Det klara himlavalvet tornade upp sig framför Bain där han låg någotsånär på rygg. Det tycktes håna honom med sitt vackra väder och sin blåa sky. Inget mörkt så långt ögat nådde. Bara en ljus och vacker annalkande dag. Han andades tungt, kände hur bröstkorgen reste sig kraftigt vid varje flås. Varför hade han hoppats gå vinnande ur duellen…[Read more]

Vad roligt att du har en stor familj. Det måste vara en dröm. Varför är du här ute och vandrar när du kan vara hemma med din familj? – Varför var Gork utanför igen, å ja, Gork ville ju sammanföra en ny klan. Gork hade inga stora planer, samla ihop orker av olika bakgrunder för att se om de alla då kan skapa en klan. Om det är var en nomadisk klan…[Read more]

Först trodde hon att Gork skulle göra henne illa när han tornade upp sig bakom henna och lade sina gigantiska armar om den rätt så nätta kroppen, nätt för att vara ork men grov för att vara människa. Han kramade henne så pass hårt att hon fick svårt att andas men kunde ganska fort inse att han gjorde det av vänlighet och inte illvilja. Någ…[Read more]

Agaroths kropp värkte, varje steg påminde henne om just hur mycket skada hans senaste angrepp hade gjort, men hon var fortfarande beslutsam om att tvinga fram striden i honom hellre än att avsluta det på en gång. Det var trots allt ett test, även om hon hade önskat att det var slut vid det här laget. Mest för att hon ville bearbeta känslorn…[Read more]

Bain stod tungt mot backen, täckt av jord och damm som lagt sig i ljusa rödbruna fläckar mot de mörka kläderna. Han andades ansträngt, nästan väsande. Det hjälpte inte att ha blivit levande begravd och paniken som det givit honom dröjde sig kvar i kroppen. Adrenalinet ville inte ge med sig utan pulserade raskt under huden. Handen skakade när han t…[Read more]

Gork började känna att samtalsämnet inte var något som Galasha var riktigt bekväm med att prata om. Åh de i byn brukar kalla mig ful och äcklig. Det är därför jag bor här ute och inte med dem. Varför skulle någon vilja göra sånt? Vad har Galasha gjort för att bli behandlad så av sina egna. Gork förstod inte varför någon ork kunde säga, eller e…[Read more]

‘Mardrömmar beror väl på vem man frågar?’ undrade Ayperos med en skämtsam ton, medan han betraktade de två damernas tillgivenhet till varandra. Istället lät han sig sedan sätta sig ned och lyssna på vad Nenya hade att berätta.
‘Så klart…’ hummade han med en handviftning, lite tankfull kring deras nästa steg. Det fanns trots allt många vägar…[Read more]

Hur reagerar man när snälla ord kommer ut istället för arga och hemska? Denna ork fortsatte vara vänlig och varm, så pass att hon nästan ville börja gråta av lättnad över att inte behöva le det där påtryckta leendet tills hennes kinder gjorde ont, tills deras ord inte plågade hennes hjärta. Hon hade väntat sig att behöva göra detsamma med denna…[Read more]

Gork passar dig – Ja det gör det faktiskt, tycker i alla fall Gork själv – du är modig och stark – Då har inte Galasha sett Gorks grannar eller far, far han är stark, kanske starkare än Gork. – Jag blir kallad Gork för de tycker jag är ful och att de rimmar, du får kalla mig vad du vill – Gork var förvirrad, hur kunde någon bestämma att “G…[Read more]

Att vara tillsammans igen var en lättnad, och Isra sjönk tacksamt ned i en av fåtöljerna lagom till att vinet serverades. Hon, till skillnad från Nenya, fann det lätt att uppskatta de ömma gesterna från både Nenya och Ayperos, och kanske log hon lite för sig själv trots det allvarliga samtalsämnet. Hon gjorde sig inga föreställningar om att detta…[Read more]

Det kändes som en evighet som de spenderat där inne i långhuset, samtidigt som det inte kändes som mer än ett par ögonblick. Turin Hrafn hade hemsökt hennes tankar allt för länge och att slutligen stå framför honom tycktes nästan få tiden att stå stilla. Ändå var kylan som slog mot henne när hon klev ut ur långhuset igen en brysk påminnelse om att…[Read more]

Daciana Yanovna rörde sig ovant genom folkmängden. Sällan hade hon varit bland så här mycket folk – och när hon hade det så hade det sällan varit så många okända ansikten. Den lilla bergsbyn hon kom ifrån fick sällan besök utifrån, möjligtvis till högtidsfiranden.

Hon kunde se kupolerna torna upp sig över hustaken, men det var svårt att uppskat…[Read more]

Bastian drog åt sig handen när Izana började ta av sig skjortan. Han såg på med stor förväntan, vågade knappt andas då han följde det tunna tyget när det smekte hennes hud och gled över hennes bröst tills de var nakna framför honom. Han bet sig tyst i underläppen och betraktade hennes kropp. Totalt hänförande vacker. Det gick inte att få grepp kri…[Read more]

Hennes tankar var som ilningar när hon nu sökte efter båda hennes vänner, hur mycket hon än försökte korrigera tanken logiskt till att de var döda sedan länge så greppade en ensam liten känsla fast hårt om möjligheten att de tvåtusen år som följde kriget bara varit en dröm.

Snart nog såg hon dock Aenya och hon tillät sig själv tänka till ordentli…[Read more]

Bain tittade upp på henne ömsom elden. När hon kallade honom vid namn, lika lite hans eget som ansiktet hon såg, tittade han frågande på henne. Eledur… inte var det väl… han funderade en sekund där han stod bland lågorna som tycktes undvika honom med en hårsmån. När han insåg att personen i luften framför honom var bra mycket äldre än han…[Read more]

“Inte vad jag vet. Kanske. Hur vet jag det?” Hon började resa sig upp när Sera hade släckt törsten och tog sedan tag i hennes fotled med hennes fria hand, den som inte släpade på svärdet, och började dra Sera bakom sig i sanden, i riktningen Sera hade gått i. I den riktningen fanns det något, det visste Dottir.

“Fortsätt vila, men jag behöver få…[Read more]

Ögonen på Sera spärrades upp när hon fick sin önskan uppfylld och hon greppade tag i  handen. Friskt och nästan girigt drack hon av vattnet för att till slut knuffa bort handen och dra sin smutsiga hand  över sin mun för att få bort vattnet som rann ifrån mungiporna. Det hela gav henne lite energi, även om det fortfarande svårt att helt förstå ve…[Read more]

Adelslivet. Förstås något som Vinga visste väl om, men  inget som hon någonsin hade tyckt om. Väldigt mycket prat och inte mycket som blev gjort. Hon rynkade lätt på näsan över tanken för att sedan humma lätt åt Sloans ord. Det var väl något åt det hållet. Vad skulle hon ens vara nu, om hon hade låtit sin far bestämma över henne? Iklädd i…[Read more]

Emiliyja hade aldrig varit orolig av sig tidigare i sitt liv, men å andra sidan hade hon sällan haft särskilt mycket att oroa sig över. Hon hade knappt varit orolig när hennes far dragit ut i strid – hur kunde han annat än återvända levande? Men hela den här situationen hade rubbat henne ända in i själen, den styrka hon kunde uppbåda hade hon be…[Read more]

Sloan var fokuserad på att ta några klunkar och noterade inte riktigt Vingas drömmande, själv var han inte så inne på att stanna kvar i gamla tankar och funderingar då de mest var smärtsamma. Då han var klar skruvade han på korken och gömde fickpluntan, då den kunde komma till nytta lite senare. Han nickade lite åt Vingas håll då hon gav stöd f…[Read more]