Hela Bastian slokade när hon slog undan hans hand. Han såg uppriktigt sårad ut när hon så kraftigt stötte bort honom. Till viss del förstod han henne – hennes situation var förstås väldigt jobbig och påfrestande. Han önskade dock att hon kunde inse att de bara försökte skydda henne och hon behövde inte klara sig själv. Hon kunde tillåta deras omt…[Read more]

Det var mycket att ta in och Bastian lyssnade tålmodigt även om han önskade att Izana bara kunde säga rakt ut om hon var skadad eller inte. Han fick dra den egna slutsatsen att hon träffat Malia. Mycket av det som sades var nytt för honom, som att Bern hade tagit någon annans häst för att ge till henne. De hade båda hängivit sig totalt åt henne,…[Read more]

Bastian kunde lika gärna fått en örfil själv så som informationen från Bern slog honom plötsligt. Hans ögonbryn närmade sig om möjligt ännu mer varandra och det blev svårt att tyda om han var arg eller bekymrad – kanske för att han kände en stor blandning av båda känslorna. Han blev tvungen att bryta upp informationen i huvudet. Dels hade hon all…[Read more]

Vad i hela världen hade kan klivit in i nu? Bastian stannade tvärt innanför tältet och stängde det någorlunda bakom ryggen. Han hade hört röster i en otrevlig ton men inte kunnat urskilja vad som sagts. Något om hem. När han såg att Izana satt inne på sängen började han le per automatik men hans glada anlete mojnade snabbt när han kopplade att d…[Read more]

Dagen flöt på relativt fort. Himlen täcktes av moln från morgon till kväll innan det började lätta upp och de kunde beskåda en vacker solnedgång strax innan de red in i skogen. Skyn tycktes stå i brand av alla vackra starka färger och man kunde se hur många slappnade av något, tittandes åt horisonten där orange, rosa och blått blandades i dra…[Read more]

Det ryckte i Abbes mungipor vid Ises smarta svar. Han hade alltid beundrat att hon var socialt skicklig, klipsk med hur hon uttalade sig om hon ville. Det hade hänt både en och två gånger att han bett henne föra talan, än mer gått till henne för råd om hur han borde uttala sig. Tack vare det, och en smula mognad, hade han blivit duktigare på att u…[Read more]

Ung, vacker, fröken. Alla ord som Verena inte kände igen sig i det minsta. Visst hade hon kanske tur med en mirakulöst slät hy för sitt tuffa leverne men ungefär där tog det slut. Hon såg väl inte ful ut men hade aldrig själv sett något annat än en bitter, lustigt vithårig kvinna i sin spegelbild. Vad Vinga såg i henne tänkte hon inte ens försö…[Read more]

Mannens blickar bekymrade inte Athanishka det minsta. Hon frodades inte direkt i dem, tillika var hon inte sorgsen över att hans vision faktiskt en gång varit sann. Hennes utseende som förvrängts av århundranden av demonisk påverkan, mörker, hjärtesorg och hennes egna växande krafter hade hon accepterat för länge sedan. Inte ett ljud sa hon och in…[Read more]

Rhig såg sig omkring, även om det inte var mycket att titta på, ju längre nedåt i berget de kom. Till slut kände hon inte ens igen sig och började undra vart sjutton Renn förde henne. Hade hon varit klokare kanske hon skulle börjat bli misstänksam men nu lät hon bara blicken flyta som för att lägga vägen tillbaka på minnet. Det var knappt hon lag…[Read more]

Abbe hade inte gjort mycket mer än att lätt sparka på tvillingarna för att väcka dem innan han gick och la sig. För att hålla värmen lade han sig nära Ise, arm mot arm. En liten stund låg han bara och lyssnade på hennes andetag och de andras småpratande medan tvillingarna bjöd Vidar på något att äta. Det lugnade honom tillräckligt efter striden me…[Read more]

Bastian tittade hela tiden på Izana. Först lös han upp en smula vid de goda nyheterna. Det fanns alltså en väg hela vägen in, förhoppningsvis lika hemlig nu som då. Det var riskabelt, men det kunde vara värt risken. Någon var tvungen att sätta livet på spel och gå igenom tunneln för att se om det gick att ta sig in innan Bastian skulle våga s…[Read more]

Vingas reaktioner undgick Verena i vanlig ordning. Hon tolkade henne som lite blyg på sin höjd, kanske lätt till att få rodnader. Hon var ju rödlätt i övrigt och det hängde alldeles säkert ihop. När Vinga fnös åt henne höjde hon ena ögonbrynet och tog ett steg tillbaka. Så hon själv fick föreslå att bege sig ut i världen på egen hand trots att…[Read more]

Bain stod en aning handfallen och överrumplad av allt som hände helt plötsligt. Blicken flackade mellan personerna som anlänt, Agaroth och Aenya. Något som förvånade honom var den starka känslan av tillhörighet när dessa främlingar trätt fram. Visst, han kände absolut ingen annan där och de skeptiska blickar han tidigare fått skulle väl knappast b…[Read more]

Verena suckade mot Vingas axel. Det kändes lugnande och tryggt i hennes famn, som att få en liten hemkänsla. Hon njöt tyst av beröringen men vad idel öra till vad som sades. Slutligen grymtade hon tyst med en klagande ton och drog sig undan. Hon stod fortfarande nära sin vän när hon vred på sig och gav Sloan en bitter blick trots att hennes ög…[Read more]

Abbe hade inga större planer på att oroa sig över Ises huvud. Det var Vidars jobb. Men han gjorde en notering av att ha lite koll på henne, speciellt om hon skulle börja må illa. Hon var en stark person dock och fullt kapabel att ta hand om sig själv. Ville hon inte bli daltad med skulle Abbe minsann inte bekymra sig med det. Han fiskade fram e…[Read more]

Lugn och fin nu, flicka lilla, ljöd en röst som trängde sig in i Nenyas tankar. Den kvinnliga rösten väste och lät allt annat än välmenande samtidigt som den var len och sjungande vacker. Fördärvad och ljuvlig, mörk och klingande – en motsägelse i allra högsta grad. I samma ögonblick som den upprörda kvinnan stormat ut genom ytterdörren grep…[Read more]

Bastian lyssnade på vad hon sade utan att yttra ett ord. Han kliade sig i skägget och satte sedan händerna platt mot bordet med blicken låst på kartan. Han tänkte och tänkte. Ingen vågade säga ett ord, även om de alla fick gott om saker att säga efter vad Izana berättat. De sneglade bara på sin numera frustrerade furste som fick en allt djupare…[Read more]

När Bastian klev in i tältet låg alla ögon på honom. Han kunde inte påstå att han ogillade känslan det gav honom. Hans mor hade sedan hans barnsben ingjutit i honom att han behövde fånga ett rum och att han förtjänade allas respekt. Som om han var född till det. Som om världen låg i hans händer trots att han bara var furste. Det var tack vare h…[Read more]

Abbe hade aldrig riktigt tänkt så mycket på Sigrids närmanden. Hon var väl närgången som person antog han. Ville man komma någon vart där fick man dessvärre vara mycket tydligare och inte bara vifta lite på ögonfransarna. Sådana små hintar förstod inte Abbe. Dock såg han Ises sneda blickar och funderade ett slag över vad de kunde betyda. Knappast…[Read more]

Renns nervösa svar fick henne att undra. Framför allt tänkte Rhig att hon gått över gränsen och förmodligen sagt något korkat. Men hövdingafrun verkade ändå inte helt emot hennes idé. Kanske tyckte hon också att det kändes fel att behandla folk på det sättet? Oavsett hakade hon på hack i häl.

”Asså jag inser ju att det är helt omoraliskt och a…[Read more]