Vingas vassa svar gjorde Verena en aning ställd. Hon hade inte riktigt förväntat sig mothugg på det sättet och skämdes något när hon insåg att hon själv stod och gnällde. Kanske helt i onödan dessutom. Hade förtroendet tagit en törn? Absolut. Inte bara på grund av Vingas bakgrund utan även faktumet att hon ruvade på formen av en stor jäkla drake…[Read more]

Att hon faktiskt fortsatte på hans skämt fick honom att rodna – och kunde han se en rodnad där på henne med? Han harklade sig igen och såg bort en kort stund. Oförmögen att riktigt säga något. Tystnaden lade sig mellan dem och de var inte förrän vedkubben blev två som något skar igenom tystnaden.

“Säkert! Så du gör mot alla.” sa han till  slut…[Read more]

Allt hade gått hyfsat bra på ritten dit, fram till hon dök upp bakom henne. Det var nära på att han skulle ramlat av hästen, men kanske var det just kvinnan själv som höll honom uppe. Åt försökte att överraska honom fnös mörkeralven lätt. Trots allt ville han inte erkänna någon svaghet.

“Säkert skulle det gå att få det att se ut som en mantel, o…[Read more]

Faegrim skrattade roat över tanken på Zevuprin som en älva med vingar.
‘Åh nej, ingen älva! Han är en brink, som mig!’ sa han och gjorde en stolt gest över sitt bröst, ett stort leende och muntert prat. ‘Men magi som en älva, det kanske man kan säga han har. Ovanligt bland vårt folk, måste man säga. Min farfars farfar lär ha kunnat läka ett sår…[Read more]

För att försöka styra bort ämnet något, kunde hon inte rå för att le lite. Trots hennes ilska så var det något sött där över Verena. Inte som Sloan, för söt var inte ordet hon skulle beskriva honom med… Kanske en gång han hade varit stilig men inte direkt. Hon skakade på huvudet lätt.

“Åh, buhu! Som om jag vet allt om dig. Du vet, mitt namn är…[Read more]

Lite förvirrat rynkade hon på ögonbrynen. Fungerade i Kaelred?  Som om det skulle göra det! Det var ju trots allt en av orsakerna som hon varit på flykt i så många år. Hon fnös något åt det hela, som om hon inte riktigt trodde på det själv. Bestämt stod hon kvar med sina armar korsade.

“En fantasi Aenya, som jag var dum nog att tro på i unga d…[Read more]

Förvirrat hörde han rösten till Agaroth i sitt huvud, något som vanligtvis ockuperades av en mörkare lenare röst. Detta var betydligt mer behagligt även om han ryckte till lite först av rädsla. Försiktigt log han mot magikern, osäker på hur han egentligen skulle svara henne men han hade ett hjälpsamt grepp om magikern för att sedan börja röra si…[Read more]

Sloan gav Vinga en menande blick, trots allt inte första gången hon föreslog att hon skulle gå vidare ensam. Åtminstone på den punkten var han och Verena överens. Bara hans blick skulle nog säga vad han tyckte om den saken. Speciellt efter allt som de gått igenom tillsammans. Dock varade inte ögonkontakten länge, då han såg bort för att ge henne…[Read more]

Åt Ayperos förlag rynkade hon något på ögonbrynen. Inte alls nöjd över tanken. Den typen av makt var trots allt inget som hon begärde eller ens önskade sig. Speciellt när det skulle betyda att hon många dagar skulle vakna upp utan varken Ayperos eller Isra. Hon ville grimasera och säga något spydigt – eller för den delen protestera. Men istället…[Read more]

Drömmarna. Ja, det fanns nog några drömmar som hemsökte henne med. Fast å andra sidan hur många timmar sömn behövde hon egentligen? Inte tillräckligt många för att lägga dem allt för mycket på minnet.  Så kanske det fanns en poäng och mening i det som Ambrosina sa.

“Livvakt? Åt mig? Som om jag skulle behöva en!” skrattade Nenya för att luta sig l…[Read more]

Izana låg på sidan i tältet, till och med kroppen vägrade lägga sig på såren som var halvt läkt. Hon hade aldrig hunnit bli tvättat och låg än skitig med både sitt egna blod blandat med Bastians, troligen från hennes generaler också. Hon hade en svullen läpp och blåa handleden från repen som skurit sig in i huden. Det enda som gav indikation på at…[Read more]

Ett litet retsamt leende skymtade över Bastians läppar vid Berns ord. Han fick sedan en kram och stönade högt av smärta när de blåa partierna på hans kropp trycktes mot den store mannen. Ändå lade han ena armen om honom och kände sig nästan som ett barn igen. Det var inte svårt att känna sig liten intill Bern, speciellt inte när han omfamnade en m…[Read more]

Bern satt vid en stol bredvid Bastians säng, hade nog suttit där hela tiden om han inte behövt gå emellan honom och Izana, även hjälpt till att planera och ta hand om resterande av armén som behövde stöttning då deras furste låg avsvimmad i en säng. Bern var helt slut, ända in i benmärgen men han hade ändå krafter kvar att hålla sig vaken när Ba…[Read more]

Timmarna gick. När solen gick upp över horisonten hade armén återvänt till lägret. De döda skulle få ett värdigt avslut och de skadade togs om hand av vårdpersonalen i sjuktältet. De hade mycket att göra men mindre än de befarat. Malia hade lappat ihop deras furste med full kraft – kämpat för att han inte skulle mista livet. Läkaren som bist…[Read more]

Aenya nickade åt Ter’aths förslag att besöka helarna, både Bain och Agaroth var i behov av det. Hon var precis i färd att påbörja eskortera sin bror, medan Ter’ath såg ut att vilja hjälpa Agaroth, då hon stannade upp vid det personliga meddelandet hon fick av Agaroth. De gröna ögonen blev genast skarpare, trots allt skulle varningar av Agaroth int…[Read more]

Faegrims sätt att lyckas måla en bild med sina ord fick Rushla att le. Om det var någonting som hon älskade var det berättelser, speciellt så detaljerade så att hon kunde se eller nästan känna den overkliga verkligheten.  Åt Lias fråga rynkade hon lätt på ögonbrynen. Det svårt att riktigt föreställa sig den gamle mannen som en älva och hon förs…[Read more]

Det välbekanta ansiktet kom snart upp till henne där hon låg i en enkel säng och den lite oroliga kroppshållningen verkade vara något mer avslappnad än tidigare. Malia har troligen haft fullt upp denna kväll även om hon behövt spara sina krafter till personer som ansågs vara viktiga och Izana tänkte inte låta henne använda allt för mycket av sina…[Read more]

Varje sekund räknades. Varje man som Bastian kunde förgöra skonade potentiellt hans eget folk. Hans svärd svepte genom luften in i fiende efter fiende. Det såg ut som en dans där han for fram. Till en början gick det bra, trots att han var på fel sida om linjerna. Visroyens män tog en stund på sig att lägga märke till detta men när det uppmärks…[Read more]

Det gjorde självklart ont att se någon som stått henne så nära nu totalt vänt henne ryggen och tillslut få smaka på stålets kyla när den trängde in i hans hals. Damian hade verkligen stått henne nära som en vän och inget av detta hade varit enkelt men hon hade varit förberedd på vad det hade inneburit att vända sin armé ryggen, att vända Damian…[Read more]