För att försöka styra bort ämnet något, kunde hon inte rå för att le lite. Trots hennes ilska så var det något sött där över Verena. Inte som Sloan, för söt var inte ordet hon skulle beskriva honom med… Kanske en gång han hade varit stilig men inte direkt. Hon skakade på huvudet lätt.

“Åh, buhu! Som om jag vet allt om dig. Du vet, mitt namn är…[Read more]

Lite förvirrat rynkade hon på ögonbrynen. Fungerade i Kaelred?  Som om det skulle göra det! Det var ju trots allt en av orsakerna som hon varit på flykt i så många år. Hon fnös något åt det hela, som om hon inte riktigt trodde på det själv. Bestämt stod hon kvar med sina armar korsade.

“En fantasi Aenya, som jag var dum nog att tro på i unga d…[Read more]

Förvirrat hörde han rösten till Agaroth i sitt huvud, något som vanligtvis ockuperades av en mörkare lenare röst. Detta var betydligt mer behagligt även om han ryckte till lite först av rädsla. Försiktigt log han mot magikern, osäker på hur han egentligen skulle svara henne men han hade ett hjälpsamt grepp om magikern för att sedan börja röra si…[Read more]

Sloan gav Vinga en menande blick, trots allt inte första gången hon föreslog att hon skulle gå vidare ensam. Åtminstone på den punkten var han och Verena överens. Bara hans blick skulle nog säga vad han tyckte om den saken. Speciellt efter allt som de gått igenom tillsammans. Dock varade inte ögonkontakten länge, då han såg bort för att ge henne…[Read more]

Åt Ayperos förlag rynkade hon något på ögonbrynen. Inte alls nöjd över tanken. Den typen av makt var trots allt inget som hon begärde eller ens önskade sig. Speciellt när det skulle betyda att hon många dagar skulle vakna upp utan varken Ayperos eller Isra. Hon ville grimasera och säga något spydigt – eller för den delen protestera. Men istället…[Read more]

Drömmarna. Ja, det fanns nog några drömmar som hemsökte henne med. Fast å andra sidan hur många timmar sömn behövde hon egentligen? Inte tillräckligt många för att lägga dem allt för mycket på minnet.  Så kanske det fanns en poäng och mening i det som Ambrosina sa.

“Livvakt? Åt mig? Som om jag skulle behöva en!” skrattade Nenya för att luta sig l…[Read more]

Izana låg på sidan i tältet, till och med kroppen vägrade lägga sig på såren som var halvt läkt. Hon hade aldrig hunnit bli tvättat och låg än skitig med både sitt egna blod blandat med Bastians, troligen från hennes generaler också. Hon hade en svullen läpp och blåa handleden från repen som skurit sig in i huden. Det enda som gav indikation på at…[Read more]

Ett litet retsamt leende skymtade över Bastians läppar vid Berns ord. Han fick sedan en kram och stönade högt av smärta när de blåa partierna på hans kropp trycktes mot den store mannen. Ändå lade han ena armen om honom och kände sig nästan som ett barn igen. Det var inte svårt att känna sig liten intill Bern, speciellt inte när han omfamnade en m…[Read more]

Bern satt vid en stol bredvid Bastians säng, hade nog suttit där hela tiden om han inte behövt gå emellan honom och Izana, även hjälpt till att planera och ta hand om resterande av armén som behövde stöttning då deras furste låg avsvimmad i en säng. Bern var helt slut, ända in i benmärgen men han hade ändå krafter kvar att hålla sig vaken när Ba…[Read more]

Timmarna gick. När solen gick upp över horisonten hade armén återvänt till lägret. De döda skulle få ett värdigt avslut och de skadade togs om hand av vårdpersonalen i sjuktältet. De hade mycket att göra men mindre än de befarat. Malia hade lappat ihop deras furste med full kraft – kämpat för att han inte skulle mista livet. Läkaren som bist…[Read more]

Aenya nickade åt Ter’aths förslag att besöka helarna, både Bain och Agaroth var i behov av det. Hon var precis i färd att påbörja eskortera sin bror, medan Ter’ath såg ut att vilja hjälpa Agaroth, då hon stannade upp vid det personliga meddelandet hon fick av Agaroth. De gröna ögonen blev genast skarpare, trots allt skulle varningar av Agaroth int…[Read more]

Faegrims sätt att lyckas måla en bild med sina ord fick Rushla att le. Om det var någonting som hon älskade var det berättelser, speciellt så detaljerade så att hon kunde se eller nästan känna den overkliga verkligheten.  Åt Lias fråga rynkade hon lätt på ögonbrynen. Det svårt att riktigt föreställa sig den gamle mannen som en älva och hon förs…[Read more]

Det välbekanta ansiktet kom snart upp till henne där hon låg i en enkel säng och den lite oroliga kroppshållningen verkade vara något mer avslappnad än tidigare. Malia har troligen haft fullt upp denna kväll även om hon behövt spara sina krafter till personer som ansågs vara viktiga och Izana tänkte inte låta henne använda allt för mycket av sina…[Read more]

Varje sekund räknades. Varje man som Bastian kunde förgöra skonade potentiellt hans eget folk. Hans svärd svepte genom luften in i fiende efter fiende. Det såg ut som en dans där han for fram. Till en början gick det bra, trots att han var på fel sida om linjerna. Visroyens män tog en stund på sig att lägga märke till detta men när det uppmärks…[Read more]

Det gjorde självklart ont att se någon som stått henne så nära nu totalt vänt henne ryggen och tillslut få smaka på stålets kyla när den trängde in i hans hals. Damian hade verkligen stått henne nära som en vän och inget av detta hade varit enkelt men hon hade varit förberedd på vad det hade inneburit att vända sin armé ryggen, att vända Damian…[Read more]

Bastians huvud vek åt sidan vid smällen. Adrenalinet som pumpade genom ådrorna gjorde att han knappt känt av slaget, det gjorde honom snarare bara mer förbannad. Givetvis var Damians ord konfunderande. Vad menade han om hennes inre? Men Bastian hade inte sinnesnärvaro nog att fundera över det. Just då, i den stunden, såg han rött. Mannens o…[Read more]

Bern hann knappt se Izana längre bort och tur var väl det för han hade inte stått kvar och slagits mot soldaterna om han faktiskt sett henne. Istället hjälpte han Bastian fri som med en väldig fart sprang mot en person längre bort, till sin förvåning såg han hur kroppen tacklade hårt till mannen och de föll till marken. Därefter behövde Bern…[Read more]

Bastian tittade bort mot Izana, totalt ignorerande den mörkhårige mannen som hotade honom med vedervärdiga metoder. Han hörde honom knappt, såg bara henne – blöt och blodig, slagen och skadad. Synen fick hans vrede att blandas med smärtan av att behöva se henne i det skicket. Han ömmade för henne, kunde inte ens föreställa sig hur mycket hon le…[Read more]

Vargas var knappast imponerad över Arands svar och om han fått välja så hade han säkerligen kastat ut mannen genom porten igen, men som sagt, detta var inte hans beslut. Det var hans härskares beslut och han bara såg till så att Arand kom till rätt plats. Den sistnämnde försökte även samtala med honom och Vargas sneglade emot honom, drog inte en…[Read more]