Jezeral sa inget. Istället vred han lätt på huvudet när Llwyd prompt deklarerade att de skulle resa till fots – vilket inte överraskade honom det minsta.

“Såklart.” mumlade han torrt.
“Du och din höjdskräck. Men det passar bra, för vi har fått rapporter om försvunna betesdjur och hästar kring området, så vi reser ändå mer anspråkslöst till fots.…[Read more]

Ayperos började se ut som om han inte hade mycket krafter kvar. Irriterande, tänkte han, att vara bunden till en fysisk kropp som hade sådana begränsningar som var så gott som omöjliga att komma ifrån. Nu skrek varje muskel och fiber inom honom efter vila, gjorde honom svag och sårbar. Och han gillade inte närvaron at Tipum, men den som finner v…[Read more]

“Vi färdas till fot.” sa Llwyd, för hon vägrade sätta sig på något jävla djur. Alldeles för höga och vanligtvis så.. oförsiktiga och vem vet vad de skulle ta sig till? Hon korsade sina armar och blängde på dem båda och verkade svår att övertala på den punkten.

“Vilken dörr tar oss till Kaelred?” frågade hon barskt mot Rushla som sneglade mot k…[Read more]

Lite förvånad över Isras reaktion höjde Tipum på sitt egna ögonbryn. En blandning av irritation, förvåning och kanske nästan sorg fanns där i hans ögon. En sorg som han förbannade sig själv att ha visat ens en sekund för någon av dem där. Kanske hade han hoppats på en liknande Isra som han hade mött för… hur många månader eller år det nu kund…[Read more]

Bodil hade legat och stirrat på Aslög bra länge nu, hon hade vaknat av ett bett från korpen som sedan flugit sin väg, hennes män fortfarande slumrande eller åtminstone låtsades göra det. Hon följde Aslög med blicken, fram och tillbaka, fram och tillbaka, runt och runt, upp för höjderna och ner till den varma källan igen. Aslög verkade inte h…[Read more]

Edda flängde omkring som om han höll fast i en vildhäst och såg tacksamt hur räddaren hans försökte bekämpa vargen och gjorde ett riktigt bra jobb med det. Vargen slutade fokusera på honom och tog aktiv strid med kvinnan inför dem, vilket gav Edda tillfälle att dra ännu en kniv och drev även den in mellan skuldrorna. I det stora hela bidrog han i…[Read more]

Battista studsade åt sidan när kanonen kom rullandes och skallade en man bakom sig som hon ramlade mot när hon landade. Ont som det gjorde i bakhuvudet så kunde hon inte låta bli att flina åt Elmyer. “Jag tror det passar dig utmärkt!” skrattade hon och högg ihjäl mannen hon hade skallat så hårt att han fallit omkull. De två andra fientliga o…[Read more]

Det kändes underligt hur ödet hela tiden kastade om tärningarna och om det inte varit för Arands hand i hennes så skulle hon nog ha förlorat sig i sådana tankar. Ena stunden verkade det som om de skulle stryka med, som om allt var förgäves, bara för att en sekund senare fyllas av nytt hopp. Det var nästan utmattande hur snabba vändningar…[Read more]

Hon hade lyckats ta sig ut ur templet och nu stod hon bakom det som en gång varit Iserions religiösa hjärta, nu ett brinnande inferno. Kanske hade hon kunnat finna någon slags nöje i det hela om situationen varit en annan, men nu stod hon bara en bit bort, ögonen glansiga av röken, handen blodig och värkande, och i magen en knut som inte verkade…[Read more]

Ayperos tyckte inte om att ta hjälp av den respektlöse demonen Tipum. Tipum som aldrig visat respekt mot sin överordnade, Tipum som han nog kanske skulle behöva straffa och skada om han inte steg in på sin rätta plats. Men just nu fanns varken tiden eller orken, och till och med han fick konstatera att det var en lättnad att komma undan den bränna…[Read more]

När Maeve tryckte hans hand, svarade han genom att långsamt fläta in sina fingrar i hennes. Ingen stor gest, och ingen dramatik. Bara ett ordlöst löfte om ifall helvetet bröt lös innan morgonen, så skulle de åtminstone möta det tillsammans – liksom utmaningarna som kom med morgonens sken i detta mörka gråa landskap.

Arand lade sig ned till rätta,…[Read more]

Jezeral svarade inte omedelbart. Blicken låg kvar på Joij, analyserande, som om han inte var säker på om det var en god idé att blanda in denna främling. Men en skepnadsskiftare kunde komma till nytta. Efter Llwyds konstaterande verkade han fatta ett beslut och nickade lätt.

“Då är vi tre.”
Han kastade en kort blick mot Llwyd, en fråga i tyst…[Read more]

Edda blev överraskad av att höra någon annan i närheten men var snabb med att anpassa sitt sinnestillstånd. Främlingen rusade mot den väldiga vargen och Edda förstod att om han skulle hjälpa till så var det nu! Vargen distraherades, vände sig mot sin anfallare och rusade rakt mot henne. Det odöda djuret agerade till synes helt på impuls och g…[Read more]

Skeptiskt såg hon mot dvärgen, hur hamnade hon här egentligen? Varför kunde hon inte bara ge upp och följa med henne som alla andra. Allt skulle vara mycket enklare då.
“Ännu längre ner? Underbart. Vad kan gå fel.” fnös hon och korsade sina armar när hon följde dvärgen motvilligt. Kanske en gnutta nyfikenhet även om den var djupt nedgrävd.

“Tror du att hon verkligen skulle vara så grym?” frågade han med ett litet skratt, när han drog på sig den lösa skjortan. Något som inte alls kändes lika skönt som förr. Han hade rivit ett hål för svansen i byxorna, som långsamt svajade bakom honom nu. Lite trött fortfarande sträckte han på sig med en gäspning. För att lite retsamt sedan st…[Read more]

Ögonen glimrade när Tipum såg på Ayperos där nere, utan att röra en muskel när hans beordrande ord kom. Det var inte förrän Isra gav dem som han bemödade sig att låta sin mörka rök skymma lågorna och dess värme. Han höll elden på avstånd ifrån dem alla, under tystnad och när väl Izotar hade lyckats få bort de sista stenarna från gången nästan kn…[Read more]

Den blöta filten över henne verkade inte Llwyd reagera på så mycket, utan satt kvar utan någon mer min. Förutom när de nämnde prinsessan, då höjde hon lite roat ena ögonbrynet. Inte direkt det vanliga uppdraget – och ett uppdrag som lät farligt. Inte någon fånig unge som inte visste sig använda magi. Nej, detta var mer intressant.

“…[Read more]

Den bekanta känslan kom smygandes över henne, omslöt henne i en behaglig kyla, trots att hennes inre brann lika hett som luften omkring henne. Hon kunde känna sin egen styrka falna för varje sekund som gick då hon höll lågorna på avstånd från Ayperos och Nenya, hur ansträngningen sög själva livet ur henne själv och den framtid hon bar på, men se…[Read more]

“Ja! Ja just det ja!” Hon pekade mot vättens mun som om munnen sagt precis rätt sak. “Oj, vi behöver söka oss djupt ner i berget för detta! Lärjungen förseglades i sten under de gamla salarna! Dottern lurade lärjungen med något, minns inte vad, men det var en berättelse om bitterhet och otålighet, hon förrådde sitt folk förgäves då hammaren gick f…[Read more]