Edda flängde omkring som om han höll fast i en vildhäst och såg tacksamt hur räddaren hans försökte bekämpa vargen och gjorde ett riktigt bra jobb med det. Vargen slutade fokusera på honom och tog aktiv strid med kvinnan inför dem, vilket gav Edda tillfälle att dra ännu en kniv och drev även den in mellan skuldrorna. I det stora hela bidrog han i…[Read more]

Battista studsade åt sidan när kanonen kom rullandes och skallade en man bakom sig som hon ramlade mot när hon landade. Ont som det gjorde i bakhuvudet så kunde hon inte låta bli att flina åt Elmyer. “Jag tror det passar dig utmärkt!” skrattade hon och högg ihjäl mannen hon hade skallat så hårt att han fallit omkull. De två andra fientliga o…[Read more]

Edda blev överraskad av att höra någon annan i närheten men var snabb med att anpassa sitt sinnestillstånd. Främlingen rusade mot den väldiga vargen och Edda förstod att om han skulle hjälpa till så var det nu! Vargen distraherades, vände sig mot sin anfallare och rusade rakt mot henne. Det odöda djuret agerade till synes helt på impuls och g…[Read more]

Skeptiskt såg hon mot dvärgen, hur hamnade hon här egentligen? Varför kunde hon inte bara ge upp och följa med henne som alla andra. Allt skulle vara mycket enklare då.
“Ännu längre ner? Underbart. Vad kan gå fel.” fnös hon och korsade sina armar när hon följde dvärgen motvilligt. Kanske en gnutta nyfikenhet även om den var djupt nedgrävd.

“Tror du att hon verkligen skulle vara så grym?” frågade han med ett litet skratt, när han drog på sig den lösa skjortan. Något som inte alls kändes lika skönt som förr. Han hade rivit ett hål för svansen i byxorna, som långsamt svajade bakom honom nu. Lite trött fortfarande sträckte han på sig med en gäspning. För att lite retsamt sedan st…[Read more]

Ögonen glimrade när Tipum såg på Ayperos där nere, utan att röra en muskel när hans beordrande ord kom. Det var inte förrän Isra gav dem som han bemödade sig att låta sin mörka rök skymma lågorna och dess värme. Han höll elden på avstånd ifrån dem alla, under tystnad och när väl Izotar hade lyckats få bort de sista stenarna från gången nästan kn…[Read more]

Den blöta filten över henne verkade inte Llwyd reagera på så mycket, utan satt kvar utan någon mer min. Förutom när de nämnde prinsessan, då höjde hon lite roat ena ögonbrynet. Inte direkt det vanliga uppdraget – och ett uppdrag som lät farligt. Inte någon fånig unge som inte visste sig använda magi. Nej, detta var mer intressant.

“…[Read more]

“Ja! Ja just det ja!” Hon pekade mot vättens mun som om munnen sagt precis rätt sak. “Oj, vi behöver söka oss djupt ner i berget för detta! Lärjungen förseglades i sten under de gamla salarna! Dottern lurade lärjungen med något, minns inte vad, men det var en berättelse om bitterhet och otålighet, hon förrådde sitt folk förgäves då hammaren gick f…[Read more]

En god natts sömn var inte vad hon hade räknat med mitt ute i öknen, men där stod hon nu nyvaken och utvilad. Hon sträckte på sig så att det knakade till och släppte ut en lättad suck innan hon samlade på sig sina kläder som nu äntligen hade torkat. Natten hade blivit kyligare än hon väntade sig att det skulle vara i öknen, men hon var lyckligtvi…[Read more]

Eira gick vid sidan av Liv, i tystnad nu. Orden hon försökt säga innan – den lilla meningen, det torra försöket till lätthet – hade fallit platt. Livs svar hade varit kort, avhugget. Ett “mm” som bar mer än en hel mening och Eira kände det tydligt. Hur något låg mellan dem, något som inte gick att skaka av sig. En kyla som inte kom från vattnet l…[Read more]

Knappt en blick ägnade Llwyd åt papperna utan bara bläddrade igenom mest för syns för att ge vidare till halvalven. Grinet skrämde henne inte direkt, varför skulle det? Hon hade sett värre saker, och hennes egna grin var väl lika farligt med de små vassa tänderna.

Lite funderade hon över uppdraget – som om hon var osäker på om det vore det bäst…[Read more]

Bodil mötte Maeves blick och kände sig lite osäker på vad exakt den innebar, men kunde åtminstone läsa på henne att hon inte tänkte avslöja dem. Anledningen hade kanske inte någon betydelse egentligen. Hon log åt henne och tog några djupa andetag innan hon drog fram sin kniv och började dra den längst lädret över hennes handled, vässande den me…[Read more]

Punktlighet? Llwyd fnös bara åt orden. Det var enkelt för någon med långa ben att tala om. Ett steg för honom var som två eller tre för henne. För att snarare klättra sig upp på barstolen bredvid sin kollega och låta blicken vandra mot kvinnan framför dem, som förvirrade Llwyd något. För det var en blandning av magi och inte där omkring henne.…[Read more]

Ett litet tag funderade hon på den till synes unga kvinnans fråga. Hur mycket skulle hon ta? Det tog lite på hennes värdighet trots allt – men tur nog distraherade mannen ifrån Tredje ögat henne.

“Llwyd? Nej, hon har nog inte varit här på månader.” sa Rushla men hon hann inte riktigt säga något mer än när en av dörrarna öppnades och en kylig v…[Read more]

Orken ryckte lätt på axlarna åt hennes kommentar om mat, inte den märkligaste personen eller varelsen som satt sin fot i värdshuset trots allt. Hon sträckte sig efter ett stop öl till Fier, för att låta blicken vandra mot den andra som hade stigit in. En mindre trevlig person, helt klart. Alltid vresig tycktes det som, men pengar var pengar.…[Read more]

När dörren öppnades dröjde det inte många sekunder innan någon gäst ropade åt den nyanlända att stänga dörren. Klagandes  på kyla. Inte för det var ett problem i detta varma värdshus. Bakom disken stod Rushla. Ett praktexemplar, om någon skulle fråga henne. Skarpa drag, med en spetsig haka och öron. Ett svartband virat krig det ena isblå ögat oc…[Read more]

Så många saker hände samtidigt och trots det lyft Ayperos energi hade gett henne var det svårt för hennes sinne att hålla koll på allt. Hennes mor ropade efter henne, Nenya föll, Ayperos avfärdade hennes anfall som om det inte var mer än en besvärlig vind och hon var ögonblick från att spetsas av Izotars vapen. Han var för snabb för henne, vem än…[Read more]