“Du lever väl och andas magi. Hela vår ätt är väl ändå magisk?” Hon log medan hon följde sin kusins indikation och märkte att det hade runnit ner på mungipan. Hon drog ett finger över vätskan och förde in det i munnen sin när hon var färdig med flaskan.

“Din pojkvän hade inte funnits i världen vår nu utan magi, visst?” Hon vandrade runt bor…[Read more]

Caspian kunde inte rå att rysa till lite över sättet hon så försiktigt lät sitt finger stryka längs med formen av hans öra, liksom blicken hon hade för honom där och då. Det var så milt och försiktigt, en typ av beröring han absolut inte var van med… Nästan som en viskning, sättet hon rörde honom. Liksom henne kände han den vibrerande energi…[Read more]

“Magi!” Upprepade Ambrosina med aningen mer glädje än Nenya. När de båda var inne i gången stängde hon dörren efter sig. Så snart dörren var helt stängd och Ambrosina släppte den förändrades den trånga korridoren som om man klev igenom en dimma och det var inte längre det de först hade sett. Väggarna försvann som om de vore rök i vinden och avslö…[Read more]

“Överstökat? Du behöver inte få det att låta så trist att umgås med mig.” Hon flinade till och klappade Bain på axeln innan hon själv reste sig upp. Hon böjde sig över sin talrik och skopade i sig allting som fick plats i hennes mun som hastigast innan hon förde blicken till potatisen han lämnat ifrån sig och tog tillbaka den för att äta som fä…[Read more]

“Jag är alltid hungrig, men just nu lite extra. Men jag har gott om mat hemma, det mesta borde fortfarande vara ätbart!” Hon log åt henne och ledde snart in Nenya på en trång sidogata. Efter lite ytterligare vandrande svängde de snart in till en gränd med en mur några meter hög framför dem. Ambrosina klättrade upp på trälådan som stod ställd m…[Read more]

“Hur summerar man flera år? Inte länge efter att du lämnade lämnade också jag. Stämningen var lite obekväm. Jag reste runt lite, träffade världen och alla dess väsen. Fick en aptit för magi och kunskap. Smakade på lite av det världen hade att erbjuda. Kom tillbaka hit. Provade på lite konst. Var sömmerska. Blev tagen av präster. Och nu hittad a…[Read more]

“Kanske var det för att de förstod potentialen som de blev rädda? Jag förstår potentialen och jag är knappt vuxen.” Hon log åt henne. Nu när de gick bredvid varandra på gatan blev det tydligt hur mycket längre Ambrosina var. På två meter, onaturligt uppnådd längd som det verkade på proportionerna såg hon lite ner mot Nenya när de pratade.

“Det b…[Read more]

“Jag kan gå själv,” Hon fnös till och började gå med lite raskare takt trots att det gjorde ont. Kanske fanns det en gnutta stolthet i Ambrosina som ville visa för sin kusin att hon inte längre var ett barn. En absurd sak att bevisa, det var uppenbart, men någonting kliade i bakhuvudet och hon ville ändå bevisa sig i den här saken för Nenya. Men…[Read more]

Sandors ögon var fästa på henne, den delen av en kamp som var mental och avläsning – nästan mer avgörande än den fysiska förmågan. Deras fötter rörde sig unisont då den ena försökte närma sig den andra, då de höll avståndet eller försökte närma sig varandra medan den andra höll avstånd. Detta kändes dock mer allvarligt än en typisk duell, trots a…[Read more]

Ayperos betraktade de två kvinnorna i tur och ordning, stämningen blev mer allvarsam, och visst var det att utsätta Nenya för risk genom att göra som hon föreslog. Samtidigt fanns det en poäng i det hon sade.
‘Vi är i fiendeland, och Nenya – som Isra säger – är den med mest erfarenhet gällande Karm och dess provinser. Våra kontakter hade banat…[Read more]

Aenya betraktade Ter’ath då han blev spänd, lite tankfull, medan hon lyssnade på Agaroths korta rapport. Inget nytt sedan sist, med andra ord, men hon skulle få ta en detaljerad genomgång med magikern vid ett mer privat tillfälle, trots allt var det de minsta detaljerna som kune göra all skillnad i ett läge som detta. Ja det var nog frågan…[Read more]

“Det skulle vara mig ett nöje, det är sällan man får vandra med hjältarna i berättelsen.” Hon gav en respektfull nickning mot Turin och log brett när hon vände blicken till Maeve. För sin storlek var Bodil ovanligt mjuk i rösten och det fanns en del lekfullhet i hennes ton, något man sällan förväntade sig från jarlar eller kvinnor som krigat hel…[Read more]

“Hur funkar det intima? Kan du bli med demoner, eller blir de vanliga barn efter era dödliga former?” Hon betraktade de uppradade kropparna noga när hon var påklädd och efter lite betänketid gick hon tillbaka till dem. Hon tog tag i huvudet på den som låg bredvid den som hade tappat sitt efter striden mot Nenya och med en fot planterad på kroppen…[Read more]

“Att äta eller dricka saker som är rött har aldrig varit enkelt, så jag avstår när jag kan.” Hon log åt Ter’ath. Då kunde hon också märka hur stel han var, han verkade väldigt spänd och det kändes inte helt rätt, men hon hade redan blivit korrigerad en gång idag för att ha läst känslor fel och hon tänkte inte låta det bli två gånger innan ens fru…[Read more]

“Det är nog håret.” Hon log för sig själv. “Det brukade vara svart. Spännande nog har jag inte färgat det.” När handfängslen och kedjan lossnade från henne släppte hon ut en lättad suck och tog omgående fram händerna framför sig och började massera handlederna. De var ärrade och irriterade, men allt blod som var där var gammalt och torkat. Efte…[Read more]

Mörka ögon. Mörkare än svarta, mörkare än den mörkaste bäck om natten, mörkare än helvetets djup. Ögonen verkade se på honom. Överallt, men ändå ingenstans. Kanske inuti honom? Osynliga klor, vassa som dolkar, kalla som is genomborrade hans sinne, slet undan hans mentala försvar som om det vore av papper. Där sådde de vassa klorna ett frö so…[Read more]

Hon var snabb, väldigt snabb. Nästan så snabb att han inte hann reagera. Inombords svor han över sin rostighet och att han gett henne chansen att överväldiga honom. Men han hade instinkterna kvar, som han tränat dag ut och dag in i sin ungdom, och det var kanske det enda som räddade honom. Inte var han något gråsvärd med muterade gener och inhuma…[Read more]

Liksom Eirik kände Asgeir sig redo att ge sig av. Det kliade i fingrarna, Frostheim hade börjat kännas instängt. Det var dags att få detta gjort som de pratat om så länge. Att själv verkligen bidra till kampen som deras föräldrar och syster varit så stor del av den senaste tiden. Klädd i reskläder, med sitt nya svärd på höften han fått låna av Yl…[Read more]

Aenya sneglade på Ter’ath, en besynnerlig figur. Hon brukade inte ifrågasätta de som ville förena sig till dem, men ändå… han hörde till de mer udda. Men med en besvärlig bakgrundsberättelse själv hade hon inte pressat. Ville han berätta skulle han själv göra det. Aenya kunde inte rå för att le lite åt Bains reaktion som bekräftade att…[Read more]

“Jag har haft fel förr. Det är svårare att läsa känslor när jag inte använder magi.” Hon log åt Baine ryckte lite på axlarna och avslutade sin potatis. Hon började plocka alla röda bär från sin talrik med sin hand och lade dem framför Ter’ath, hennes blick skiftande då och då mellan sin talrik och Bain, för att säkerställa att hon inte flyttade…[Read more]