Sloan gav ifrån sig ett frustrerat läte då Vinga redan var på väg vidare i sin drakskepnad – han och Verona något utanför stridens hetta. Detta var inte bra, trupperna – som han inte brydde sig allt för mycket om – hade förlorat sin befälhavare på grund av Vingas emotionella beslut. Om de hade haft dåliga chanser förr hade det minsann sämre sådana…[Read more]

Aenya lyssnade på kommentarerna hon g av Bain, armarna i kors i koncentration. Hon var ingen magiker, men hon förstod tillräckligt mycket ändå för att kunna använda sig av Agaroths bedömning. Det var inte svårt att se att Bain tagit några risker som var värda att kritisera och förfina, men man kunde alltid förbättra sig. Speciellt orden om mörk…[Read more]

“Jag låter som jag behöver låta,” Började hon på Kaldrländska, för att sedan fortsätta på det Iselemska språket. “Men jag skulle gissa att jag inte är härifrån. Jag ber om ursäkt att jag inte har bättre svar åt dig.” Hon gav henne ett leende och klev upp från sin sits, lämnande svärdet lutande mot stenen för att sedan gå ut ur skuggan och in i sol…[Read more]

Sloan gjorde bara en grimas över Vingas envishet.
‘Nej, Vinga!’ sa han lite kommenderande. Vem visste vilken förödelse det skulle bli – och speciellt för Vinga?
‘Stoppa det, ta kontroll över dig själv istället!’ det var både en order och en bedjan. Men det verkade inte spela någon roll vad han sade, för Vinga hade tydligen tappat kontrolle…[Read more]

Helvetet tillbaka. Sloan fnös lite för sig själv, trots den allvarliga situationen. Ord som lät fina, men betydde lite då de låg i det underläge de var i. I hans mening var detta ett läge att fly med de man kunde, snarare än att göra en heroisk strid och dö för ett meningslöst mål. Men han drog sin klinga, och höll sig nära Vinga, ett skarpare fo…[Read more]

Agaroth inspekterade honom noga när han rest sig upp och bjöd in sig själv till att känna ömt på näsan hans så att den inte var bruten. Hon log sedan åt honom och ryckte lite lätt på axlarna.

“Godkänd? Det här var inte den sortens test. Nu vet vi vad du går för! Om du frågar ifall jag skulle bänka dig i en strid är frågan nej, men jag har några…[Read more]

“Skogstroll,” Rättade hon Nenya och log åt henne. “Men tack för komplimangen!” Tänka sig att hennes kusin trodde att hon hade förmågan att ta ut ett bergatroll. Inte för att Ambrosina hade provat, så det var möjligt att hon kunde det, men hon vågade inte svära på saken. Hon skakade på huvudet för sig själv åt blotta tanken dock, hur hade hon en…[Read more]

Ännu en ny person, denna gång från ett vintrigt landskap. Faegrim ryste av tanken över att det var vinter någonstans nu, han som föredrog sommar och sol. Men det väckte hans nyfikenhet, trots allt var det något oväntat i sammanhanget.
‘Var är vi nu?’ undrade han lite nyfiket, och försökte luta sig framåt för att få en blick ut genom fönstret i det…[Read more]

Asgeir studerade vapnet uppskattande som han fick av Ylva, och gav henne på samma gång ett charmigt leende. Lite frågande betraktade han den rödhåriga figuren, men ryckte på axlarna över hans ord. Var det sagt att han skulle med kunde det knappast skada, speciellt inte efter vad de sett honom göra med Ranghildr. Kanske skulle hans förmågo…[Read more]

När de väl var framme vid ruinerna och underlaget var lite fastare än den mjuka sanden, släppte hon taget om fotleden på Sera och satte sig på en stor kvadratisk sten som en gång varit del av byggnaden de skuggades av. Hon böjde sig framåt och studerade Sera noga när hon presenterade sig, svärdet lutande mot stenen och händerna slutna i varandra.…[Read more]

“Eller hur, gott, vem hade kunnat tro!” Ambrosina nickade. “Det är troll!” Hon tog sig en tugga till och log stolt åt Nenya. “Det enda som krävs är att man kokar och torkar köttet ordentligt innan man steker det. Det hjälper också om de inte känner någon rädsla innan de dör. Lite som rådjur.” Hon slickade sig om fingrarna. Hon reste sig upp och…[Read more]

‘Demonernas fader?’ frågade han fundersamt för sig själv, alverna hade inte den synen på demonerna direkt, det fanns många mäktiga demoner nämnda vid namn snarare. Att de fanns, det var en självklarhet, men kanske hon visste något han inte gjorde. Han la demonerna bakom sig då han såg hennes reaktion på hans lekfullhet.
‘Gamling?!’ utbrast han…[Read more]

Ayperos slöt sina ögon, som om han frammanade bilden i sitt sinne som Nenya pratade om. Det äldre paret Saelorian, inte det som de var ute efter, men det kunde spela till deras fördel.
‘Intressant…’ sa han, och sträckte på sig igen då han delat hennes känsla om hennes farföräldrar.
‘Så berätta för oss, Nenya, hurdana är Damerin och Sanora Saelor…[Read more]

Det hade varit spännande och intensivt att följa med, inte bara för Aenya utan för alla inblandade. Sällan man såg magiker visa upp sina förmågor mot varandra på detta vis – än en gång fick hon erkänna att det fanns en viss rädsla i respekten man kände för makterna dessa två besatt. Mörkret Bain använt i hennes tält fyllde henne med obehag, men ho…[Read more]

“Slarv hade nog med saken att göra.” Hon skrattade till och skakade på huvudet. “Jag är jarl sedan ganska nyligt och ansvarade inte för säkerheten kring din mors fångenskap, men det skulle inte förvåna mig. Turin var lite virrig ett tag där, han tog nog inte de bästa besluten varje gång.” Hon ryckte lite på axlarna och sträckte ut sin arm sedan fö…[Read more]

Agaroths kropp värkte, varje steg påminde henne om just hur mycket skada hans senaste angrepp hade gjort, men hon var fortfarande beslutsam om att tvinga fram striden i honom hellre än att avsluta det på en gång. Det var trots allt ett test, även om hon hade önskat att det var slut vid det här laget. Mest för att hon ville bearbeta känslorn…[Read more]

‘Mardrömmar beror väl på vem man frågar?’ undrade Ayperos med en skämtsam ton, medan han betraktade de två damernas tillgivenhet till varandra. Istället lät han sig sedan sätta sig ned och lyssna på vad Nenya hade att berätta.
‘Så klart…’ hummade han med en handviftning, lite tankfull kring deras nästa steg. Det fanns trots allt många vägar…[Read more]

Hennes tankar var som ilningar när hon nu sökte efter båda hennes vänner, hur mycket hon än försökte korrigera tanken logiskt till att de var döda sedan länge så greppade en ensam liten känsla fast hårt om möjligheten att de tvåtusen år som följde kriget bara varit en dröm.

Snart nog såg hon dock Aenya och hon tillät sig själv tänka till ordentli…[Read more]

“Inte vad jag vet. Kanske. Hur vet jag det?” Hon började resa sig upp när Sera hade släckt törsten och tog sedan tag i hennes fotled med hennes fria hand, den som inte släpade på svärdet, och började dra Sera bakom sig i sanden, i riktningen Sera hade gått i. I den riktningen fanns det något, det visste Dottir.

“Fortsätt vila, men jag behöver få…[Read more]