Ögonen på Sera spärrades upp när hon fick sin önskan uppfylld och hon greppade tag i  handen. Friskt och nästan girigt drack hon av vattnet för att till slut knuffa bort handen och dra sin smutsiga hand  över sin mun för att få bort vattnet som rann ifrån mungiporna. Det hela gav henne lite energi, även om det fortfarande svårt att helt förstå ve…[Read more]

Adelslivet. Förstås något som Vinga visste väl om, men  inget som hon någonsin hade tyckt om. Väldigt mycket prat och inte mycket som blev gjort. Hon rynkade lätt på näsan över tanken för att sedan humma lätt åt Sloans ord. Det var väl något åt det hållet. Vad skulle hon ens vara nu, om hon hade låtit sin far bestämma över henne? Iklädd i…[Read more]

Synen av att mörkret kunde bekämpas av virveln var glädjande och hon log för sig själv medan hon slöt sina ögon för ett ögonblick och fokuserade på att expandera virveln ytterligare och samtidigt använda vinden för att försöka höra honom. Det var inte förrän hon kände doften av bränt gräs som hon öppnade ögonen igen och möttes då av en syn a…[Read more]

Dottir lutade på huvudet och betraktade henne där hon ganska ynkligt låg och vädjade om vatten. Det kändes som ett ganska otrevligt svar på en så intressant introduktion som Dottir hade gjort, men Sera såg också ganska illa däran ut så det gick inte att klandra henne för sin otålighet. Dottir böjde sig sedan ner på knä över Sera, ena foten på ena…[Read more]

“Åtrå är jag inte så bekant med. Jag är betydligt mer bekant med att vara osynlig.” Hon log åt Nenya. Hon hade kunnat nämna att hon föredrog just det, att vara anonym, i bakgrunden, det tillät henne att jobba mer med hennes konst och ägna mer tid åt sina tankar. Två saker hon verkligen trivdes med. När hon fick svar om hungern kom hon på hur hungr…[Read more]

Agaroth studerade förändringarna hos Bain och även om hon inte visste mycket om honom började hon förstå honom bättre. Åtminstone inbillade hon sig det. Hon såg sig om och bevakade det spridande mörkret omkring henne och lyfte sedan upp båda benen för att sätta sig i luften med benen sina i kors, svävande på plats för att minska träffytan och f…[Read more]

“En mardröm kanske, hm?” påpekade Nenya lite roat åt Isras ord för att milt lägga sina armar om drottningen för att besvara kyssen lite djupare för att på sitt sätt visa att orden som Isra sagt stämde. Så klart hon hade saknat dem. Mer än vad hon egentligen ville avslöja åt dem. Det var förstås inte svårt att se irritationen hos Isra över att behö…[Read more]

Faktum var väl att Nenya var lite för fåfäng för att ha kläder som en tjänare och absolut inte en tiggare. Bara tanken fick henne att rynka på näsan. Blicken var stadig på Ambrosias händer när hon arbetade. Inte för att hon inte litade på henne, men snarare för att det alltid hade varit något lugnande att se någon annan göra sitt arbete.

“Åh, men…[Read more]

Händerna sjönk ner i sanden, så djupt att hon kune känna den kalla sanden. Nästan en lättnad, kanske skulle det finnas ett sätt att undslippa värmen ändå? När solen plötsligt skymdes rynkade hon på pannan och kisade upp mot gestalten. Hjärtat slog hårt i bröstkorgen när hon såg upp på valkyrian som stod framför henne. Kanske hennes tid var komme…[Read more]

Åt Verenas fråga hur de träffades kunde Sloan inte rå för att skratta lite lätt. Kanske de såg ut som ett omaka par nu. Speciellt när Sloan inte riktigt såg ut som den stolta man han en gång var. Livet hade inte varit snällt åt honom. Inte längre. Hon kunde inte rå för att försvinna lite i minnen, först med Verena och sedan med Sloan. Tänk att…[Read more]

“Okej okej, ingen pojkvän.” Ambrosina höjde sina händer i löften som för att visa sig undergiven och ofarlig och log sedan åt Nenya. Hon rundade sedan Nenya för att ta hennes packning och slängde den över sin egen axel.

“Om du vill smälta in har jag märkt att det absolut bästa är att klä dig som en tjänare eller arbetare, inte faktisk adel.…[Read more]

Så länge som Dottir kunnat minnas, vilket hon inte kunde vara säker på hur länge det var, hade hon styrts nästan uteslutande av sina känslor och impulser. Starkare än någon annan känsla var känslan för hämnd, men det var en abstrakt sådan, hon kunde inte placera vem hon ville hämnas eller kanske utöva hämnd mot. Allt hon visste var att det fann…[Read more]

Agaroth såg sig om när hon anlände och log åt alla närvarande. Hennes stav svävade bakom henne då hon med båda armarna bar på lite olika föremål. Hon såg mot Tar’oth glatt, nöjd att se honom här och gick sedan över till Aenya och lade ner ett skrin i järn vid hennes fötter utan att tillägga mycket om vad som dolde sig i skrinet.

“Låt bl…[Read more]

Stället som Nenya hade valt var inte helt spontant. Ett värdshus som hade huserat henne och deras familj ett flertals gånger. Till och med efter att de hade slutat styra, som Damerin. Fast nu verkade ingen mer än hon ifrån Saelorians vara där. Inte vad hon kunde känna. Det fanns även ett litet porträtt av Nenya som liten bredvid sina föräldra…[Read more]

“Är det verkligen en fråga du vill ha svar på?” frågade mörkeralven åt hennes retsamma fråga om det var något som han hade gjort innan. Förstås kunde han dra en lögn om det hela. En som skulle få henne att må bra. Det var inte direkt som om han hann långt innan hon fortsatte att tala och åt hennes svar nickade han lite lätt för att stänga sin v…[Read more]

Ögonen spärrades upp när Agaroth slog honom på ryggen. Hastigt rörde han sin arm dit och om han inte hade hindrat sig i sista sekund hade han förmodligen kastat henne över sin axel så att hon hamnat på bordet. Försiktigt gav han henne ett litet leende, som inte riktigt nådde upp till ögonen. Fanns det ens någon glädje mer? Allt kändes som ett…[Read more]

Blicken till Vinga var riktad framåt mot horisonten. Ständig vaksam på vad som kunde ske, då och då lät den svepa över resten av omgivningen. Stjärnor, det hade hon inte riktigt till övers för. Inte längre. I sin barndom hade Sloan och hon räknat stjärnorna och försökt lista ut vem av hennes förfader som var vilken stjärna. Förstås var det…[Read more]

Bodil Ek böjde sig i en bugning åt Turin innan hon vände sig mot Maeve igen och hade ett brett leende på läpparna, kanske en gnutta beundran som råkade göra sig synligt, även om den grundade sig i en mörk uppskattning för de längder Maeve hade visat sig redo att gå för sin tro och sitt folk, men också för sig själv. Det var en häftig känsla f…[Read more]

Pengabristen hade fått Vinga att verkligen njuta av den öl som hon hade. Ännu fanns nästan halva ölen kvar och hon tog ännu en klunk för att begrunda orden som Verena sa. Nå, nu vore det ju nästan oförskämt att tacka nej till erbjudandet. Alverna var seg och långlivande. Ännu fanns det tid för dem. Att Verena slog på hennes sko, verkade den fo…[Read more]