Tröttheten och smärtan inuti hennes kropp var svår att skaka av sig och fokusera på någon annan där. Istället för att svara letade hon upp Sloans hand för att trycka den lätt som för att visa honom tacksamhet och att hon levde. För att sedan dra ett rosslande andetag. Fortfarande med tankarna virvlande i hennes huvud. Vilka hade överlevt? El…[Read more]

Ambrosina skrattade och skakade på huvudet. “Vem tycker inte om sömn? Jag tycker bara inte om drömmarna. Dessutom finns det på tok för mycket att göra i vår värld för att jag ska sova bort min tid.” Hon gick över till ett av skåpen mot väggen och började söka igenom det, bläddrande mellan galgarna som bar en stor variation av kläder.

“Om v…[Read more]

Agaroth vände blicken mot alverna som stod samlade och hade betraktat striden. Hon var inte säker på om det berodde på skadorna, eller om det var en följd av Bains magi, men de barriärer hon så noga byggt upp hade som det verkade tagit skada. Inte nog med att hon var känsligare för känslorna som pågick omkring henne, men hon registrera…[Read more]

Tanken på att föredra att flyga framför en hästrygg eller sina fötter… Det var en märklig och onaturlig sak för mörkeralven. Även om han inte riktigt var vän med hästar heller. Stora bestar som inte riktigt var… lika nätta och smidiga som han hoppas på. För inte var det så att han skulle kunna vara en dålig ryttare. Han öppnade munnen…[Read more]

Storögt hade Ter’ath sett på striden. Lite som ett litet barn som fastnat för något nytt och underbart. Kanske också för att mörkret skrämde honom. Mer än vad han ville erkänna. Lika mörkt som ögonen som han såg i varje skugga. Men mitt i mörkret fanns ett ljus trots allt, hans Agaroth. Eller inte skulle han kunna säga hans… Bara tanken på det…[Read more]

Blicken var på striden nedanför hennes klor. Ett tag cirkulerade hon över fältet. Vart skulle vara det bästa att börja? Kaoset nedanför var svårt att riktigt greppa. Det fanns flera utfall, men vart som skulle vara det bästa att börja på var en svår nöt att knäcka. Förstås var det inte svårt att se att deras kompani fortfarande var i underläge…[Read more]

“Jag låter som jag behöver låta,” Började hon på Kaldrländska, för att sedan fortsätta på det Iselemska språket. “Men jag skulle gissa att jag inte är härifrån. Jag ber om ursäkt att jag inte har bättre svar åt dig.” Hon gav henne ett leende och klev upp från sin sits, lämnande svärdet lutande mot stenen för att sedan gå ut ur skuggan och in i sol…[Read more]

Ännu en gång verkade Nenya nästan bli överrumplad av hennes energi som såg ut att vara utan slut. Ibland var det nästan svårt att följa med i meningarna som verkade vara utan slut. Fast någonstans kändes det… skönt och uppfriskande. Allting verkade hon nästan ha en lösning på. Även fast det mesta verkade vara med magi, fann hon sin nyfikenhet…[Read more]

Lite förvånad blev Sera, då svaret kom på iselemska. För artigheternas skull hade hon förstås börjat på det allmänna språket. Det verkade vara utan dialekt med. Något som förvånad Sera mer än vad hon ville erkänna. Trots allt såg hon kaldrländsk ut.

“Eh ja. Väldigt nära.” erkände hon, fortfarande sa allting emot henne att erkänna det. Fast en…[Read more]

Det var nästan rörande hur de båda rörde sig snabbt till Vinga, även om hon hade så ont att det var svårt att urskilja riktigt vad som hade hänt. Förstås ville Sloan skydda henne, som alltid. Men samtidigt ville hon ännu en gång fly. Speciellt inte när hon var en av de få som faktiskt kunde göra någon skillnad. Åtminstone rädda så många hon kund…[Read more]

Agaroth inspekterade honom noga när han rest sig upp och bjöd in sig själv till att känna ömt på näsan hans så att den inte var bruten. Hon log sedan åt honom och ryckte lite lätt på axlarna.

“Godkänd? Det här var inte den sortens test. Nu vet vi vad du går för! Om du frågar ifall jag skulle bänka dig i en strid är frågan nej, men jag har några…[Read more]

“Skogstroll,” Rättade hon Nenya och log åt henne. “Men tack för komplimangen!” Tänka sig att hennes kusin trodde att hon hade förmågan att ta ut ett bergatroll. Inte för att Ambrosina hade provat, så det var möjligt att hon kunde det, men hon vågade inte svära på saken. Hon skakade på huvudet för sig själv åt blotta tanken dock, hur hade hon en…[Read more]

“Troll? Ett bergstroll?” frågade hon, med ett litet skratt. Det var inte ens något som hon hade vetat man kunde äta. Det var sannerligen en överraskning och hon kunde inte rå för att le brett och skaka på huvudet åt det hela. För att följa henne där hon började göra rent hennes klänning.

Hon kunde inte riktigt tro att hennes kusin skulle kunna…[Read more]

“Fläckfri…” hummade hon roat åt Isras kommentar, det var väl ett sätt att prata om det. Hon kunde inte rå för att le lite och sjönk ner lite i fåtöljen igen. Trots allt kändes det inte som om det skulle kunna vara ett hot. Och om de var ett hot mot dem, kunde de ju trots alltid… eliminera dem. Även om tanken fick henne att grimasera.…[Read more]

Rushla ett magnifikt exempel, ett praktexemplar om hon skulle säga det själv. Skarpa drag med en spetsig haka och öron. Ett svart band virat kring det ena isblåa ögat och en av hörntänderna avbrutna. Det lade enbart mer skönhet till det hela, skönhet och karaktär. Och varför grubbla över något som hade hänt? Nej, det var snarare nuet och framtiden…[Read more]

Helvetet tillbaka. Förstås kunde de ge dem helvetet tillbaka. Det var väl ingen annan chans de hade? Fast frågan var väl om de inte redan var i helvetet… Det kände så med värmen, skriken och ångesten som kröp sig på. Vinga satt uppe på sin häst och spanade ut över landskapet. Alla män, fränder och fienden. Många liv som skulle förloras inatt. I…[Read more]

När de väl var framme vid ruinerna och underlaget var lite fastare än den mjuka sanden, släppte hon taget om fotleden på Sera och satte sig på en stor kvadratisk sten som en gång varit del av byggnaden de skuggades av. Hon böjde sig framåt och studerade Sera noga när hon presenterade sig, svärdet lutande mot stenen och händerna slutna i varandra.…[Read more]

“Eller hur, gott, vem hade kunnat tro!” Ambrosina nickade. “Det är troll!” Hon tog sig en tugga till och log stolt åt Nenya. “Det enda som krävs är att man kokar och torkar köttet ordentligt innan man steker det. Det hjälper också om de inte känner någon rädsla innan de dör. Lite som rådjur.” Hon slickade sig om fingrarna. Hon reste sig upp och…[Read more]

“Slarv hade nog med saken att göra.” Hon skrattade till och skakade på huvudet. “Jag är jarl sedan ganska nyligt och ansvarade inte för säkerheten kring din mors fångenskap, men det skulle inte förvåna mig. Turin var lite virrig ett tag där, han tog nog inte de bästa besluten varje gång.” Hon ryckte lite på axlarna och sträckte ut sin arm sedan fö…[Read more]

Faktum var att Vinga inte ens var medveten om att hon var hungrig. Inte förrän den väldoftande maten sträcktes till henne och hon kunde inte rå för att le lite bredare vid den vackra åsynen av Verena. Kanske hennes magkänsla för en gångs skull hade varit fel? Hon tog tag i skålen, men hann inte säga något mer än ett tafatt tack innan det dova…[Read more]