Ni-hin skrattade. “Det är första gången jag blivit så artigt kallad smutsig.” Hon log medan hon reflekterade över det som sagts om kejsaren och hon lät det smälta lite. “Det är nog svårt att växa upp när man växer upp instängd i sitt hem. De flesta av oss hade nog blivit bortskämda ungar om vi isolerades till ett liv fyllt av privilegium,…[Read more]
Hillevi satte ned sin mat på tallriken och tog några djupa andetag, ögon slutna. “Jag tyckte mer om dig när du var förvirrad.” Suckade hon och petade lite på sin mat innan hon riktade blicken mot honom och nätet han jobbade med. Det var uppfriskande att se honom så aktiv med sina händer och att han faktiskt gjorde något produktivt, men hon hade…[Read more]
Keziah rusade till där Merel var och ställde sig på knä framför inristningarna. Hon förde handen över dem för att memorera känslan och kunna återskapa dem och gick på knän längs klippväggen för att följa dem. “Jag vet inte. Det ser nästan ut som instruktioner till en dans, eller ritual. Hade det varit ett enkelt konstverk hade de säkerligen inte…[Read more]
Hon såg förvånat på Fim först, innan hon förstod vad kvinnan menade. “Jahaa! Ode-… Den vi inte nämner … Det är han du menade!” Det kändes som om en pusselbit föll på plats och många spridda tankar och kunskaper om deras mytologi knöts samman och passade ihop. Hon lyssnade intresserat på resten som Fim hade att berätta och nickade ivrigt…[Read more]
Ni-hin skrattade. “Vi är inte alla skulpterade lika sköna.” Flinade hon och rodnade lite när hon insåg hur ivrigt hon hade sträckt sig mot klänningen utan att ens få lov att närma sig den. Hon skämdes sällan, men här lyckades Toku orsaka det och Ni-hin klev bakåt och böjde sig djupt i en bugning.
“Förlåt mig, det var inte meningen att tränga mig…[Read more]
Elbereth log förstående mot sin vän och valde att inte stanna längre på ämnet. “Det låter bra, låt mig bara …” Började hon, men så fort hon reste sig upp så blev hon ryckt i av en av de många alver som hade samlats och lyssnat på hennes tal. Kvinnan började prata om hur mycket hon uppskattade det Elbereth hade sagt och innan hon visste ordet…[Read more]
Ambrosina suckade som bara ett barn kunde göra mot sin förälder, en besegrad, beklagande suck. “Okej, vi tar väl en alv då.” Hon var trött på dem och nu när hon visste om stenarna var det allt hon kunde tänka på att äta. Det här handlade dock inte om henne och hon var tvungen att tygla sina begär för att hjälpa Nenya, som hon var övertygad om a…[Read more]
Hillevi klev in och slängde genast ett par klabbar till på elden för att mata den rikligt då rummet var iskallt och elden nästan död. Hon kunde fortfarande inte lista ut om det var en fasad eller om Turin faktiskt hade förändrats fysiskt efter att ha klättrat ner i Rans säng, kände han faktiskt mindre kyla eller var det något han ville att det sku…[Read more]
Samira höjde blicken hastigt när hon hörde att Fim kände till om en brunn som kanske var den Samira syftade på. Då hon däremot förklarade att det var något en vän till henne visste om och inte hon själv vacklade Samiras engagemang lite och hon lugnade sig, log åt kvinnan och återvände med sin fokus till sina fötter för att värma dem.
“Ymer ……[Read more]
Elbereth flinade till och skakade lätt på huvudet. Hon placerade en hand på sin väns axel. “Alienna är här. Jag vet inte exakt vart här, men hon är här i Nela’thaënas. Hon anlände till begravningen.” Hon blev osäker dock när hon hörde henne prata om Alienna i Alidea, hade Elbereth missat att kvinnan lämnat redan och åkt hem? Hon kliade sig i hu…[Read more]
Yian tecknade så att det sved i handen, men det var så befriande att vara en konstens tjänare åter igen. Att rita av männen fick henne att helt glömma bort de hemskheter hon nyligen sett och under resten av kvällen kunde hon skratta, skämta och dela med sig av sin konst och sina berättelser. Hon ritade av männen och när hon inte gjorde det utan s…[Read more]
“De var en primitiv kultur, jag vet inte hur höga förväntningar vi borde ha på konstruktioner. Jag tror de använde det som fanns tillgängligt för dem, och fickor i berget hade i så fall varit perfekta för förvaring.” Hon gissade, hon kunde inte så mycket om Meoiernas förflutna, men även idag var folket ganska bakåtsträvande och en aning … enkl…[Read more]
Samira rös vid synen av sorken som försvann inuti kvinnan, men erbjöd ändå ett leende då hon var glad att se henne och klev in under granen. Hon kunde inte längre betrakta Fim som ett hot, för hade det varit sant hade Samira varit död för länge sedan. Istället slog hon sig ned några steg bort från Fim och började gräva en grop i snön för att se…[Read more]
Revan spretade sig i tre olika riktningar när man väl såg sig om och medan hon funderade över vilken riktning som var rätt, kom packningen ner och hon lossade den så att Merel kunde dra upp repet igen och få ner sig själv. Hon lös med facklan i de olika riktningarna och försökte lista ut i vilken riktning norr var. Hon återbesökte deras vandri…[Read more]
Yian log åt Hao, men studerade sedan sorgset Nuwa med noggranna ögon efter vad hon hade sagt. Hon lade ögonblicket och det hon såg i henne på minnet för att återbesöka senare när det bara var dem och vände sig sedan mot Bolin med ett brett leende. Hon hade redan skissat honom i hennes huvud, färgerna, proportionerna, bakgrunden, men det var först…[Read more]
Samira hade många frågor, många många frågor, men hon hade också förnuftet att inte gapa efter för mycket nu på en gång. Efter en stund av tystnad så log hon bara. “Fim.” Hon hade inte väntat sig det namnet, då hon visste vilka märkliga namn Kaldrländare brukade ha både på sig själva och sina myter. Det lät så … normalt. “Fint namn. Jag gil…[Read more]
Keziah Aezir, ättling till ingen av vikt, var en kvinna som inte lämnat ett positivt intryck på de flesta människorna i hennes liv. Medan hon nu klättrade ned för den breda revan i en av grottorna som leder till de viskande bergens djupaste hålor med bara ett rep runt midjan surrad runt en sten på brantens topp, blint förlitande på att hennes me…[Read more]
Först fick hon ett uttryck av förståelse och nästan skrattade till när hon insåg att hon hade hört fel. Inte blod. Blot! Det mindes hon läsa någonting om, en slags ritual. När kvinnan däremot rättade sig kallnade Samira lite och insåg att det inte alls var så oskyldigt. Visst, öl, men också djur och människor. Hon rynkade lite på näsan åt tanken a…[Read more]
“Det är min smet, självklart kommer jag befinna mig i den,” Började hon lite irriterat och vandrade tyst en stund utan att kommentera resten som Ithia hade sagt, innan hon började närma sig de lägre människodistrikten där levnadsförhållandena var synligt sämre än där hon själv borde. Att så tydligt kliva in i ett annat samhällsskikt,…[Read more]
Samira blev lite obekväm av just hur nära främlingen kom, men försökte dölja det. Hon log åt henne och försökte att inte studera de många obehagliga detaljer som gjorde att någonting inte kändes helt rätt med kvinnan framför henne.
“Det är intressant. Sharahs tempel är byggda där det är som lägligast för att så många människor som möjligt…[Read more]