Leoric kände sig ovanligt frustrerad där i Seras och Noahs sällskap. Kanske var han lite spänd att vara där i denna plats som dessa smutsiga bybor kallade hem. En håla var vad det var. Han var rastlös och ville därifrån. Lika otåligt väntade han nu på att Sera skulle förklara vad som skulle ske nu. Men han lyssnade intensivt, egentligen h…[Read more]

Villi såg lite trött på Ylva då hon kom in, och nickade bara och tog emot stopet.
‘Skål för Hel!’ sa han lite sarkastiskt, där han satt, och tog en slarvig klunk.

Audgisil la en liten beskyddande arm om Ranghildr då det varit så mycket skrik och gap. Hon var en stark kvinna, men även hon hade känslor. Han gav henne ett litet leende.
‘H…[Read more]

Villi var snart vid Ylvas sida igen, med en liten fnysning.
‘Vem tror han att han är, hm?’ frågade han med en nickning mot Odenstjärna, som han på något vis undkommit utan större dramatik. Han gav även Odenstjärnas dotter en lite märklig blick.
‘Så vedervärdig är jag väl inte, som hon får mig att se ut med sin reaktion?’ undrade han, nästan lite s…[Read more]

Tanken på att hon skulle behöva låtsas som om detta var något hon gjorde på någon slags känslomässig grund gjorde henne lite obekväm till mods, trots allt hade hon inget egentligt intresse av att knyta några nya familjeband, men möjligheten var för bra för att ignoreras. Denna man, hennes direkta släkting, hade band och kontakter som hon aldrig sk…[Read more]

‘Hel har inget med detta att göra!’ sa Villi ilsket till svar, och pressade ett inger mot hennes panna så runan började glöda där med. Audgisil var snabbt där vid Ranghildrs sida, i syfte att stöda henne, men Villi gjorde en ilsken gest åt honom.
‘Håll dig borta nu om du vill att lilla fröken våldsam här ska bli frisk igen!’ väste han, obrydd…[Read more]

Aenya flinade lite roat åt vad Vinga sa, och klappade henne på axeln.
‘Åh du vet nog att du vill, men det är så det ska låta!’ sa hon muntert, och kramade entusiastiskt om Vingas axel med en hand, för att se på den unga druiden mittemot dem. Hennes gröna ögon betraktade Eranya, som om bara viljekraft kunde få henne ur sitt blyga skal.
‘Per…[Read more]

Asgeir kunde inte riktigt påstå att han förstod vad hon pratade om. Han var dock rätt trött, slagen och bultande av värk efter dagens kamp, och kanske något för mycket mjöd därefter. Att ha stött på Ylva var en märklig slump han inte räknat med, då han gått för att få lite egen tid. För några dagar sedan hade de knappast känt varandra, nu verkade…[Read more]

Villi var inte direkt bekväm med denna typ av konfrontation, och drottningens blick var allt annat än behaglig. Audgisil gav hela situationen bara en enkel blick, innan han la en arm om Ranghildr.
‘Låt oss gå hem.’ sa han istället. ‘Vi behöver båda sömn.’ och trots allt hade en mycket yngre kvinna slagit henne blå och gul denna dag, det kanske v…[Read more]

Audgisil kände sig lite vemodig över ämnet som tagits upp, det var trots allt något han tänkte på varje dag – trots att det sällan pratade om det. Att Ranghildr skulle ta på sig skulden för det var inte direkt något han önskade. Han visste inte riktigt heller vad han skulle säga eller göra då de öppnade dörrarna och Villi och Ranghildr börja…[Read more]

Audgisi var tyst en stund, innan han frustade lite.
‘Den tokstollen? Är du säker?’ frågade Audgisil som om han var skeptisk över hennes försöag.
‘Och vad tror du Oden har med honom att göra? Är han den du tror, är han nog här på sina egna… bevåg. Knappsat vår sak att fundera över?’ undrade han, och kom lite huttrande upp på stranden. En g…[Read more]

Audgisil kände hur det var som om all alkohol försvann i ett sus då det kalla vattnet omfamnade honom och Ranghildr med sin kalla omfamning.
‘Se så, jag vet när du ljuger.’ sa han lite roat med ett leende på läpparna.
‘Men det är skönt att vara hemma igen.’ sa han och kysste henne på tinningen. Kom nu innan du fryser brösten av dig.’ sa han och vä…[Read more]

Audgisil såg efter sin hustru då hon gick för att ta sig ett svalkande bad, kanske det var dags efter värmen Villi spridit där inne. Han reste sig lite slött, för att röra sig mot dörren.
‘Ett litet bad, och sedan bastu igen.’ hummade han med ett litet leende, innan han öppnade dörren och följde efter Ranghildr, med stadiga steg ned i det frysand…[Read more]

Audgisil hummade lite, kanske han hade ett svagt minne av denne Lopt, och gav Villi en fundersma blick där den gänglige mannen satt med en arm om hans axlar. Kanske det var något magiskt i görningen, men Audgisil var för trött för att göra ett större nummer av saken.
‘Visst, det låter väl bekant…’ hummade Audgisil och torkade sin svettiga p…[Read more]

Villi som hade varit i full fart att röra sig mot muren tillsammans med Ylva och drottningen, och totalt tänkte strunta i alla strider och den prinsliga brottningsmatchen gav ifrån sig ett förvånat hojtande. Uppenbarligen hade Odenstjärna blivit så provocerad av den rödhåriga virrpannan att han bestämt sig för att ge honom ett rejält kok stryk.…[Read more]

Villi betraktade de två kvinnorna lite avslappnat där han satt, och drack lite mjöd som han delade med kungen. Han gjorde en liten äcklad min över Ranghildrs nål och tråd som gick genom Ylvas hud, och gjorde en lite tankspridd rörelse över sina läppar.
‘Ni Kaldrländare är allt groteska.’ fnös han, men lutade sig tillbaka. Inte så dumt att sitt…[Read more]

Audgisil skrockade lite åt Ranghildrs sätt, men hjälpte henne genom att hälla mer vatten och tvätta av henne med lugna rörelser trots sina händer som på senare tid varit vana att se slagsmål och krig. Då hon var ren skrockade han lätt.
‘Se, det fanns till och med en kvinna under allt blod!’ utbrast han, nästan överraskad.
‘Men jag antar du har…[Read more]

Leoric såg nog genom Noahs lilla plan där och hans lilla show, men icke skulle han få guldpoäng här inte. Där satt han och försökte gulla med Sera och visa hur omtänksam han var. En bluff, helt klart. Mannen var bara intresserad av Seras pengar, det var han övertygad om. Han svalde några väl utvalda bitska ord, drog ett djupt andetag och satte s…[Read more]

Aeldir drog djupt efter andan då han samlat sig något, med Nenya på sin sida. Då hon började gissa namnen rynkade han på ögonbrynen – ett namn han inte direkt förväntat sig höra. En stund stirrade han på henne bara.
‘Det är inte möjligt.’ fick han ur sig bara spontant, sannolikheten var för låg. Samtidigt kunde inte många bära det namnet heller. E…[Read more]

Så han hade verkligen älskat Ziyaté. Det förvånade drottningen en aning, och kanske borde det ha fått henne att känna sig lite sorgsen för hans skull, men hon fann att inga sådana känslor infann sig. Istället fylldes hon bara av en oförklarlig ilska och avsky som hon tvingade sig själv att trycka undan för att fortsatt kunna hålla masken.

Ayper…[Read more]

Aeldir fnös lite roat åt Nenyas naiva kommentar, det var ju lite sött. Sådant som folk, speciellt män, och speciellt i Karm, inte talade om högt. Han var ju en tudelad figur han, en alv, uppvuxen med alviska föräldrar – men i Karm. Delvis var han en Karman, så långt det gick, men ändå gick det inte att frångå hans arv. Hans alviska arv som gjord…[Read more]