“Sekt eller inte, om ni hjälper medmänniskor när ni får chansen borde ingenting mer förväntas av er. Jag förstår att det är naivt, men kejsaren våran borde önska inget mer eller mindre från sitt folk än just det. Min by så som så många andra odlar mat åt kejsarens trupper så väl som folket i Masei och om ditt folk kan rädda den, så som ni vald…[Read more]
Ni-hin nickade. “Hon gör sig inga tjänster just nu. Snart kommer kejsaren tröttna, stänga portarna till staden och börja hetsa fram henne och hennes folk med alla medel. Du kanske är värt det, dock, men hon gör sig fiender både inom och utanför palatset. Jag sover väldigt lätt, så det där hornet de blåser i varje natt driver även mig lite galen.…[Read more]
“Det där har jag aldrig förstått. Jag tänker mig att en som inte vill leda, blir ganska dålig på det. Samma som att jag inte skulle sätta någon som inte vill strida bakom ett svärd. Det blir för opålitligt. Nu råkar jag leda ändå, men av situationen att döma har jag troligtvis redan gjort en hel del misstag.” Hon log åt Maeve innan hon sedan noga…[Read more]
Åt brödernas diskuterande gjorde rynkade hon lite på näsan för att låta blicken vandra ut mot horisonten. De vackra gröna kullarna, staden nedanför och det okända. Trots allt hade hon förstås varit utanför Isilas men hon skulle snarare kalla det att forslas som boskap till nästa slakt.
“Oavsett om vi skulle använda mig som någon jävla ursäkt,…[Read more]
Rodnaden var irriterande nog kvar på hennes kinder – det kändes som ett nederlag och hon höll hårt i sjalen som hon hade fått ifrån den yngre brodern. Något tomt där i hennes blick, som om hon inte riktigt ville kommentera det – eller kanske snarare erkänna för sig själv och andra vad som egentligen hänt. Innan hon hann protestera hade Caspian låt…[Read more]
Förvånat spärrade Toku upp ögonen – trots allt trodde hon inte att det skulle vara något som hon skulle koppla ihop så snabbt. Förstås hade hon hört om hur bråkigt det var i staden – men hur illa det egentligen var… Det var inget som hon hade någon aning av.
“Kanske…?” svarade hon lite blygt kanske för att spärra upp ögonen.
“Me…[Read more]
Komplimangen gjorde henne varm inombords – det var trots allt inte för dumt att få det bekräftat som hon redan visste. För det var ju trots allt inte svårt att se hennes mystiska skönhet. Det där farliga som få kunde satt fingret på innan. Elegant rörde hon sig vid Athanishkas sida för att låta blicken vara framåt på de många hus och ibland knu…[Read more]
Ni-Hin skrattade till först, hon kunde inte kväva den spontana förvåningen av att höra de orden, för att sedan nästan omgående verka komma till en insikt. “Det är du!” Väste hon tyst och lutade sig närmare, vilket såklart bara såg misstänksamt ut, så hon rätade på sig och återgick till att bara luta sig mot sin stav. “Det är du som är orsaken til…[Read more]
Yian studerade Nuwa noga när hon pratade och log som följd av den spännande informationen hon delade med sig av. Hennes svar väckte såklart fler frågor än det släckte, men resan framför dem var lång och hon hade ingenting emot att spä ut hennes nyfikenhet längst hela resa.
“En resa kan ha fler än ett mål,” Började Yian och flinade åt Nuwa. “Den…[Read more]
Ninu kanske inte såg mycket anledning till att vara med Elbereth uppe på plattformen, men för Elbereth betydde det hela världen. Hon kanske inte hade sagt det tydligt nog, men hon var nervös och att då ha sin vän med sig var lugnande. Hon log ännu en gång åt sin vän och placerade en hand på axeln hennes lite kort i ett försök att uttrycka tack…[Read more]
“Nå, vilken tur att ni båda är här då och kan hitta den perfekta matchen åt mig. Men inga gråhåriga fula typer. Speciellt inte dumma män. Det blir så tråkigt.” klagade hon med en grimas åt Galeas utläggning kunde hon inte rå för att le, ett stelt leende. Det fanns förstås en sanning där, en allt för hård en. Speciellt en som inte hon ville höra…[Read more]
Skrattet från Toku klingade vackert och avbröts av ett litet harklande. Det hade låtit så enkelt, som om det skulle räcka att hon sagt ja och tillsammans skulle de resa.
“Det är nog så… Konungen begärde att ha mig här. Egentligen…” började Toku, men var lite osäker på vad hon skulle berätta för munken och harklade sig. Åt helvete med det…[Read more]
Fortfarande lite nervös – varför visste hon inte. Men det var lite svårt att veta ibland vart hon hade Athanishka – var det äkta kärlek eller var det ett litet frö som hon hade satt i huvudet på Nenya? Oavsett kunde hon känna hur känslorna för häxan växte. Nästan lite snabbare än vad hon trott var möjligt. Nästan skrämmande. Hon drog ett djupare…[Read more]
Det tog Ambrosina nästan hela tiden sedan de satt sig på hästen fram tills dess att Sarethna faktiskt ställde frågan för Ambrosina att vänja sig vid att rida på hästen. Hon kunde rida såklart, men mycket av det hon en gång var riktigt bekväm med fungerade inte längre, hur mycket hon än önskade det. För mycket av henne hade förändrats, tro…[Read more]
Lite distraherat började hon svara Maeve, hennes blick fortfarande låst på mannen som observerade dem. “Jag skulle avsky det. Det är svårt nog att leda min by och hålla dem nöjda. Ett helt folk? Jag skulle gå sömnlös. Särskilt det här folket. Så mycket hat… men jag misstänker att det inte är så annorlunda på andra sidan. Det finns massor av…[Read more]
Ni-hin höjde ett ögonbryn åt frågan. “Ställer du frågan till mig? Är inte svaret helt enkelt ja eller nej?” Hon lutade huvudet och studerade Toku. “Kan du det? Eller är du faktiskt en burfågel? Och jag menar inte det respektlöst den här gången.” Hon såg sig om, som om med nya ögon, för att se om det fanns några reaktioner som inte riktigt var som…[Read more]
En rodnad spred sig på Tokus kinder när hon insåg att hon kanske hade varit lite för otrevlig. Det var svårt att riktigt tänka rätt när paniken kröp sig på när hon fick något smutsigt på sig. Trots allt hade den varit på marken – och vem visste vad för äckligt det kunde vara på den. Försiktigt log hon.
“Förlåt mig…” viskade hon för att sedan s…[Read more]
“Låt mig inte störa ert bråk om vem som är bäst – och mest lämplig och sådär. På honom bara Galeas!” sa systern när hon steg in i rummet och tog en matkniv som hon stack framför sig retsamt mot dem båda med ett lurigt leende. För att sedan lite lojt kasta ner den i smöret som den sjönk fast i. Alia rörde sig förbi fåtöljen för att sedan sträc…[Read more]
Fortfarande lite blygt nickade hon mot Alethir. Lite osäker på hur hon ens skulle sammanfatta hennes resor. De var så många minnen, goda och mindre goda som tävlade om hennes egna minne. Hon följde dem upp på plattformen – lite osäker på vad hon egentligen gjorde där. Det kändes lite malplacerat, men hon gav Elbereth ett svagt leende för att fö…[Read more]
Yian torkade sig om ögonen, även om inga tårar hade runnit. Det kändes som om hon hade gråtit, så det blev lite av en reflex, men än så länge kändes hela händelsen nästan lite overklig. Hon fick fram ett nytt leende och böjde huvudet åt Nuwa. “Jag går dit du leder. Skulle det vara upp till mig, vet jag inte ens om jag skulle hitta till kejsaren,…[Read more]