Till och med nu kunde hon inte låta bli att finna honom inspirerande. “Jag är hälsosamt skeptisk.” Förklarade Hillevi enkelt som svar på påståendet om hennes tvivel. “För inte länge sedan hade jag med ett förvuxet barn att göra och nu är du Rans härold och lika klarsynt som någonsin. Det tar tid att vänja sig.” Hon erbjöd ett leende och skak…[Read more]

Yian olikt Nuwa i stunden och olikt sig själv helt plötsligt trivdes ganska väl med tystnaden, även om den tvingade henne att tänka på sin familj. Så fort det tystnade omkring henne, så fort ingen pratade så vandrade hennes tankar till sin familj och by. Hon log när Nuwa tillslut pratade och hade för stunden glömt bort hur skönt det var att höra…[Read more]

Ni-hin log och nickade. “Ingenting är obehandlingsbart. Jag vet inte om vi kommer känna varandra länge nog för mig att lösa det åt dig, men jag kan hjälpa dig utveckla verktygen.” Hon studerade Toku noga och sträckte sedan ut en hand i ett erbjudande att skaka den.

“Innan du tar min hand vill jag förklara vad det innebär. Vi kommer jobba med…[Read more]

Bodil höll sig en bit bakom duon och hennes män nära henne. Stigningen uppför berget bevisade hur ovana de var med svårare terräng, de var vana med plan mark och väl vald terräng, så det var inte helt med avsikt som de hamnade bakom Maeve och Arand, även om Bodil hellre hade dem framför sig än bakom. Hon pratade lite tyst med sina krigare och…[Read more]

Elbereth log åt Ninu medan hon blev släpad genom staden och utanför, ivrigt fundersam på vad hon hade i åtanke och när de väl kom fram till grottan och den varma källan sköljdes ett lugn som genom magi över Elbereth som tacksamt mötte Ninuriths blick. Tacksamt nog var klänningen inte av den åtsittande sorten och med bara några rörelser kund…[Read more]

Ytterligare soldater anslöt sig i rask takt till hennes led och fler skulle komma med tiden. Hon stannade upp vid den brinnande byggnaden och därmed vid gränsen till alverna och tog ett djupt andetag, hennes ögon slutna. Hennes egna tankar rusade lika mycket i hennes huvud som orden Ithia hade yttrat och hon visste hur rätt hennes gamla skol…[Read more]

Ni-hin skrattade. “Det är första gången jag blivit så artigt kallad smutsig.” Hon log medan hon reflekterade över det som sagts om kejsaren och hon lät det smälta lite. “Det är nog svårt att växa upp när man växer upp instängd i sitt hem. De flesta av oss hade nog blivit bortskämda ungar om vi isolerades till ett liv fyllt av privilegium,…[Read more]

Hillevi satte ned sin mat på tallriken och tog några djupa andetag, ögon slutna. “Jag tyckte mer om dig när du var förvirrad.” Suckade hon och petade lite på sin mat innan hon riktade blicken mot honom och nätet han jobbade med. Det var uppfriskande att se honom så aktiv med sina händer och att han faktiskt gjorde något produktivt, men hon hade…[Read more]

Keziah rusade till där Merel var och ställde sig på knä framför inristningarna. Hon förde handen över dem för att memorera känslan och kunna återskapa dem och gick på knän längs klippväggen för att följa dem. “Jag vet inte. Det ser nästan ut som instruktioner till en dans, eller ritual. Hade det varit ett enkelt konstverk hade de säkerligen inte…[Read more]

Hon såg förvånat på Fim först, innan hon förstod vad kvinnan menade. “Jahaa! Ode-… Den vi inte nämner … Det är han du menade!” Det kändes som om en pusselbit föll på plats och många spridda tankar och kunskaper om deras mytologi knöts samman och passade ihop. Hon lyssnade intresserat på resten som Fim hade att berätta och nickade ivrigt…[Read more]

Ni-hin skrattade. “Vi är inte alla skulpterade lika sköna.” Flinade hon och rodnade lite när hon insåg hur ivrigt hon hade sträckt sig mot klänningen utan att ens få lov att närma sig den. Hon skämdes sällan, men här lyckades Toku orsaka det och Ni-hin klev bakåt och böjde sig djupt i en bugning.

“Förlåt mig, det var inte meningen att tränga mig…[Read more]

Elbereth log förstående mot sin vän och valde att inte stanna längre på ämnet. “Det låter bra, låt mig bara …” Började hon, men så fort hon reste sig upp så blev hon ryckt i av en av de många alver som hade samlats och lyssnat på hennes tal. Kvinnan började prata om hur mycket hon uppskattade det Elbereth hade sagt och innan hon visste ordet…[Read more]

Ambrosina suckade som bara ett barn kunde göra mot sin förälder, en besegrad, beklagande suck. “Okej, vi tar väl en alv då.” Hon var trött på dem och nu när hon visste om stenarna var det allt hon kunde tänka på att äta. Det här handlade dock inte om henne och hon var tvungen att tygla sina begär för att hjälpa Nenya, som hon var övertygad om a…[Read more]

Samira höjde blicken hastigt när hon hörde att Fim kände till om en brunn som kanske var den Samira syftade på. Då hon däremot förklarade att det var något en vän till henne visste om och inte hon själv vacklade Samiras engagemang lite och hon lugnade sig, log åt kvinnan och återvände med sin fokus till sina fötter för att värma dem.

“Ymer ……[Read more]

Elbereth flinade till och skakade lätt på huvudet. Hon placerade en hand på sin väns axel. “Alienna är här. Jag vet inte exakt vart här, men hon är här i Nela’thaënas. Hon anlände till begravningen.” Hon blev osäker dock när hon hörde henne prata om Alienna i Alidea, hade Elbereth missat att kvinnan lämnat redan och åkt hem? Hon kliade sig i hu…[Read more]

Yian tecknade så att det sved i handen, men det var så befriande att vara en konstens tjänare åter igen. Att rita av männen fick henne att helt glömma bort de hemskheter hon nyligen sett och under resten av kvällen kunde hon skratta, skämta och dela med sig av sin konst och sina berättelser. Hon ritade av männen och när hon inte gjorde det utan s…[Read more]

“De var en primitiv kultur, jag vet inte hur höga förväntningar vi borde ha på konstruktioner. Jag tror de använde det som fanns tillgängligt för dem, och fickor i berget hade i så fall varit perfekta för förvaring.” Hon gissade, hon kunde inte så mycket om Meoiernas förflutna, men även idag var folket ganska bakåtsträvande och en aning … enkl…[Read more]

Samira rös vid synen av sorken som försvann inuti kvinnan, men erbjöd ändå ett leende då hon var glad att se henne och klev in under granen. Hon kunde inte längre betrakta Fim som ett hot, för hade det varit sant hade Samira varit död för länge sedan. Istället slog hon sig ned några steg bort från Fim och började gräva en grop i snön för att se…[Read more]

Revan spretade sig i tre olika riktningar när man väl såg sig om och medan hon funderade över vilken riktning som var rätt, kom packningen ner och hon lossade den så att Merel kunde dra upp repet igen och få ner sig själv. Hon lös med facklan i de olika riktningarna och försökte lista ut i vilken riktning norr var. Hon återbesökte deras vandri…[Read more]