Nasrin fnös bara åt alvinnans ord. De var verkligen ett fräckt släkte, ökenalverna. Men, hon visste innerst inne att hon redan förlåtit Shaariel, enkom av det faktum att hon hjälpte med att rädda Zaahl. Även om Nasrin aldrig skulle erkänna det högt.

Med en lång suck la hon sig ned i sängen och stirrade upp i taket. Här låg hon i en mjuk säng, n…[Read more]

Bodil hade legat och stirrat på Aslög bra länge nu, hon hade vaknat av ett bett från korpen som sedan flugit sin väg, hennes män fortfarande slumrande eller åtminstone låtsades göra det. Hon följde Aslög med blicken, fram och tillbaka, fram och tillbaka, runt och runt, upp för höjderna och ner till den varma källan igen. Aslög verkade inte h…[Read more]

Hon kunde se hur han kastades omkring, förvånad över herrens styrka att lyckas ens hålla sig kvar där uppe på besten. Hon om någon visste exakt hur svårt det kunde vara att tampas med det och blev förvånad.
Det är först som hon märkt av hur besten föll, livlös till marken som hon vågade tänka på det! Eller hade den ens varit vid liv från första b…[Read more]

Edda flängde omkring som om han höll fast i en vildhäst och såg tacksamt hur räddaren hans försökte bekämpa vargen och gjorde ett riktigt bra jobb med det. Vargen slutade fokusera på honom och tog aktiv strid med kvinnan inför dem, vilket gav Edda tillfälle att dra ännu en kniv och drev även den in mellan skuldrorna. I det stora hela bidrog han i…[Read more]

Battista studsade åt sidan när kanonen kom rullandes och skallade en man bakom sig som hon ramlade mot när hon landade. Ont som det gjorde i bakhuvudet så kunde hon inte låta bli att flina åt Elmyer. “Jag tror det passar dig utmärkt!” skrattade hon och högg ihjäl mannen hon hade skallat så hårt att han fallit omkull. De två andra fientliga o…[Read more]

Ylva.

Hon lyssnade till eldens sprakande. Låg det något i det Asgeir sa? Villi verkade också tycka att hon var något mer än hon själv såg. Hade hon en relation till elden som inte alla hade? Men borde hon inte ha känt något, förstått det då? Nej.. hon var en smed. Smed, syster, sköldmö.. magiker …eller vad det annars kunde vara kunde hon int…[Read more]

Shaariel nickade kort och belåtet då människokvinnan godkände den knapphändiga informationen som framgått av planen. Hon visste inte vilken relation denne Nasrin hade till sin farbror, även om allt spionage förtäljt en del, så allt behövde kanske inte framgå. För säkerhets skull.

Shaariel visste egentligen mer än hon ville om människorna oc…[Read more]

Hon lät sig se mellan de tu, verkade som om att något verkade väga men inget verkade komma från henne i form av fler ord angående prinsessor och hur galna de eventuellt va.
Fann det bara undrande hur en sådan bortskämd sak kom att kunna bli potentiellt galen.
Det kliade lite i fingrarna, men hon skulle då försöka lägga band på sig och bara döda s…[Read more]

Nelia

Hans ord om att bara vara Caspian gjorde att hon rynkade pannan lite. Hon förstod inte vad han menade riktigt. Hur kunde man hata honomlägn? Hon hade inte sett något annat än en man med heder, samvete och empati. Så många stunder hade hon glömt att han var en människa, hon hade sett bortom det. Hon lyssnade till hans varma, starka hjärtsl…[Read more]

Det kändes underligt hur ödet hela tiden kastade om tärningarna och om det inte varit för Arands hand i hennes så skulle hon nog ha förlorat sig i sådana tankar. Ena stunden verkade det som om de skulle stryka med, som om allt var förgäves, bara för att en sekund senare fyllas av nytt hopp. Det var nästan utmattande hur snabba vändningar…[Read more]

Hon hade lyckats ta sig ut ur templet och nu stod hon bakom det som en gång varit Iserions religiösa hjärta, nu ett brinnande inferno. Kanske hade hon kunnat finna någon slags nöje i det hela om situationen varit en annan, men nu stod hon bara en bit bort, ögonen glansiga av röken, handen blodig och värkande, och i magen en knut som inte verkade…[Read more]

Ayperos tyckte inte om att ta hjälp av den respektlöse demonen Tipum. Tipum som aldrig visat respekt mot sin överordnade, Tipum som han nog kanske skulle behöva straffa och skada om han inte steg in på sin rätta plats. Men just nu fanns varken tiden eller orken, och till och med han fick konstatera att det var en lättnad att komma undan den bränna…[Read more]

När Maeve tryckte hans hand, svarade han genom att långsamt fläta in sina fingrar i hennes. Ingen stor gest, och ingen dramatik. Bara ett ordlöst löfte om ifall helvetet bröt lös innan morgonen, så skulle de åtminstone möta det tillsammans – liksom utmaningarna som kom med morgonens sken i detta mörka gråa landskap.

Arand lade sig ned till rätta,…[Read more]

Jezeral svarade inte omedelbart. Blicken låg kvar på Joij, analyserande, som om han inte var säker på om det var en god idé att blanda in denna främling. Men en skepnadsskiftare kunde komma till nytta. Efter Llwyds konstaterande verkade han fatta ett beslut och nickade lätt.

“Då är vi tre.”
Han kastade en kort blick mot Llwyd, en fråga i tyst…[Read more]

Tofa såg fågeln falla, och hon blev nästan en som fick hjärtat i halsgropen men hennes ögonbryn sköts upp i skyn där hon fick se hur den föll rakt ner på den märkliga besten. Hennes blick orädd, något förvånad men klart orädd där hon skyndar sig mot vargen.
Vargen såg mer obekväm ut med sin ryttare än den såg ut som den skulle ha ont.

Hon tog ti…[Read more]

Edda blev överraskad av att höra någon annan i närheten men var snabb med att anpassa sitt sinnestillstånd. Främlingen rusade mot den väldiga vargen och Edda förstod att om han skulle hjälpa till så var det nu! Vargen distraherades, vände sig mot sin anfallare och rusade rakt mot henne. Det odöda djuret agerade till synes helt på impuls och g…[Read more]

Nasrin såg på alvinnan med allvar i blicken, de gröna ögonen redan vakna och skarpa trots att sömnen nyss hållit dem i sitt grepp. Hon nickade kort, och lät sedan blicken sjunka medan hon i tystnad repeterade planen för sig själv. En rynka bildades mellan hennes ögonbryn.

Ett ögonblick passerade innan hon åter såg på Shaariel. Inget med detta kän…[Read more]

Skeptiskt såg hon mot dvärgen, hur hamnade hon här egentligen? Varför kunde hon inte bara ge upp och följa med henne som alla andra. Allt skulle vara mycket enklare då.
“Ännu längre ner? Underbart. Vad kan gå fel.” fnös hon och korsade sina armar när hon följde dvärgen motvilligt. Kanske en gnutta nyfikenhet även om den var djupt nedgrävd.