu en ny person, denna gång från ett vintrigt landskap. Faegrim ryste av tanken över att det var vinter någonstans nu, han som föredrog sommar och sol. Men det väckte hans nyfikenhet, trots allt var det något oväntat i sammanhanget.
‘Var är vi nu?’ undrade han lite nyfiket, och försökte luta sig framåt för att få en blick ut genom fönstret i det…[Read more]
“Troll? Ett bergstroll?” frågade hon, med ett litet skratt. Det var inte ens något som hon hade vetat man kunde äta. Det var sannerligen en överraskning och hon kunde inte rå för att le brett och skaka på huvudet åt det hela. För att följa henne där hon började göra rent hennes klänning.
Hon kunde inte riktigt tro att hennes kusin skulle kunna…[Read more]
“Fläckfri…” hummade hon roat åt Isras kommentar, det var väl ett sätt att prata om det. Hon kunde inte rå för att le lite och sjönk ner lite i fåtöljen igen. Trots allt kändes det inte som om det skulle kunna vara ett hot. Och om de var ett hot mot dem, kunde de ju trots alltid… eliminera dem. Även om tanken fick henne att grimasera.…[Read more]
Rushla ett magnifikt exempel, ett praktexemplar om hon skulle säga det själv. Skarpa drag med en spetsig haka och öron. Ett svart band virat kring det ena isblåa ögat och en av hörntänderna avbrutna. Det lade enbart mer skönhet till det hela, skönhet och karaktär. Och varför grubbla över något som hade hänt? Nej, det var snarare nuet och framtiden…[Read more]
Asgeir studerade vapnet uppskattande som han fick av Ylva, och gav henne på samma gång ett charmigt leende. Lite frågande betraktade han den rödhåriga figuren, men ryckte på axlarna över hans ord. Var det sagt att han skulle med kunde det knappast skada, speciellt inte efter vad de sett honom göra med Ranghildr. Kanske skulle hans förmågo…[Read more]
Helvetet tillbaka. Förstås kunde de ge dem helvetet tillbaka. Det var väl ingen annan chans de hade? Fast frågan var väl om de inte redan var i helvetet… Det kände så med värmen, skriken och ångesten som kröp sig på. Vinga satt uppe på sin häst och spanade ut över landskapet. Alla män, fränder och fienden. Många liv som skulle förloras inatt. I…[Read more]
När de väl var framme vid ruinerna och underlaget var lite fastare än den mjuka sanden, släppte hon taget om fotleden på Sera och satte sig på en stor kvadratisk sten som en gång varit del av byggnaden de skuggades av. Hon böjde sig framåt och studerade Sera noga när hon presenterade sig, svärdet lutande mot stenen och händerna slutna i varandra.…[Read more]
“Eller hur, gott, vem hade kunnat tro!” Ambrosina nickade. “Det är troll!” Hon tog sig en tugga till och log stolt åt Nenya. “Det enda som krävs är att man kokar och torkar köttet ordentligt innan man steker det. Det hjälper också om de inte känner någon rädsla innan de dör. Lite som rådjur.” Hon slickade sig om fingrarna. Hon reste sig upp och…[Read more]
‘Demonernas fader?’ frågade han fundersamt för sig själv, alverna hade inte den synen på demonerna direkt, det fanns många mäktiga demoner nämnda vid namn snarare. Att de fanns, det var en självklarhet, men kanske hon visste något han inte gjorde. Han la demonerna bakom sig då han såg hennes reaktion på hans lekfullhet.
‘Gamling?!’ utbrast han…[Read more]
Ayperos slöt sina ögon, som om han frammanade bilden i sitt sinne som Nenya pratade om. Det äldre paret Saelorian, inte det som de var ute efter, men det kunde spela till deras fördel.
‘Intressant…’ sa han, och sträckte på sig igen då han delat hennes känsla om hennes farföräldrar.
‘Så berätta för oss, Nenya, hurdana är Damerin och Sanora Saelor…[Read more]
Det hade varit spännande och intensivt att följa med, inte bara för Aenya utan för alla inblandade. Sällan man såg magiker visa upp sina förmågor mot varandra på detta vis – än en gång fick hon erkänna att det fanns en viss rädsla i respekten man kände för makterna dessa två besatt. Mörkret Bain använt i hennes tält fyllde henne med obehag, men ho…[Read more]
Att Nenya var något frustrerad syntes tydligt, men först när hon slappnade av och faktiskt försökte visa dem vad det var hon känt av så kunde Isra mer än se hennes oro. Hon tryckte lätt Ayperos hand när han tog hennes i sin, dock utan att ta blicken från Nenya.
”Jag är rädd att jag inte känner till er historia med dem… Men av din oro att döma…[Read more]