En del av henne var irriterad över avbrottet, över att de tvingades promenera upp i samma jävliga bergspass som de nyss lyckats ta sig ned ifrån, bara för att jaga ett påstått monster… Men den andra delen av hennes själ hade också längtat tillbaka ut dit, bort från intrigerna och till det enkla i att strida och överleva. Att hon kanske skulle…[Read more]

Ithia verkade förvånansvärt lugn trots allvaret och stressen i Anahitas röst.
‘Självklart.’ svarade hon med irriterande lugn. ‘Men du behöver ta ett djupt andetag och tänka klart just nu. Hur tror du alverna kommer reagera ifall du marscherar in så här?’ undrade hon och nickade över axeln mot alla de beväpnade i följet bakom henne.
‘Du kommer kast…[Read more]

‘Proviant! Men det finns det gott om här.’ svarade Faegrim muntert efter att ha klunkat ur sitt stop, gällande vad som skulle behövas med förberedelser.
‘Iselem är torrt, så åtminstone vatten behöver vi extra, inte sant Tussie?’ frågade han och såg på skogstrollet medan hon berättade om Iselem, och fyllde i lite med sina egna observation…[Read more]

‘Ja, märkliga barn.’ reflekterade Sarethna ogillande. ‘Jag gillade inte stanken av magi omkring det.’ konstaterade hon.
‘Stenarna? Jag vet inte riktigt, och jag tror inte vi har tid att leta, men vad vill du ha då? En alv?’ undrade hon och sniffade lite i luften, som om hon med sitt luktsinne skulle kunna känna var ett offer kunde finnas, som ku…[Read more]

Arand fnös bara lite till svar, hans gula ögon betraktande dem alla i tur och ordning.
‘Vi får väl se.’ var allt han svarade kring Bodils reflektioner, som så klart bara var spekulationer, kanske han tyckte att Bodil pratade för mycket. Han gjorde väl åtminstone ett sken av att inte bry sig om dem, medan han nog innerst inne hade ett sting av besv…[Read more]

Ayperos nickade beslutsamt, försökte kanske ge henne samma beslutsamhet också.
‘Ja, du är starkare än du tror, kom ihåg det och vet att du är stark. Du erövrade Me’erisia, mot alla odds.’ påminde han henne.
‘Med Izotar på din sida behöver jag nog inte oroa mig för dig.’ sa han med ett snett leende, som kanske sa att det var svårt att helt vara be…[Read more]

Alienna kunde inte annat än att sucka lite åt Tath’nels sätt att vända orden till något negativt, att utstråla negativ energi i den stunden. Men han hade väl sina egna demoner att kämpa med, hon hade sett det och visste det, och visste likväl att han behövde komma till sina slutsatser själv. Ibland hade hon lust att skaka om honom, ja till och m…[Read more]

De två andra alvernas jargong fick henne att både himla med ögonen och skratta glatt medan hon nöjt simmade omkring i det behagliga vattnet. Precis vad hon behövde för att få musklerna att slappna av något efter den besvärliga tiden i fängelset. Efter att ha blivit förändrade till fåglar, och allt annat galet de varit med om de senaste daga…[Read more]

Nej det var verkligen inget trevligt samtalsämne, och hon hoppades innerligt att det inte skulle vara för sent för Nenya. Trots allt hade hon kommit att bli en del av Isra lika mycket som Ayperos, de hade sammanflätat sina sinnen så pass länge att frånvaron av henne kändes som ett tomt, gapande hål i själen. Men det var som Ayperos sade, världen d…[Read more]

Felaërn tillät sig ett litet allvarsamt leende mot Almathira över hennes ord, som om hon förväntat sig att han skulle visat motstånd mot hennes planer.
‘Människorna är de riktiga fienderna. Om några av oss måste dö för en bättre framtid dör de som hjältar för sitt folk.’ han var ju redan radikaliserad i sitt tänk i och med sin tid med Nela’thaënas…[Read more]

Sarethna visade sin dotter att hon hört henne med en nickning. Hon skulle nog också behöva samla sina krafter, även om det betydde att någon behövde dö för det. Inte för att hon hade så stora samvetskval, hon var ändå en vampyr från en adelsfamilj och hade rätt stora förutsättningar för att anse sig överlägsen de flesta. Ändå fyllde pojkens märkl…[Read more]

‘Du har så klart rätt, vi måste hålla tankarna känslokalla och objektiva till vad som är realistiskt då vi väl finner henne.’ sa Ayperos och suckade lite, ett dystert samtalsämne.
‘Vår vision för framtiden, för världen, är viktigare än någon enskild individ, hur kär den än är, till och med om det är Nenya.’ de behövde så klart stålsätta sig f…[Read more]

Ju längre tid som gick desto säkrare blev hon på att detta var ett misstag. Att bege sig ut mitt under rådande krig, under vad som var tänkt att vara ett avgörande drag i kampen mot Hrafn, för att jaga odöda… Allt för att hon ville få ett par extra ögonblick med monsterjägaren, och de skulle till råga på allt inte ens vara ensamma. Hon hade kommit…[Read more]

Orden fick Isra att vrida på sig av olust. Hur kunde någon besitta den makten över en annan, över Nenya? Nenya var stark och hennes kärlek för Ayperos var ännu starkare. Hur skulle den kunna glömmas bort så snabbt? Hon ville inte tro det, men hon visste mer än väl att Ayperos inte ljög, att hans hårda blick inte talade annat än sanning.

”Mi…[Read more]

Felaërn som varit så fokuserad på sin egna strid hade inte märkt den strid Almithara kämpade på samma gång. Men hon hade ju gång på gång bevisat att hon klarade sig själv mer än väl. Inte helt medveten om vad som analkades, vilken roll han spelade i Almitharas plan. Där och då följde han bara order.

Då hon var vid hans sida igen nickade han, som…[Read more]

Aliennas långa ljusa hår var som ljust sjögräs på vattenytan då hennes huvud kom ovan ytan igen i det behagligt varma vattnet. Nu hade det redan en mer naturlig ljus färg än den smutsiga färg det blivit i fångenskapen.

‘Virvelvind kan du vara själv Tath’nel! Hoppa i nu ni två och sluta gapa där!’ sa hon högt åt de två där de stod på fast yta än,…[Read more]

Arand var också ärligt förvånad, men en färd ut i det öppna skulle ge dem lite möjlighet att samtala och fundera på vad nästa steg i denna galenskap var. Han verkade inte speciellt bekymrad över de odöda, även om han nog tog allt vad gällde monster allvarligt.
‘Något roligare…’ fnös Arand lite sarkastiskt road över Maeves inställning til…[Read more]

Gera var nog den enda kvinnan förutom Ranghildrs make som kunde ta Ranghildrs utbristande så lättsamt. Hon log bara, klappade drottningen lätt på kinden innan hon släppte taget och ställde sig sedan ett steg ifrån henne så de båda kunde se på riddaren i sin skinande rustning.
‘Se, han knäböjer till och med. Vi har med en ovanligt belevad och…[Read more]

‘Ja, hurra!’ skrattade brinken entusiastiskt och skålade med de två nyblivna resekumpanerna.
‘Skål för vår resa!’ sa han och tömde stopet för att slå ned det i bordet.
‘Och Iselem, bland ökenalver säger du? Vad är det för något, jag har inte hört om ökenalver förr?’ frågade brinken nyfiket, och såg entusiastiskt från Lia till Tussie.

Ayperos nickade över hennes beslutsamma ord, kanske lite mer beslutsam efter deras delade vision de delade. De var riktiga allierade, och skulle göra vad som krävdes för att se deras version av verkligheten bli sann.
‘Bra, vi har ännu några dagar att öva på ditt försvar innan Iserion närmar sig.’ sa han och mötte hennes blick, kramade hennes hän…[Read more]