Asgeir stod och betraktade Eirik och Ylva förväxla ord, mest exalterad över att snart få fara iväg och lämna Frostheim bakom dem.
‘Ah, bror, jag ser att kugghjulen snurrar i ditt huvud – vad tänker du på nu?!’ frågade han och daskade till Eirik på axeln, som om han försökte väcka brodern ur sitt konstanta funderande och taktiserande. Han lutade s…[Read more]

Att hon lyssnade till hans ord och verkade tycka om vad han sade var ändå uppmuntrande för Caspian. Även om hans berättelse kanske gett honom ett sting av hemlängtan, något han inte direkt förväntat sig. Men det var svårt att inte sakna Isilas här i Iserions mörka och bleka håla, ja åtminstone var det väl så han såg på det. Kanske speciellt…[Read more]

Aenya var tvungen att hålla sitt temperament i skick. Varifrån hennes nya temperament kommit var hon inte helt säker, men kanske gjorde broderns närvaro henne mer medveten om det. Bara några sekunder hade gått och hon fick redan tvinga sig själv att andas lugnt. Kanske fanns det en viss ångest där med att möta sin familj med, efter allt som skett…[Read more]

Trots sin frånvaro från hovet och dess spel hade Nemea tränats i att föra sig och neg med rak rygg inför dem alla som satt där, dolde väl sin förvåning bakom en mask av lugn och mjukhet. Det var betydligt mycket fler än hon väntat sig och att även självaste kungen hade tagit sig tiden för att se hennes dans var inget hon ens vågat hoppats på men…[Read more]

Hannadon var en vacker stad på utsidan, med sin mur och sina byggnader i ljus sten. Kronjuvelerna var så klart Athals tempel, och slottet som båda befann sig i innerstaden med sin egna inre mur – högt ovanför resten av staden. Var man där uppe såg allt fagert ut, med lämplig distans från de som hade det fattigare eller sämre ställt i stadens fa…[Read more]

Bakom Noáin’s välansade skägg fanns ett oroligt ansikte, tankarna susade I ett rasande tempo, han hade inte varit med om något liknande tidigare, åtminstone var det första gången där han inte visste vad som måste göras. Han behövde tänka men i sitt utbrott förlorade han möjligheten till det och dessutom drog han in en oskyldig dvärginna i v…[Read more]

Åt hennes förklarande kunde han inte rå för att skratta lätt. Det fanns väl kanske en del sanning i det, men inte alltid. Och vem var han att ifrågasätta gudarna? Han ryckte lätt på axlarna åt det hela för att sedan lite disträ låta sin hand röra sig mot han hans öga. Lite för att dölja det. En rodnad fanns där på hans skäggiga kinder. Tr…[Read more]

Dagarna kröp sig fram. Mestadels av dagarna oroade sig Faram för att hon en skulle vara vid liv. Ständigt övervakande och ojande. Några veckor efter hade hon fått lite mer styrka, något som Faram tackade Sharah för. De var inte långt ifrån rebellernas läger nu. Ett som de hade lyckats hålla gömt länge. Det ryktades till och med att prinsessan va…[Read more]

Ansträngda… Jo, det var väl ett sätt att förklara situationen. Ett väldigt milt sätt. Orden fick henne att le något. Ett leende som blev stelt och smalt när Ayperos talade om Loradon. Det var mycket som hade hänt där. Förlorande av barnet, kniven hon hade satt i sin mors rygg… Förvånansvärt mycket som rörde om hennes känslor även om hon för…[Read more]

Att få sätta sig ner var en välkomnande tanke. Bain följde villigt sin syster om än med ett lojt ansiktsuttryck. Han visste att han kunde vara ‘för mycket’ ibland men hade hoppats att år av meditation skulle haft en lugnande åverkan på honom. Verkligheten var dock en annan. Visserligen kunde han vara samlad och eftertänksam när det behövdes,…[Read more]

Alven betraktade Nenya och Ayperos, för att ge ett litet skak på huvudet.
‘Jag vet inte mycket mer än rykten, är jag rädd. Nenya och Aethriatan Saelorian kallades till hovet för att dömas för sina brott, som vampyrer. De förkunnade sin trohet till Karms tron, och kung Sandor tog med dem som rådgivare i kampen i Loradon… Vad som hänt med dem ef…[Read more]

Av någon outgrundlig anledning fann Edda sig själv göra precis som mannen sagt. Hon nästan såg sig själv i en utomkroppslig upplevelse när hon sköt igen dörren och sedan placerade baken på sittplatsen inne i rummet. Hon kunde inte förklara sitt beteende. Det var inte likt henne men eftersom hon var så främmande för magi dök den möjligheten in…[Read more]

Nelia

Hon skakade på huvudet vid hans fråga och hon märkte att han hade en viss…missnöjd(?) min när han såg på henne. Hon kände kinderna hetta än mer då hon inte ville göra honom upprörd eller arg. Rädslan fanns där alltid men det var inte den hon kände som mest påtaglig. Nej hon ville inte misshaga honom på något sätt för att han varit så vä…[Read more]

Caspian såg lite förvirrat på henne då hon nästan satte maten i halsen. Hade han sagt något dumt? Att känna sig fånig var inte något han uppskattade, då det fick hans kinder att hetta till något. Kunde han gjort bort sig? Men hur? Han hade bara antagit det naturliga. Vad annat skulle hon göra i Garnisonen om hon inte var en soldat, eller ledar…[Read more]

Aenya genomgick ganska långt en liknande tankeprocess då hon betraktade honom. Brodern som alltid fått lite speciell behandling, så var det kanske med småbröder, hon hade inte behövt befatta sig så mycket med det då hon gett sig av hemifrån så tidigt hon kunnat för att gå med i armén. Ändå var det på något vis svårt att begripa hur olika de var.…[Read more]

Stadsalv?! Nä nu… Bains rynka mellan ögonbrynen blev allt djupare då han stirrade stint på Ala’el. Han tog inte emot sitt öknamn vidare bra alls, men trots att han började tappa humöret höll han sig i skinnet och förblev tyst. Han förstod att inget gott skulle komma av att bete sig illa.

Orden hade träffat ruskigt bra. Bain hade föga intre…[Read more]

Ala’el gav Bain en hastig blick över axeln, som om han inte riktigt förstod problemet med att de hade en halvdags march framför sig.
‘Bäst att finna sig i det, stadsalv, världen kretsar inte kring dig trots allt.’ fnös han, med en viss ton av nedlåtande i sin röst då han gav Bain det kallenamnet. Som om han inte riktigt kunde se likheten med denn…[Read more]

När Noáin blev medveten av Edda’s närvaro gestikulerade han först mot henne sedan mot pallen framför sig. Stämman han talade i var lugn och ledande, rösten var nästan hypnotisk. Det lät som han talade i två toner samtidigt, som om han hade två röster.

”kom in och stäng svängdörren bakom dig, sätt dig ner”

Till skillnad för dvärgiska slagord so…[Read more]

Edda följde honom med blicken då han gick in. Hennes läppar var spända, men ögonbrynen förvetet höjda. Tyst tittade hon in i rummet då Noáin hade ryggen till. Hon hade aldrig sett detta rum förut och var ytterst nyfiken på att se vad som dolde sig bakom den tunga dörren. Hennes gröna ögon flackade från ena detaljen till den andra och det var in…[Read more]