Verena höll jämna steg med sin vän hela vägen in. Hennes leende fallerade när Vinga talade om att hon hade andra, mer trängande plikter. Verena kunde inte säga att hon förstod varför eller vad det handlade om. Vad hon visste var dock att hon behövde henne och inte var redo att skiljas från henne så snart efter att de träffats igen. Trägolvet kn…[Read more]
Aenya betraktade Ter’ath då han blev spänd, lite tankfull, medan hon lyssnade på Agaroths korta rapport. Inget nytt sedan sist, med andra ord, men hon skulle få ta en detaljerad genomgång med magikern vid ett mer privat tillfälle, trots allt var det de minsta detaljerna som kune göra all skillnad i ett läge som detta. Ja det var nog frågan…[Read more]
“Det skulle vara mig ett nöje, det är sällan man får vandra med hjältarna i berättelsen.” Hon gav en respektfull nickning mot Turin och log brett när hon vände blicken till Maeve. För sin storlek var Bodil ovanligt mjuk i rösten och det fanns en del lekfullhet i hennes ton, något man sällan förväntade sig från jarlar eller kvinnor som krigat hel…[Read more]
Hon kunde inte annat än humma sitt medhåll när Ayperos bekräftade hennes tankar och idéer och hon log nöjt för sig själv när hon tänkte på den obalans som var i antågande. Visst, det var farligt, oroligheterna skulle förstås påverka även hennes rike, men det var en risk som var värd att ta. Om de kunde styra oroligheterna i rätt riktning och samt…[Read more]
“Hur funkar det intima? Kan du bli med demoner, eller blir de vanliga barn efter era dödliga former?” Hon betraktade de uppradade kropparna noga när hon var påklädd och efter lite betänketid gick hon tillbaka till dem. Hon tog tag i huvudet på den som låg bredvid den som hade tappat sitt efter striden mot Nenya och med en fot planterad på kroppen…[Read more]
“Du har rätt, kanske det är ett dåligt exempel. Du ser väl skör ut, men du är definitvt inte porslinsvit med all din smuts!” retades han för att frusta till i ett skratt för att böja sig ner för att placera en lite djupare kyss på hennes läppar.
Den andra frågan gjorde honom något nervös. För att vara ärlig var han inte ens säker på vad han…[Read more]
Ständigt verkade det finnas ett litet leende i mungipan till Nenya. Kanske hade hon saknat någon som kände till hennes egna historia. En familjemedlem. Hon hummade lite åt hennes ord. Faktum var att hon inte var helt säker på vad hon talade om med flaskor. Lite kritiskt betraktade hon kvinnan framför sig. Definitivt en kvinna nu och inte en flicka…[Read more]
Hederligt folk? Tanken var till en början nästan skrattretande, för henne var alla som stod på Hrafns sida lika mycket monster som han. Men sen mindes hon också vad hon själv gjort på vägen hit, på de som brunnit inne i sina hus, på de män hon ristat blodörn på och hängt upp som en varning för förbipasserande. Hon tänkte på Arands ord om att…[Read more]
Turin hade inte släppt blicken från Maeve, han var inte helt säker på att hon skulle behålla lugnet.. Samtidigt som han var genuint intresserad av vad som försiggick i hennes tankar, han hade ju trots allt just hotat med dränkning.
”Släppa ut en Ulv bland hederligt folk menar du?”
”Så kan vi ju inte ha det.. Du skall vara glad att vi inte kop…[Read more]
Hon trodde inte att hans kropp skulle hinna med, en kung brukade ofta tappa sin reaktion då det blev mer arbete med pennan än med svärd. Många kungar gillade även att leva i lyx och lät sin egna kropp tyna bort. Han däremot verkade inte ha legat på latsidan och även om han var lite sen i reaktionerna så hann han ändå undvika hennes knivar väl…[Read more]
Bastians inbjudan till öl var något som fick Bern att skina upp och flina stort. “Tycker jag är ett ypperligt förslag, min vän. Anazi hämta dina saker så möts vi utanför mitt tält.” Med dem orden lämnade han dem för att röra sig till sitt tält som var lite större än andra soldaters men inte överdådigt på något sätt. Han verkade ha en ödmjuk…[Read more]
“Att äta eller dricka saker som är rött har aldrig varit enkelt, så jag avstår när jag kan.” Hon log åt Ter’ath. Då kunde hon också märka hur stel han var, han verkade väldigt spänd och det kändes inte helt rätt, men hon hade redan blivit korrigerad en gång idag för att ha läst känslor fel och hon tänkte inte låta det bli två gånger innan ens fru…[Read more]
När de andra två började prata himlade Bastian med ögonen. Eftersom han gärna red först kunde de inte se honom, men han hade helt klart hoppats på en tyst ritt hem efter deras natträd. Han sneglade upp mot himlen vid deras kommentarer men fokuserade sedan på stigen framför sig. Tack och lov hade de andra två inte tänkt samtala någon längre stund…[Read more]
Vilket besynnerligt sällskap, tänkte Bain för sig själv när han sneglade mot de andra. Han tittade på hur Agaroth förflyttade sina bär och lyssnade till deras märkliga konversation om någon Alethir, om hår och magikerns skruvade dröm. Inte för att hans egen var så mysig men han hade inte mage att berätta om den. Dessutom hade den en mening. Han va…[Read more]
“Det är nog håret.” Hon log för sig själv. “Det brukade vara svart. Spännande nog har jag inte färgat det.” När handfängslen och kedjan lossnade från henne släppte hon ut en lättad suck och tog omgående fram händerna framför sig och började massera handlederna. De var ärrade och irriterade, men allt blod som var där var gammalt och torkat. Efte…[Read more]
Mörka ögon. Mörkare än svarta, mörkare än den mörkaste bäck om natten, mörkare än helvetets djup. Ögonen verkade se på honom. Överallt, men ändå ingenstans. Kanske inuti honom? Osynliga klor, vassa som dolkar, kalla som is genomborrade hans sinne, slet undan hans mentala försvar som om det vore av papper. Där sådde de vassa klorna ett frö so…[Read more]
Att Verena skulle bjuda på dryck, det hade hon ingenting emot. Faktum var att hennes penningpung inte var något att skryta med de senaste månaderna. Åt hennes fråga så svarade hon med ett jakande ja för att ge henne ett litet svagt leende.
“Kanske… Men jag vet inte riktigt om det är där jag bör vara. Mina plikter… skulle egentligen behövas p…[Read more]
Pratet om drömmar gjorde Ter’ath lite illa till mods. Det tvingade honom allt för ofta tillbaka till minnet som han ville förtränga. Däremot började det hemsöka honom på dagarna med. Så pass mycket att han var för trött för att lyfta sina fötter. Snubblandes på allt. Minnet började svika allt mer också. Vem och vart var han ens längre?
Så klart det var ett samtal hemma då. Nenya mindes det själv. Oroligheten och ilskan, från alla parter. Kanske den hon var mest irriterad på var Sarethna själv. Hur kunde hon inte se möjligheterna? Kärleken? Det var förstås enkelt att tappa bort sig i skriket och ekot av det förflutna. Men hon väckte sig själv genom att skaka på huvudet så att…[Read more]
Hon var snabb, väldigt snabb. Nästan så snabb att han inte hann reagera. Inombords svor han över sin rostighet och att han gett henne chansen att överväldiga honom. Men han hade instinkterna kvar, som han tränat dag ut och dag in i sin ungdom, och det var kanske det enda som räddade honom. Inte var han något gråsvärd med muterade gener och inhuma…[Read more]