Efter denna dans som pressat konungen till sitt yttersta var Sandor pressad och utmattad, överrumplad av hennes kvickhet och skicklighet. Lite stumt såg han ned på klingan som fallit till marken och på armen som inte lydde. Inte riktigt vad han var van med, i en kamp där rustningsklädda krigare bankade på varandra med svärd och sköld. Nu stod han…[Read more]
Arand hade knappast förväntat sig att han skulle komma undan så länge, men man kunde ju alltid hoppas. Men som vanligt var hopp något för sagor, och knappast för den grå verkligheten de befann sig i. Monsterjägaren låtsades inte bry sig om kylan där han rörde sig vid Vargas sida, trots allt hade han ett rykte att hålla uppe medan de gick mot vad…[Read more]
Ayperos fnös lite roat åt Nenyas ord, alltid trotsig och självständig i alla lägen. Han höjde ett ögonbryn.
‘Ingen kyss åt mig?’ frågade han retsamt, och tog ansatsen för att resa sig och steg sedan fram till Nenya som han omfamnade och kysste. Ögonblicket deras läppar möttes var hans medvetande inuti hennes och Isras på samma gång, en plats där h…[Read more]
Det gjorde inte något att Verena inte kommenterade så mycket kring vad hon sa. Faktum var att det gjorde det enklare. Enklare att berätta som om det gick på automatik. Trots allt hade det många gånger spelats upp för henne. Minnena… Känslorna. Hennes hand var fortfarande något varm över Verenas milda beröring. Eller var det hennes? [Read more]
Denna Claymon var troligen populär hos många kvinnor med sitt sätt att talföra sig och hela tiden smita in en komplimang eller två, även gick det säkert hem med detta envisa och irriterande beteende att hela tiden försöka vända konversationen till henne. Hade hon varit en kvinna i sin egna armé hade hon kunnat roa honom men nu när varje fråga…[Read more]
Hovklappret, sorlet av prat och utrustningens ljud gjorde det svårt att höra vad som sades bakom honom, men ett ord eller två snappade Bastian upp. Han sneglade sig försiktigt över axeln, bak mot Izana. Han visste inte vad han skulle tycka när han såg att kvinnotjusaren Claymon pratade med henne – inställsam och allt. Av alla personer hon kunde h…[Read more]
Verena tittade ner på Vingas hand, deras hud som rörde vid varandras och tummen som lugnande strök henne från att förlora sig i hemska minnen. Hon svalde hårt och blinkade bort en tår ur sina blanka ögon när hennes vän berättade om sitt förfärliga öde. Skammen grep tag i Verena totalt, knöt hennes hals när hon öppnade munnen för att säga något me…[Read more]
Det var uppenbart att Nenya ogillade allvarsamheten i samtalet, men det gick inte att rå för. Situationen var trots allt allvarlig. De befann sig i fiendens land, rakt under deras näsor, och de var tvungna att gå varsamt fram, precis som Ayperos påminde henne om.
”Någon måste ju oroa sig lite”, svarade hon med ett litet leende efter att Nenyas…[Read more]
Jarl Bodil Ek var kanske till det yttre en krigare, men sättet på vilket hon talade gjorde det klart för Maeve att detta framförallt var en diplomat. Inte för att hon tvivlade på att kvinnan visste hur man hanterade ett svärd, men hon hade nog nått sin position genom att tala snarare än att slåss, så mycket var uppenbart bara av den korta stun…[Read more]
När Bastian svarade på hennes ord var det inget elakt han sade men inget hon heller ville höra då hon redan skämdes så över sina ord. Hennes annars rätt så vita ansikte började bli röd om kinderna då hon tyckte detta var ytterst pinsamt på alla nivåer. Det som dock fick henne att lägga på minnet var hur observant han verkade vara som till och med…[Read more]
Bastian höjde ena ögonbrynet och såg rakt på Izana. Han log svagt men leendet nådde inte hans ögon och han såg inte särskilt road ut. Att hon överskred den sociala gräns som outtalat fanns mellan dem gjorde henne dock mer intressant. Han fnös roat åt Berns skratt, plockade upp en bit ost från sin tallrik men vände sig mot Izana istället för…[Read more]
“Han är inte min pojkvän.” konstaterade hon mellan sina tänder. Nästan som en väsande katt. Något som sårat henne innan, men snarare hade en kärlek för både Isra och Ayperos blommat fram. Partner… var väl snarare det rätta ordet och hon justerade hur hon satt så att hon kunde följa Ambrosina i sin blick.
Ett litet skrockande lämnade henne…[Read more]
“Du lever väl och andas magi. Hela vår ätt är väl ändå magisk?” Hon log medan hon följde sin kusins indikation och märkte att det hade runnit ner på mungipan. Hon drog ett finger över vätskan och förde in det i munnen sin när hon var färdig med flaskan.
“Din pojkvän hade inte funnits i världen vår nu utan magi, visst?” Hon vandrade runt bor…[Read more]
Döden hade aldrig riktigt skrämt Nenya. Speciellt inte efter all sina år i strider och de liv som hon själv tagit igenom åren. Men ändå… det nästan stack lite i näsan och fick henne att rynka något på näsan när hon lät blicken vandra över rummet. Det fanns mycket att se och analysera. Inte direkt ett ställe som hon hade tänkt sig att sin kusi…[Read more]
Lite retsamt blinkade hon med ena ögat åt deras leksamhet. Fast det fanns ett litet allvar där med. Trots allt var hon dyr. En av de dyraste. Hon visste minsann vad hon var värd och dessutom vägrade hon att ta tjänst utan sin gamla svärdsmästare. Han hade varit vid hennes sida så många år och att han förfallit i alkolism nästan – ja det gjorde m…[Read more]
När deras blickar möttes var hon väldigt snabbt på att hitta något annat intressant att studera på, i detta fall ett träd längre bort då hon inte ville riskera visa sina tankar som gömde sig bakom hennes blick. Trots att hon tränat i att lura fienden var hon än bara en människa och hon hade lärt sig otaliga gånger hur andra kunde få ut detaljer…[Read more]
Caspian kunde inte rå att rysa till lite över sättet hon så försiktigt lät sitt finger stryka längs med formen av hans öra, liksom blicken hon hade för honom där och då. Det var så milt och försiktigt, en typ av beröring han absolut inte var van med… Nästan som en viskning, sättet hon rörde honom. Liksom henne kände han den vibrerande energi…[Read more]
Ezra vandrade genom den svidande öknen, med uttorkade läppar som längtade efter en klunk vatten. Solen brände obevekligt och skapade en bländande glans som gjorde det svårt att se. Han undrade hur han hamnat på denna ödsliga plats, långt från tecken på civilisation. Det var något han ofta märkte att han var tvungen att undra över, oftare än han…[Read more]
Vägen var täckt av växter och ogräs som hade vuxit upp genom sprickorna i den gamla stenbeläggningen. De kände tyngden av tystnad och övergivelse som låg över dessa kvarter som tack vare antigen olämpligt läge eller konkurrans hade blivit mindre populära bland lokala handelsmän.
Medan de smög sig genom kvarteren höll Kellan ögonen öppna för att u…[Read more]
Emiliyjas händer hade börjat domna, hennes bleka hud lyste nästan mot mörkret och blodet såg nära på svart ut mot den. Hade det bara varit för några timmar sedan hade hon tvekat inför Kostyantyns inbjudande gest. Men någonstans hade de mötts i sina övertygelser, hittat en ömsesidighet och framförallt trygghet. Emiliyja tog steget mot honom och…[Read more]