Elian satt kvar på huk, och hans fingrar stannade i rörelsen att plocka upp en liten flaska balsameringsvätska som rullat iväg. Aerons lugna röst och den oväntade, nästan ömma, gesten när hans haka lyftes fick hans tankar att frysa för ett ögonblick. Det fanns inget dömande i Aerons blick, bara en mjukhet och en ärlighet som skar rakt igenom hans…[Read more]
Även om Aerons uppmärksamhet var riktad mot kroppen märkte han genast förändringen i Elians röst när denne återvände mot båren. Den lilla rynkan mellan hans ögonbryn djupnade och först förstod han inte alls vad Elian pratade om. Men när hans blick föll på Elians sänkta ansikte klarnade det. Aerons uttryck mjuknade och han log svagt.
“Elian,”…[Read more]
Det var betryggande att Nasrin tycktes ha enkelt att vända den döde mannen ryggen, trots att han varit en kompanjon förut. Eller kanske en allierad hejduk på sin höjd, men den lojaliteten fanns uppenbarligen inte kvar. Visst hade det löst en del problem om mannen lyckats sätta en pil i Nasrin och fått som han ville, men det hade grämt Zaahl nå…[Read more]
Förvirrat rynkade Elian på ögonbrynen, som om han inte riktigt förstod orden. Plötsligt skulle de lämna, precis när han hade sett till att allt var låst. Låst nog för dem båda att kunna gräva djupare i det mysterium som både fascinerade och skrämde honom. Fast… kanske det var något som Elian hade sagt? Något som upprörde Aeron? Den tank…[Read more]
Aeron följde Elian med blicken när han vände sig om för att gå mot dörren, men bara för att sänka den lika snabbt mot kroppen framför sig. Nu när han hade lagt märke till energin, var det som om den i sin tur lagt märke till honom. Försiktigt förde han handen närmare den bleka huden och kände hur energin tycktes bubbla upp till ytan, som om de…[Read more]
Elian kände hur hans hjärta slog snabbare när Aeron hummade och nickade åt hans ord, som om det han sagt inte var helt befängt. Genialiskt hade han sagt. Men det var inte bara Aerons reaktion som påverkade honom, utan även sättet hans bärnstensfärgade ögon tycktes glöda i det svaga ljuset, hur de kort men intensivt mötte hans egna innan de sänkt…[Read more]
Caspian kände adrenalinet rusa genom kroppen när garnisonsmästaren gjorde sitt första kraftiga utfall. För en stund verkade han glömma allt vad tanke hette. Lite klumpigt vacklade han till, men det var hans instinkter, skärpta av åratal av träning, som slog till innan hans hjärna hann analysera. Han parerade med sitt svärd, klingorna möttes med…[Read more]
Nasrin protesterade inte utan nickade kort åt hans förklaring att han behövde gå undan, även om hennes ögonbryn drog ihop sig en aning. Ursäkten kändes märklig och hon vände blicken till kamelen som belåtet klunkade i sig vattnet. Kanske var alver känsliga för ljudet? Hon funderade inte länge över det, men kastade ändå en lång blick efter Zaahl…[Read more]
Att se sig omkring på den storslagna naturen var ju alltid ett bra knep för att samla tankar. Där kunde han sitta och med beslutsamma manliga ögon se sig omkring. Kanske som om han hade en plan, som om han sökte efter något speciellt. Fast han egentligen inte riktigt visste vad han sökte. Och varför hade han sagt det där om varma källor? Han skaka…[Read more]
Arand höll sig lugn, men på alerten. Trots allt var man aldrig säker på hur någon som Aslög skulle reagera, eller vad hon skulle göra, speciellt inte då de inte ännu kände till hennes öde som lett till detta. Han delade en blick med Maeve, en som sa att hon behövde vara på sin vakt, även om det faktumet knappast gått henne förbi. Något spänd var…[Read more]
Athanishka sneglade på Nenya, och hennes ansikte som var evigt likgiltigt visade nu ett uns av en känsla. Det var inte mer än en skeptisk liten rynka mellan hennes svarta ögonbryn, knappt märkbar, och ändå fanns det mer i hennes blick nu än det någonsin varit sedan hon släpptes fri.
Nenya ljög. Varför ljög hon? För att skydda Athanishka?…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon såg på honom då han greppade tag om hennes haka. Hans blick var allt annat än vänlig, inte ens uppvärmd och hon räknade inte med ett väl mött svar. Synd..då natten var kall och avsaknaden av fylla gjort sig påmind. Hans väsande ord och ilskna uppsyn kom henne inte som någon överraskning. Hon hade sett den där blicken allt fö…[Read more]
Zaahls läppar blev till ett stramt streck när hans hand flyttades, och även om det tog emot lät han armarna falla utmed sidorna. Kanske hade han gått ett steg för långt som rört vid henne. Det var inte för inte som hans kind sved rejält, och var minst lika röd som hennes om än dock av olika anledningar. Nasrin hade styrka i handen, det fick man ve…[Read more]
Aeron hade ställt sig på motsatt sida av båren, hans blick vandrande mellan kroppen och Elian. Det fanns en dämpad nyfikenhet i hans bärnstensfärgade ögon medan han väntade på svar, och han slog upp sitt anteckningsblock på båren nära den döda mannens huvud. Med en enkel rörelse fuktade han fingrarna och började bläddra bland sidorna som var…[Read more]
Elian stod kvar bredvid båren med orden Aeron hade sagt nyss “Jag ska ingenstans” ekade fortfarande i hans huvud. Det var en enkel mening, men den bar på en värme och ett löfte som kändes oväntat och nästan för mycket för honom att förstå. Aeron skulle stanna. Det betydde att han inte behövde spendera veckan ensam. Inte skulle tvingas konfrontera…[Read more]
Hallgrims blick var lika tom och skoningslös som alltid medan han lyssnade på hennes ord. Han förstod att hon inte var i stånd att ta livet av någon – än mindre sin egen farbror – men han hade ändå hoppats att mannen kunde röjas ur vägen. Hallgrim visste att hans äldre bror strävade efter jarlsätet, och om han kunde bana väg för honom, skulle han…[Read more]
Aeron följde efter Elian in i rummet och stängde varsamt dörren bakom sig. Han hade sett tvekan i Elians steg, i hans rörelser, och för ett ögonblick tvekade han själv. Var det här verkligen en bra idé? Att ta med sig Elian hit? Han kunde hantera konsekvenserna om något gick fel, men han gillade inte tanken på att utsätta Elian för någon risk.…[Read more]
Nasrin hade stålsatt sig inför hans reaktion, redo att slåss om hon var så tvungen. Men istället stod han bara där och såg lika dum ut som han var. Det gjorde henne ännu mer irriterad och hon hade god lust att drämma hinken i huvudet på honom. Knogarna vitnade av det hårda greppet och hon höjde den i en ansats att ge vika för infallet.
Zaahl rynkade på ögonbrynen då han svagt uppfattade ett dåligt humör från Nasrins sida. Dum som han var förstod han det inte riktigt, men gissade på att den snabba avrättningen, eller vad man nu skulle kalla det, låg bakom skiftningen som tryckte i luften helt plötsligt.
”Ow!” sade han en aning kränkt och höll sig för kinden när hennes hand s…[Read more]
Nasrin hann inte reagera innan Zaahl plötsligt vred dolken ur hennes hand. När han sedan satte den i ryggen på mannen ryckte hon till, som om hon kunde känna dödsstöten. Mannen föll framstupa i sanden och hon tog ett hastigt steg bakåt. Hennes ögon var tomma, men stora av när hon såg upp på Zaahl. Hon förblev tyst när han räckte henne dolken o…[Read more]