“Varför? Lära dig lite om livet! Utanför de här väggarna är det inte så lätt. Det hade varit kul att se dig försöka!” Hon log åt honom och gick över till en av lådorna. Han verkade inte vara sorten som ens skulle hugga henne om han kunde, så hon slutade bry sig om att han hade tillgång till sabeln. Såklart kunde hon ha fel, men hon hade faktiskt e…[Read more]

“Jag känner inte dina tjänare, men jag känner din sort. Jag gissar att om tjänarna hör oss prata och urskiljer min kvinnliga röst genom dörren mitt i natten kommer de inte hämta vakter, de kommer lämna dig ifred att göra med kvinnan vad än din typ gör.” Hon satt sig upp ovanpå honom och släppte hans hand, följt av att hon knäppte honom på näsan…[Read more]

Spottet besvärade henne inte, istället skrattade hon till åt hans begäran. Hon höll emot honom, han var lyckligtvis inte så stark som vissa hon hade slagits med, men hon behövde var försiktig, för stridsivrig var han. Hon lutade sig lite närmare honom och stirrade honom i ögonen.

“Märklig begäran! Om jag släpper dig sticker du efter svärdet och h…[Read more]

Hon log och följde hans reaktion, hon hade faktiskt ganska kul helt plötsligt, vilket var lite oväntat. Hon hade börjat helt acceptera att hon inte var i fara just nu och även om det stormade in en massa vakter närsomhelst eller en familjemedlem så hade hon en gisslan om hon behövde. Snart nog fastnade hans blick och hon följde den till en sabel…[Read more]

“Vänta …” Hon tog ett kliv bakåt och studerade honom lite närmare, ett ögonbryn höjt högt. Hon inspekterade hans hållning, grepp och blick. Hans tonläge kände hon igen från de hundratals gångerna hon själv haft det när hon låtsades vara tuff på gatorna, och de hundra gångerna efter när andra gjort så mot henne.

“Du är inget hot! Du har inte s…[Read more]

Blanka tjöt till när han bet henne, ryckte undan sin hand och tog ett steg bakåt. Hon skakade irriterat på handen och blåste lite, för att sedan stirra på mannen med tydlig irritation. Snart var han dock uppe på fötter och höll i en skärva från sin tekopp, någonting som fick henne att tveka. Hon hade magi, åratal av erfarenhet från slagsmål på ga…[Read more]

Att hålla andan var kanske inte det mest genomtänkta, hon kände hur det blev svårare och svårare att andas tyst genom näsan och när dörren öppnades och personen klev in vred hon huvudet mot dörren och studerade fötterna. De gav henne inte mycket information såklart, men hon förvånades när hon såg dörren stängas. Om den här personen misstänkt…[Read more]

Blanka valde att utmana sin tur och antog att något viktigt affärsärende hade ryckt bort ägaren av rummet, så hon hade tid att fortsätta söka igenom det. Eftersom den boende hade tränat skrift, borde det finnas bläck i rummet, någonting hon visste vart hon kunde sälja det vidare. Så hon sökte igenom lådorna och passade på att trycka ner lite allt…[Read more]

Det var en stund svår att beskriva, stunden som de delade. Men han gillade hur hon uttalade hans namn. En dragningskraft mellan dem båda som blommat upp på så kort tid. Vad det betydde och innebar vågade han inte ens gissa på, just nu följde han bara sina impulser, sin vilja att vara närmare henne. En kvinna så annorlunda han själv, på andra sida…[Read more]

Även om det inte var upp till Tinadea kände hon sig nöjd över att Nemea inte blev besviken på det som gavs henne. Det var ju helt upp till hovet och dess etikett och rangordningar vem som sov var och när.
‘Och likväl är även jag glad som träffade er, lady Nemea.’ sa hon och gjorde en liten nigning och böjning på huvudet.
‘Det låter som en bra p…[Read more]

Aenya kände sig förvånansvärt lättad av Bains förslag, ja kanske hennes bror ändå hade mognat under sina resor då han visade sådan omtanke. Visst, kanske det hade kunnat bli en trevlig pratstund, ett avbrott från vardagen, med sällskapet där, Agaroth, klumpedunsen Ter’ath som hon trodde arbetade som kock, om hon inte mindes helt fel, och hennes b…[Read more]

“Ter’ath. Ett betydligt mer passande namn än Koda.” Hon flinade lite blygsamt. Agaroth log sedan åt deras befälhavare och hennes bror, bugade lätt med huvudet åt dem båda och höll det böjt när brodern lämnade tältet. Hon lade först nu märket till tillståndet Aenya var i och lite kvickt placerade hon handen på sitt hjärta som för att uttrycka en…[Read more]

Ranheim var stort, men hur mycket Bodil än försökte gick det inte att komma undan från idioter. Det kunde tyckas vara ett mycket litet problem att ha, men när det var ett dagligt problem slutade det vara så litet, åtminstone för henne. Hon hade ägnat sitt liv till att släpa ut hennes klan ur smutsen och fyllefesterna och depressionen som den gamla…[Read more]

Jezerals ögon glimmade till lite, som om han gissade att det inte riktigt var sanningen han blev serverad nu. Men, de hade några dagar på sig och skulle det inte visa sig ge resultat kanske destinationen till sist skulle lösa gåtan. Vid hennes fråga gjorde han en simpel gest över dem, som att definiera situationen de befann sig i.
‘Att känna…[Read more]

‘Åh ja, intressanta.’ ansåg Ayperos, och studerade Nenya där hon sjönk ned i sitt vemod. Visst, det hade inte direkt varit något skärt avsked av hennes föräldrar sist de sågs. Men, sådant kunde alltid åtgärdas. Eller så kunde man kapa banden permanent, om det var vad som krävdes.
‘Lord och Lady Saelorian allierar sig med oss och sin dotter, eller…[Read more]

Tinadea himlade med ögonen åt orden, även om hon log samtidigt.
‘Sluta nu, lady Nemea.’ sa hon lite generat, men fann det ändå lättande att tala fritt med någon. Det kändes som om det var länge sedan hon inte smugit omkring med tårna i de sociala sammanhangen.
‘En man från dina hemtrakter? Berätta mer!’ bad hon lite ivrigt och medan Nemea berät…[Read more]

Inlåst i vargens gap, nå det var bättre än att vara utlåst i detta fall. En socialt tryckande situation, men han var inne i alla fall. Återstod att se hur länge det skulle ta innan han drog mer trubbel till sig.
‘Jag känner inte staden, kanske du har en rekommendation om vart jag borde vara på väg?’ frågade han. ‘Ett värdshus, eller annat ställ…[Read more]

Det hela hade blivit som en scen ur en humoristisk dvärgpjäs. Om hon inte varit så trött och omtumlad hade hon troligen skrattat, just nu visste hon inte om hon skulle få ett raseriutbrott eller inte. Men hon ansträngde sig tillräckligt mycket för att hålla humöret under kontroll. Ett svagt leende tillät hon i sin mungipa då Agaroth hjälpte den…[Read more]

Agaroth log brett när hon förstod att hon inte gjort någonting otrevligt och rätade sig för att kunna möta deras blick med hennes egna som skymdes till stor del av den stora hatten. Hon vilade staven sin över axeln sin och gav brodern en enkel nickning, hon hade redan bugat, det fick likaväl gälla dem båda. Hon viftade bort lite av hennes ru…[Read more]