‘Demonernas fader?’ frågade han fundersamt för sig själv, alverna hade inte den synen på demonerna direkt, det fanns många mäktiga demoner nämnda vid namn snarare. Att de fanns, det var en självklarhet, men kanske hon visste något han inte gjorde. Han la demonerna bakom sig då han såg hennes reaktion på hans lekfullhet.
‘Gamling?!’ utbrast han…[Read more]

Ayperos slöt sina ögon, som om han frammanade bilden i sitt sinne som Nenya pratade om. Det äldre paret Saelorian, inte det som de var ute efter, men det kunde spela till deras fördel.
‘Intressant…’ sa han, och sträckte på sig igen då han delat hennes känsla om hennes farföräldrar.
‘Så berätta för oss, Nenya, hurdana är Damerin och Sanora Saelor…[Read more]

Det hade varit spännande och intensivt att följa med, inte bara för Aenya utan för alla inblandade. Sällan man såg magiker visa upp sina förmågor mot varandra på detta vis – än en gång fick hon erkänna att det fanns en viss rädsla i respekten man kände för makterna dessa två besatt. Mörkret Bain använt i hennes tält fyllde henne med obehag, men ho…[Read more]

Faktum var att Vinga inte ens var medveten om att hon var hungrig. Inte förrän den väldoftande maten sträcktes till henne och hon kunde inte rå för att le lite bredare vid den vackra åsynen av Verena. Kanske hennes magkänsla för en gångs skull hade varit fel? Hon tog tag i skålen, men hann inte säga något mer än ett tafatt tack innan det dova…[Read more]

Frågan förvirrade Sera något. Hur kunde hon inte veta det? Kanske hon inte hade hört om Gudarna, kanske det hela egentligen var en dröm. Hon hade tänkt protestera men hann inte riktigt säga något mer än ett förvånat pip när hon började dras i fötterna.

För trött för att riktigt säga emot, eller för den delen hålla upp huvudet så att hon fi…[Read more]

Det kändes inte direkt förvånande att hennes kusin inte var bekväm med åtrå, utan föredrog att vara osynlig. Inte för att hon inte hade kunnat använda sig av sin kropp. Lång och spinkig, men ändå fanns det något vackert och farligt där som hon säkert kunde dra till nytta av.

“Gott!” konstaterade hon, efter att hon tog tag i gaffeln och kniven för…[Read more]

En liten frustration fanns i hennes ansikte, över att de inte riktigt kunde mer än se hennes oro och bekräfta den fanns. Kanske var det lite förvånande att hon istället för att lämna en spydig kommentar drog ett andetag för att hålla sig lugn och försökte att visa det som hon oroade sig att det var. Damerin och Sanora Saelorians. …[Read more]

‘Mardrömmar beror väl på vem man frågar?’ undrade Ayperos med en skämtsam ton, medan han betraktade de två damernas tillgivenhet till varandra. Istället lät han sig sedan sätta sig ned och lyssna på vad Nenya hade att berätta.
‘Så klart…’ hummade han med en handviftning, lite tankfull kring deras nästa steg. Det fanns trots allt många vägar…[Read more]

Ögonen på Sera spärrades upp när hon fick sin önskan uppfylld och hon greppade tag i  handen. Friskt och nästan girigt drack hon av vattnet för att till slut knuffa bort handen och dra sin smutsiga hand  över sin mun för att få bort vattnet som rann ifrån mungiporna. Det hela gav henne lite energi, även om det fortfarande svårt att helt förstå ve…[Read more]

Adelslivet. Förstås något som Vinga visste väl om, men  inget som hon någonsin hade tyckt om. Väldigt mycket prat och inte mycket som blev gjort. Hon rynkade lätt på näsan över tanken för att sedan humma lätt åt Sloans ord. Det var väl något åt det hållet. Vad skulle hon ens vara nu, om hon hade låtit sin far bestämma över henne? Iklädd i…[Read more]

Sloan var fokuserad på att ta några klunkar och noterade inte riktigt Vingas drömmande, själv var han inte så inne på att stanna kvar i gamla tankar och funderingar då de mest var smärtsamma. Då han var klar skruvade han på korken och gömde fickpluntan, då den kunde komma till nytta lite senare. Han nickade lite åt Vingas håll då hon gav stöd f…[Read more]

‘Armbågar är nog det minsta du behöver oroa dig över, kära bror.’ sa hon och klappade honom på armen lätt, ja kanske det var något av en lek och ett spel än, men det kändes bra att ha någon att retas snarare än att alltid vara den stora ledaren för upproret. Men hon fick anta en mer seriös min då Agaroth och Bain gjorde sig redo, och hon ställd…[Read more]

‘Det beror väl på hur fatal förlusten blir?’ kontrade konungen roat. ‘Även den mest stolte måste erkänna sin förlust, ifall den är uppenbar.’ stilla och stadigt stod han, för att låta sin blick följa hennes hand så ögonen nästan gick i kors då hon tog lövet från honom.
‘Åh nej, tänk om rikets medborgare skulle få se deras ledare med löv i hå…[Read more]

Caspian såg lite ställd ut över kommentaren, visst hade han väl delat bädd med damer då och då, men det var väl inget man diskuterade således? Så han gav ett litet ansträngt skrockande till svar över hennes lekfulla ord, och kände sig lyckligt lottad över att inte behöva gå in i detalj då hon kysste honom istället, en kyss han besvarade. Den mj…[Read more]

Alven fortsatte le lite hemlighetsfullt över hennes svar och reaktioner, kanske han hade en viss retsam sida av sig som han nu visade upp. Trots allt med alviska mått mätt var han rätt ung, och hade en viss lekfullhet i hur han pratade med henne och generade henne, trots att det fanns en viss språkmur mellan dem som gjorde hans annars kvicka tung…[Read more]

“En mardröm kanske, hm?” påpekade Nenya lite roat åt Isras ord för att milt lägga sina armar om drottningen för att besvara kyssen lite djupare för att på sitt sätt visa att orden som Isra sagt stämde. Så klart hon hade saknat dem. Mer än vad hon egentligen ville avslöja åt dem. Det var förstås inte svårt att se irritationen hos Isra över att behö…[Read more]

Faktum var väl att Nenya var lite för fåfäng för att ha kläder som en tjänare och absolut inte en tiggare. Bara tanken fick henne att rynka på näsan. Blicken var stadig på Ambrosias händer när hon arbetade. Inte för att hon inte litade på henne, men snarare för att det alltid hade varit något lugnande att se någon annan göra sitt arbete.

“Åh, men…[Read more]

Händerna sjönk ner i sanden, så djupt att hon kune känna den kalla sanden. Nästan en lättnad, kanske skulle det finnas ett sätt att undslippa värmen ändå? När solen plötsligt skymdes rynkade hon på pannan och kisade upp mot gestalten. Hjärtat slog hårt i bröstkorgen när hon såg upp på valkyrian som stod framför henne. Kanske hennes tid var komme…[Read more]

Åt Verenas fråga hur de träffades kunde Sloan inte rå för att skratta lite lätt. Kanske de såg ut som ett omaka par nu. Speciellt när Sloan inte riktigt såg ut som den stolta man han en gång var. Livet hade inte varit snällt åt honom. Inte längre. Hon kunde inte rå för att försvinna lite i minnen, först med Verena och sedan med Sloan. Tänk att…[Read more]