Det tog ju längre än förväntat, men där var hon till sist. På något vis hade de bestämt sig för att hon skulle hjälpa till men det var väl hennes täckmantel där. Än verkade ingen ha ifrågasatt det i alla fall, så han fick ju vara lite nöjd med sig själv. Och visst var hon väl lägre i rang så knappast skadade det att hon hjälpte till, men sa…[Read more]

Han började så småningom trå på vad hon sade, inte för att han gillade det men det verkade vara så de gjorde saker här. Inte undra på att Iserion och Karm gått egna vägar så många århundraden sedan, om de var sådana här idiotier som de levde med här. Men tydligen hade han hittat ett sätt, och gav henne ett uppmuntrande leende och en klapp på axeln…[Read more]

Caspian rynkade på ögonbrynen då hon böjde huvudet för honom, som om hon var rädd. Var han verkligen så skrämmande? Något stod inte helt rätt till, men han kunde inte helt placera vad problemet var. Han stod där och väntade på att hon skulle förklara sig själv, för att dra ett litet andetag vid hennes förklaring.
‘Förbjuden…?’ undrade han, som…[Read more]

Caspian var nästan redan på väg in, helt klart förväntandes att hon skulle tacka ja. Vem kunde tacka nej till honom och hans charm, trots allt? Och lite mat och dryck, för den delen? Ändå nekade hon honom, och han stannade upp, förvirrad en stund men kom snart tillbaka till nuet. Visst hade han väl hört att de hade några märkliga traditioner…[Read more]

Caspian hade väl alltid haft en förmåga att skapa kalabalik omkring sig, men han verkade lika omedveten om det. Så klart krävde han bara det som var hans rätt, inget mer. Han avfärdade garnisonmästarens ilska som den flugskit det var i hans sinne, istället var han mer enträgen att komma därifrån till bättre delar av staden. Lika lite tänkte han ö…[Read more]

Alven betraktade de kända namnen i sitt hem, han var ju inte direkt ovan att möta kungligheter – fin vinmakare som han var, och adel för den delen hade han sett fint folk på nära håll många gånger förr. Men han hade ändå inte riktigt räknat med att ha kungligt blod i sin familj, och heller inte en så övertygande men även farlig figur som Aype…[Read more]

Det hade varit en märklig upplevelse för Catea, att delta i en begravning till en viktig person hon inte kände. Trots allt hade hon levt sitt liv isolerat i bergen, med sin orden, och plötsligt slängs in i allt detta politiska kaos. Känslig som hon var kunde hon heller inte stänga av alla olika känslor omkring sig. Vissa faktiskt genuint sorgsna…[Read more]

Ett litet leende spred sig över drottningens läppar när alven avslöjade att han visste vem hon var och hon kunde inte låta bli att insupa ögonblicket en aning, ännu mer när Ayperos avslöjade sitt verkliga jag och började spinna sitt nät med de så lockande orden. Hon suckade nöjt och lutade sig bakåt i den mjuka fåtöljen medan hon betraktade de a…[Read more]

Caspian satt lite rastlöst och väntade, han var trots allt ivrig på att få komma bort från garnisonen till värdshuset och kanske njuta av något glas lokalt… vad de nu drack här i Iserion. Hur länge kunde det riktigt ta för alvflickan att informera befälhavaren om läget? Till sist blev det lite liv i grytan då garnisonmästaren dök upp med någon…[Read more]

Caspian hade inte riktigt förväntat sig frågan, alla visste väl vem han var? Trots allt var besökande paladiner inte så vanliga här, säkert hade väl kommendanten eller befälhavaren meddelat sina underordnade, rekryter som högre att han skulle komma? Det verkade verkligen saknas disciplin på detta ställe.
‘Caspian Astor.’ sa han simpelt, rak…[Read more]

Caspian verkade ge ifrån sig någon större reaktion över hennes prat, eller sätt. Han antog väl bara detta var någon typ av tjänsteflicka, eller något åt det hållet. Arbetade hon i garnisonen kunde hon ju inte vara helt inkompetent i alla fall, de släppte väl inte in vem som helst här?
‘Vatten till golven?’ han hjälpte till med att hälla över vat…[Read more]

Som vanligt var hon osynlig och ignorerad, så var de då man var en alv i Iserion – om man inte gjorde något fel, eller kanske råkade ha något speciellt vackert yttre som fångade en och annans blick. I vanliga fall hade det säkert varit så denna dag med, om det inte vore för en av besökarna i staden som befann sig där i garnisonen. En väldigt vä…[Read more]

Zax studerade Eninâle lite förundrat då hon dansade, förvånad över vad han såg och den magi som verkade finnas i luften. Han försotd inte mycket, men tog in det ändå så gott han kunde. Kanske mer på känsla, än något annat. Och många öl under nattens gång gjorde kanske inte hans sinne klarare. På något vis hade han hamnat där, och följde henne uta…[Read more]

‘Som du försvarade, ja. Som jag försvarade, en gång, ja där också.’ höll Aenya med, lite sorgset.
‘Men efter att de lät mig lida under tortyr i Iserion såg jag vad skogsalver var värda för dem.’ hon skakade på huvudet över de bistra och våldsamma minnena.
‘Jag gav allt, liksom så många andra, och förlorade därefter allt, men drottningen lyft…[Read more]

Arand följde med spänning med vad som skedde, försökte finna en öppning, något sätt att närma sig. Men i slutändan, vad var poängen? Han skulle väl bli fångad hur han än gjorde, hur försiktig han än försökte vara. Turin och Maeve var bara för välbevakade och väleskorterade. Något tom kände han sig då porten stängdes, han kvar i mörkret utanför,…[Read more]

Asgeir skrattade lite åt Ylva, kanske glad han med över att det inte verkade finnas så mycket spänning mellan dem. Åtminstone inte negativ sådan. Så han nickade.
‘Visst, visst, för en som lever i en smedja dagarna i ända har du väl bränt bort all din känsel.’ retades han, för att haja till lite över hennes andra kommentar. Vad brukade hon g…[Read more]

Ayperos sneglade på Nenya, ett svagt tankfullt leende över hennes uttryck och sätt. Kanske antog han, eller kände, att det låg mer där under ytan. Men han valde att inte lägga sig i denna diskussion så mycket, utan höll sig utanför och observerade. Detta var något för dessa tre lösa relationer att sammanfoga, och hur han än vände och vred på de…[Read more]

Kanske i ett försök att hitta styrkan att fortsätta denna charad så såg hon som hastigast på Ayperos, mötte hans blick med sin, ty även om han dolde sitt rätta jag så kunde hon fortfarande känna det uråldriga däri, styrkan som han besatt och som han, och Nenya, valt att dela med henne. Hon insöp det för ett ögonblick, lät det stärka henne, in…[Read more]

Nå… Där kunde de åtminstone enas, att heder var en enkel ursäkt och en fälla som de flesta av hennes landsmän gärna föll i, henne själv inkluderat. Var det inte vad som så många gånger hindrat henne, som fortsatte att hindra henne från att avsluta detta krig en gång för alla? Hon tänkte på Arand och hans ord och det knöt sig i magen.

När…[Read more]