Förstås var det dåligt. Även Renn insåg det, trots att hon försökte att övertala sig själv att det varit det rätta just då. Hon var i sina egna tankar och hade kommit ut ifrån den trånga gången för att inte riktigt höra hennes gnällande. Istället skulle hon se Renn ganska snart – helt vit i ansiktet.
“Vi… vi har ett problem” sa hon, nästan so…[Read more]
Kanske var det lika bra att Elbereth hade upptäckt Ninurith först, hon brukade trots allt inte vara den tystaste – eller den som brydde sig om etikett. Fortfarande med sina föräldrars förfäran. En liten skakning på huvudet för att vakna sig ur sina egna tankar, lät hon blicken vandra mot rösten som tilltalade henne. Egentligen hade hon inte rikti…[Read more]
Elbereth höjde blicken när hon plötsligt tvärs över rummet såg ett bekant ansikte och leendet blev oavsiktligt betydligt mer betonat. Hon var genuint tacksam för varje person här, men Ninurith var en väldigt gammal vän som hon inte såg närapå så ofta som hon hade önskat. Dels för att Elbereth ofta då var upptagen med politik, men också eftersom a…[Read more]
Blickarna och viskningarna som följde alven som hade rört sig igenom Nela’thaënas, var inget som alven ifråga lyssnade på. Eller kanske ens var medveten om, inte på det sättet som hon lite drömmandes såg upp i himmelen. Då och då snubblade hon till när en sten kom ivägen, eller när hon råkade gå in i någon – men de flesta tycktes undvika henne in…[Read more]
Elbereth, en av de nio i drottningens råd, kände sig ung igen för första gången på många, många år. Hennes graviditet hade varit svår, svårigheter som orsakat en långvarig frånvaro från rådet, men svårigheterna hade stärkt både henne och den ofödda hon bar på. Sjukdomen var borta, helarna hittade inga spår av den varken i henne eller fostret…[Read more]
För sig själv svor vätten, det var inte som om hon inte kunde känna de mörka blickarna som kastades mot henne. Även fast hon försökte ignorera dem och undvika de dvärgar som försökte gå in i dem. Förstås inte allt för märkligt vad hennes folk gjort mot deras – fast å andra sidan. Vad hade de inte gjorde mot hennes? Bara tanken på konflikten fick h…[Read more]
En vulkan av känslor brusade upp inom Nenya. Orden skar genom henne som vassa knivar och det var svårt att inte låta kinderna bli blöta av tårar. Tårar som hon många gånger känt över Ayperos. Osäkerheten över hennes egna framtid, trots kärleken hon kände för honom och på senare tid, även Isra.
“Bara för att du var blind av kärlek, är det då…[Read more]
“GWYN!” Hörde man smedmästaren ropa när hammaren föll en gång till. “GWYN!” Igen. Ropet kunde höras utåt in i staden, överröstade inte den melodi som hammaren och elden sjung när malmen träffades och än en gång var han tvungen att vända sig bort för att inte få skägget sitt bränt bort. Lågorna från när hammaren hennes träffade malmen fyll…[Read more]
Snön knarrade under Llwyds fötter, det kändes som om det tog en evighet att ta sig till Zirthimars stora ståtliga portar. Trots att man kunde se dem på långt avstånd, speciellt det varma ljuset av facklorna som kunde synas i den lilla öppningen. Den till synes, unga kvinnan såg inte ut att vara större än ett barn när hon vanligtvis inte nådde…[Read more]
Något förvånad över hur snabbt Rhig hade hunnit komma till rätt slutsats hummade hon lite imponerat till samtidigt som hon nickade åt hennes antagande och frågor. Den sista frågan var hon tvungen att tänka lite längre på, det kändes som en evighet samtidigt som om ingen tid alls hade passerat. Eller hade det inte alltid varit så här?
“Nästa…[Read more]
Nenya trodde inte att hon skulle levt längre, att kvinnan framför henne skulle pulverisera henne… eller vad nu häxor som henne gjorde med sina fiender. För att omfamna smärtan, som aldrig kom, slöt hon ögonen. Men det kändes nästan lite… löjligt när hon lade märke till att hon stod där hel. Lite försiktigt öppnade hon ena ögat, nästan med en r…[Read more]
Orden som hade kommit ifrån Sloan fick henne att rodna, det var svårt att se någon annan färg än rött i hennes kinder. Varför skulle han säga så för? Blicken och orden som Verena yttrade var inte heller något som hjälpte till. När allt väl var klart, svingade hon sig upp på hästen. Den röda färgen hade avtagit nu, men då hon påpekade att de skul…[Read more]
Orken höjde ett av sina buskiga ögonbryn för att sedan rycka på axlarna över det hela för att sedan bjuda på ett litet skrockande.
“Jaha, inte visste jag att det var den Tussie du talade om.” sa Rushla med ett svagt leende för att ta emot varorna som hon lade under disken utan att direkt kolla på det desto mer.
–
Skogstrollet hade inte direkt f…[Read more]
I Renns ansikte var det ingenting som sa att hon skämtade däremot, utan hon såg mer allvarlig ut nu än de flesta dagarna. För att vara ärlig var den lilla luckan också medvetet gjord. Det var inte många vuxna eller ungdomar som skulle passa in där. En liten suck lämnade hennes läppar och hon såg kanske lite nervös ut.
“Inte många år innan du f…[Read more]
Ett ungt skogstroll, med ett hår lika mörkt som en klar vinternatt och vågor som ramade in det något runda ansiktet öppnade dörren och en vind ven in. Vinden fick många att hojta till och be henne att stänga dörren, vilket hon snabbt gjorde. Hyn var lika mörkt som den ljusaste barken på träden och ögonen var samma färg som den vårgröna moss…[Read more]
Först mötte Elmyer enbart kaptenens retsamhet med en grimas och en utsträckt tunga. Hon hade tänkt käfta emot, det var inte direkt meningen att hamna där nere och inte göra någon nytta. Om inte den där jävla vågen hade slagit så fort och så plötsligt skulle detta inte hända! Lite skeptiskt mötte hon Battistas blick. Det tog allt för lång tid för…[Read more]
Förblöda? Bara tanken på hennes död… och allt blod, det fick honom att blåsa upp kinderna något av ett illamående för att vända sitt huvud bort något. Trots allt ville han inte visa att det var något som äcklade honom, speciellt inte Agaroth. Bara tanken fick hans kinder att bli lite rödare. Snabbt hjälpte han alvinnan vidare för att snart nå he…[Read more]
Battista såg överraskat till sidan när Elmyer smällde in i båten och knappt lyckades ta tag i kanonluckan. Varför hade kvinnan inte tagit repet upp till båtens höjd? Garanterat distraherad igen. Men Battista hade inte tid att bli frustrerad, utan var nu tvungen att handla snabbt. Föll Elmyer i vattnet skulle de aldrig klara av att rädda henne, oc…[Read more]
Lite trött drog Renn efter andan, hon hörde förstås att det var en irritation där vid Rhigs sida och hon var väl tvungen att medge att hon kanske varit ett uns… Nå, skitsamma vad hon hade varit men det var väl viktigt att hamna på goda sigdor med varandra.
“Jaja, det är viktigt bara. Lyssna här, jag vet att du är en duktig krigare. Men detta ä…[Read more]
Som vanligt var Elmyer, lite i sina egna tankar. Trots striden runt omkring henne verkade hon fastna på blicken på små detaljer hela tiden. Just nu var blicken på de andra skeppet som hade vackra detaljer målade. Speciellt en vacker blå nyans som passade perfekt för att spegla ett blankt hav vid en soluppgång. Att någon knuffade till henne, för…[Read more]