Strax två dygn utan mat eller vatten tog ut sin rätt. Läpparna var torra och hade precis spruckit en aning, halsen kändes som den torraste sommardag i öknen och det gjorde ont att svälja. Inte för att det fanns någonting att svälja, för salivet hade tagit slut. Vid ett tillfälle hade Zaahl övervägt att bita sig i kinden för att få känna vätska i…[Read more]
Bain rös till när Aliennas magi vibrerade kring dem likt ett vackert skimmer. Han undrade om alla kunde känna hennes magi så som han kunde—så som han kände all magi egentligen. Med henne var den unik och Bain kämpade för att inte bli beroende av känslan som kröp sig in på djupet i hennes utomvärldliga aura. Det var liknande med alla de äldre alve…[Read more]
“Ingenting?!” utbrast Zaahl till svars, men hans survridna ansikte mjuknade i förvåning när ett rävaktigt leende spred sig i hennes ansikte. Han kunde praktiskt taget se idéer formas i hennes sinne, rakt genom de där fängslande gröna ögonen. I nästa sekund for de runt i den konstant skiftande sanden, och Zaahl blev tvungen att spotta när lite…[Read more]
Abbe ville tro att han skulle kunna göra det som behövdes om de stötte på Sigrid igen. Det var lätt att intala sig att han kunde distansuera sig på grund av att han alltid satt en kil mellan sig själv och Sigrid, på grund av hennes flörtiga närmanden när hon… levde. Men de hade trots allt haft en vänskap, och gick det då verkligen sätta en yxa…[Read more]
Zaahl hade varit naiv och bara mött hennes blick när hon stegage fram till honom, oförmögen att förutse sparken som mötte hans ansikte. Det knakade till en aning i nacken när hans huvud slungades åt sidan och blodblandat saliv skvätte ut över sanden. Skrattet dog omedelbart, liksom leendet i hans ögon. Ett ringande pip ljöd i öronen, irriterande…[Read more]
Zaahls ögon smalnade av och blicken flackade som hastigast till vattenskinnet. Hade hon tänkt ge honom något att dricka, och han hade förstört sin chans? Nej, förmodligen inte. Med största sannolikhet hade hon bara tänkt dricka själv för att håna honom ytterligare. Det tycktes trots allt vara vad han fick utstå från och med nu. Kvinnans ned…[Read more]
Zaahl bara himlade med ögonen när Nasrin åsyftade att det var han som inte klarade av värmen. Nog för att hans folk numera gömde sig under jord för att bland annat få skydd från just solen, men de var inte främlingar för dess hetta. Zaahl speciellt hade en tendens att söka sig till ytan, även om han brukade vara mer nogrann än han varit under n…[Read more]
Det var ett hårt slag mot Zaahls värdighet att bli bunden av människorna. Han bad till andarna att hans vänner skulle ha vett nog att inte komma efter honom, för på något vis trodde han fortfarande att han skulle komma ur denna knipa. Exakt hur hade han bara inte hunnit lista ut. En del utav honom var även rädd för vad dessa kortlivade varelser…[Read more]
Ett hopp visade sig i Zaahls ansikte i form av ett svagt, belåtet flin när han märkte hur besvärade hästarna blev. De slängde sig och kämpade för att komma undan den stormande sanden som letade sig in överallt där den kom ut och piskade dem i ett ständigt flöde. Den ena efter den andra tycktes falla av eller vara vis nog att kliva ner från sadeln…[Read more]
Hovar dundrade mot sandens kalla yta, ljudet dovt och lovandes trubbel. Zaahl kände dem genom sanden trots avståndet, och andarnas viskningar gled genom de tunna vindarna över marken, slingrandes i ohörbara röster kring varje sandkorn för den som hade förmågan att höra dem. Han tycktes kunna tolka dem som tvetydiga, som om viskningarna både bad…[Read more]
Ett halv dags resa från Mir Karaas—beroende på i vems restakt man räknade förvisso—mitt ute bland oförlåtande sand och enstaka klippor, grep nattens bitande kyla tag i allt den kunde komma åt. Svaga vindar svepte sakta med sig tunna topplager av sand i ett behagligt ljud som kunde vagga vem som helst till sömns, om man höll sig varm nog. Himlava…[Read more]
Bain satt tyst och ögnade Alienna medan hon pratade. Varje ord tycktes sugas upp och han höll sig tyst även om den gröna och intensiva blicken skvallrade om att mycket försiggick i hans tankar. I alla scenarion av nya styren som diskuterades hörde han en irriterande gemensam nämnare; en högalv skulle sitta på tronen. Trots de olika utgångar…[Read more]
Athaniska tycktes inte bekymrad av det hånande sättet Sarathena talade till henne. Faktum var att ingenting alls tycktes tynga hennes sinne där hon stod intill Nenya vid altaret. Hennes kloliknande fingrar, långa och förrädiska, smekte över det mörka håret med yttersta ömhet – plockades i trådarna av hennes tankar för varje stråk. Men det var förs…[Read more]
Bain sneglade kallt på Lord Velaedrion. Han kunde förvisso hålla med om att det hela var pinsamt, men den som verkligen skämde ut sig var ljustotten själv. Han framstod otroligt vrång och dessutom hade han misstagit sig grovt. Kanske inte fullt så grovt som Tath’nel och Bain gav sken av, men ändå. För att trycka till en högalv fick det vara värt…[Read more]
Bain satt fundersam och tittade på Alienna. Hon var klok, och den skojfriska ungdom han nyligen badat med satt nu likt den drottning hon var. Han nickade svagt åt hennes förslag och tyckanden, förstod vad hon menade och höll med i mpngt och mycket. Jisses, hur befann han sig här i politiska kretsar, talandes kring strategier för fred? Av alla p…[Read more]
På vägen till restaurangen berättade Bain halvt motvilligt om sin skolgång. Främst om hur han fokuserat på sin eldmagi, men även slutet av tiden när han började upptäcka att han hade potential till så mycket mer. Lärarna hade inte helt gillat det, då de försökt forma denna gåva men… Bain hade inte varit en enkel ungdom. Sedan slutade allt tv…[Read more]
Athanishka såg över Nenyas ansikte med ett kärleksfullt leende och strök sina fingrar genom hennes hår, någotsånär lika mörkt som hennes eget.
“Tror du att de som dör ångrar sin kärlek, Nenya?” sade hon tyst, det växande leendet talandes för var Athanishka själv trodde.
Sekunden innan portarna till katedralen öppnades vände hon upp blicken, och…[Read more]
Hur mycket Abbe än led av kylan som infann sig där Ises händer legat mot hans armar, där hennes läppar mött hans, bankade hjärtat i bröstet nu inte bara av besvarade känslor utan även oro. Kanske rädsla. Han var generellt inte skraj av sig, men detta var Sigrid. Att möta ett monster kunde han göra utan problem, men kunde han döda en vän trots att…[Read more]
Nuwa nickade mjukt som om hon förstod. Det var inte helt olikt hur hon själv hanterade motgångar och trauman. Minus leendet förstås. Något sådant var främmande på Nuwas läppar. Tyst fortsatte hon att gå, kände i luften hur Yian inte var färdigpratad. Det var märkligt, men hennes många år i Tystnadens sekt hade gjort henne oerhört lyhörd för när n…[Read more]
Det var lite frustretande att inte ta sig an vad de kommit dit för med en gång. Bad och middag, hur viktigt var det gentemot att ta tjuren i hornen och börja nysta upp politiken och läget i Dal’elath? Det hela började gnaga i Bain, som inte visste hur mycket tid han borde spendera med att vinna Aliennas gunst gentemot att se sig om och samla info…[Read more]