Mörka ögon. Mörkare än svarta, mörkare än den mörkaste bäck om natten, mörkare än helvetets djup. Ögonen verkade se på honom. Överallt, men ändå ingenstans. Kanske inuti honom? Osynliga klor, vassa som dolkar, kalla som is genomborrade hans sinne, slet undan hans mentala försvar som om det vore av papper. Där sådde de vassa klorna ett frö so…[Read more]

Hon var snabb, väldigt snabb. Nästan så snabb att han inte hann reagera. Inombords svor han över sin rostighet och att han gett henne chansen att överväldiga honom. Men han hade instinkterna kvar, som han tränat dag ut och dag in i sin ungdom, och det var kanske det enda som räddade honom. Inte var han något gråsvärd med muterade gener och inhuma…[Read more]

Liksom Eirik kände Asgeir sig redo att ge sig av. Det kliade i fingrarna, Frostheim hade börjat kännas instängt. Det var dags att få detta gjort som de pratat om så länge. Att själv verkligen bidra till kampen som deras föräldrar och syster varit så stor del av den senaste tiden. Klädd i reskläder, med sitt nya svärd på höften han fått låna av Yl…[Read more]

Aenya sneglade på Ter’ath, en besynnerlig figur. Hon brukade inte ifrågasätta de som ville förena sig till dem, men ändå… han hörde till de mer udda. Men med en besvärlig bakgrundsberättelse själv hade hon inte pressat. Ville han berätta skulle han själv göra det. Aenya kunde inte rå för att le lite åt Bains reaktion som bekräftade att…[Read more]

Kungen gjorde en gest med handen då hon neg, det hörde till och så betedde sig alla runt honom men det kunde ändå vara otroligt tröttsamt.
‘Träning är en lyx, som man oftast inte har tid med, är jag rädd.’ kontrade han med, ett snett leende på läpparna. Vid hennes gest mot hans svärd la han handen på fästet, och klappade det lätt.
‘Men då…[Read more]

Aenya sneglade lite nyfiket på Ter’ath då han kvittrade. Åtminstone var någon på gott humör. Eller så var han nervös. Fint var det ju med dessa alver som brann för samma mål, men frågan var hur Ter’ath skulle hantera läget i ett riktigt skarpt läge. Bäst att inte tänka på det, men ändå gnagde det på hennes samvete. Hon hade inte startat detta, men…[Read more]

Ayperos studerade Nenya med en nyfiken glimt i de mörka ögonen, övervägde om Nenya skulle kunna kapa banden eller ej. Men den funderingen höll han för sig själv. Konflikten i henne var bra, den skulle gå att använda för att stärka hennes förmågor, stärka hennes törst för att skapa något eget. Föräldrarnas svek, om man vände det så, skulle ha poten…[Read more]

Genom bandet de delade kunde Isra känna Nenyas sekund av oro, en flyktig känsla som Isra själv kände igen, en som behövt kapas på samma vis som den skulle behöva kapas för Nenyas egen skull. Det kunde inte finnas några andra än dem. Allting annat var oviktigt.

”Som Nenya säger, Iserion har låtit alverna förpassas till slumkvarter. Det senaste ja…[Read more]

Hans svar irriterade henne och hon kom på sig själv med att knyta de stelfrusna nävarna ett par gånger innan hon lyckades slappna av. Var det alltså ren galenskap de stred mot, ren galenskap som bragt hennes bror om livet? Det syntes inte utåt sett hos jarlen, det var sant, men hon såg det i hans ögon och det skrämde henne på samma gång som det gj…[Read more]

Det var en stund svår att beskriva, stunden som de delade. Men han gillade hur hon uttalade hans namn. En dragningskraft mellan dem båda som blommat upp på så kort tid. Vad det betydde och innebar vågade han inte ens gissa på, just nu följde han bara sina impulser, sin vilja att vara närmare henne. En kvinna så annorlunda han själv, på andra sida…[Read more]

Även om det inte var upp till Tinadea kände hon sig nöjd över att Nemea inte blev besviken på det som gavs henne. Det var ju helt upp till hovet och dess etikett och rangordningar vem som sov var och när.
‘Och likväl är även jag glad som träffade er, lady Nemea.’ sa hon och gjorde en liten nigning och böjning på huvudet.
‘Det låter som en bra p…[Read more]

Aenya kände sig förvånansvärt lättad av Bains förslag, ja kanske hennes bror ändå hade mognat under sina resor då han visade sådan omtanke. Visst, kanske det hade kunnat bli en trevlig pratstund, ett avbrott från vardagen, med sällskapet där, Agaroth, klumpedunsen Ter’ath som hon trodde arbetade som kock, om hon inte mindes helt fel, och hennes b…[Read more]

Jezerals ögon glimmade till lite, som om han gissade att det inte riktigt var sanningen han blev serverad nu. Men, de hade några dagar på sig och skulle det inte visa sig ge resultat kanske destinationen till sist skulle lösa gåtan. Vid hennes fråga gjorde han en simpel gest över dem, som att definiera situationen de befann sig i.
‘Att känna…[Read more]

‘Åh ja, intressanta.’ ansåg Ayperos, och studerade Nenya där hon sjönk ned i sitt vemod. Visst, det hade inte direkt varit något skärt avsked av hennes föräldrar sist de sågs. Men, sådant kunde alltid åtgärdas. Eller så kunde man kapa banden permanent, om det var vad som krävdes.
‘Lord och Lady Saelorian allierar sig med oss och sin dotter, eller…[Read more]

Tinadea himlade med ögonen åt orden, även om hon log samtidigt.
‘Sluta nu, lady Nemea.’ sa hon lite generat, men fann det ändå lättande att tala fritt med någon. Det kändes som om det var länge sedan hon inte smugit omkring med tårna i de sociala sammanhangen.
‘En man från dina hemtrakter? Berätta mer!’ bad hon lite ivrigt och medan Nemea berät…[Read more]

Inlåst i vargens gap, nå det var bättre än att vara utlåst i detta fall. En socialt tryckande situation, men han var inne i alla fall. Återstod att se hur länge det skulle ta innan han drog mer trubbel till sig.
‘Jag känner inte staden, kanske du har en rekommendation om vart jag borde vara på väg?’ frågade han. ‘Ett värdshus, eller annat ställ…[Read more]

Nästan i samma ögonblick som Aeldir lämnat salen lät Isra leendet dö och lutade sig tillbaka en aning i stolen där hon satt med en liten suck. Hon var inte missnöjd, inte alls, tvärt om så hade detta besök visat sig mer fruktsamt än hon först anat, men det gnagde henne en aning att behöva låtsas som om det var av andra anledningar än rent prakt…[Read more]

Det hela hade blivit som en scen ur en humoristisk dvärgpjäs. Om hon inte varit så trött och omtumlad hade hon troligen skrattat, just nu visste hon inte om hon skulle få ett raseriutbrott eller inte. Men hon ansträngde sig tillräckligt mycket för att hålla humöret under kontroll. Ett svagt leende tillät hon i sin mungipa då Agaroth hjälpte den…[Read more]

Både nyfiket och vaksamt betraktade hon honom muntert demonstrera sin armborst. Det var imponerande, det fick hon medge, tur att de inte hade någon bland stadsgardet som såg på just då och blandade sig i. Lite vaksamt såg hon sig omkring, men nej, kusten verkade klar och de befann sig i ett område där det kanske inte var helt osannolikt att man…[Read more]

Aenya som varit i full färd att hjälpa upp Bain från sin knäböjande ställning höjde huvudet hastigt då en till närvaro skyndade sig in i tältet. Men hon kunde nog gissa vem det var som var på kommande, då tältet först fylldes med magiskt ljus. Tydligen var hennes tält populärt denna natt. Men två magiker, var det något i görningen hon int…[Read more]