Ylva

Hon såg på sin bror då han fortsatte att tjata på henne. Eller pika henne var kanske mer korrekt ord. Hon skrattade åt hans envishet.
” Varför hackar du bara på mig? Jag har väl inte gjort något som skulle ens komma i närheten av att missköta mig? Jag har inte förolämpat någon, inte hamnat i handgemäng eller hyss. Jag tycker du är hemskt o…[Read more]

Åt Ithias ord räckte Sera ut tungan. Osmidigt? Snarare var det väl bra att gå rakt på sak istället. Det sparade både tid, ord och hjälpte mer. Hon rörde sig med stadiga steg framåt, utan att tänka på att hon var den längsta där och förmodligen den med längst ben.

“Åh! Uppträdande, vad spännande! Vad gjorde du?” frågade Sera, entusiastiskt, kanske…[Read more]

Det var med stora steg som Vinga följde efter sin vän. En vän som vanligtvis betydde trubbel – och hon var inte säker på om det var den typ av spektakel som hon letade efter. Fast kanske det var hennes börda som drakfolk? Skydda dem var det som Vingas folk var byggd för att göra. När väl de kommit ut till skogens frihet, drog hon nöjt efter andan.…[Read more]

En suck lämnade Torbjörns läppar när han inte verkade kunna tvinga på Esbjörn mer mat. Som vanligt skulle han bli grinig tidigare. Han skakade lite på huvudet åt tanken. Blev de aldrig vuxna och kunde ta hand om sig själva? Fast innerst inne så hoppades han inte att den dagen skulle komma då han skulle vara ensam. Hade han någonsin varit ensam?

F…[Read more]

Smärtan var som ett eko efter att Vili hade hållit på, men samtidigt var det nästan som en ny energi där hos Ranghildr. En stor suck lämnade hennes läppar när hon sjönk ner på marken igen. Orden från både Vili och Ylva ekade i hennes öron. Men hon svarade ingen, istället slöt hon ögonen för att försöka stänga ute dem alla. Vad hade hon egentligen…[Read more]

Tacklingen gick… som den gick. Eirik och Asgeir rullade runt i snön en stund, där båda försökte få tag på den andra. De kravlade runt en stund, tills Asgeir fick sin arm runt Eiriks hals. “Inte igen,” Tänkte Eirik när han kände armen börja dra till, men Asgeir hade fått ett ordentligt grepp. Den här gången räckte inte styrka. Eirik måttade några…[Read more]

När Seren sagt hej då till Gwen så gick hon till sitt rum för att tvätta av sig så att hon kunde se lite mer anständig ut, då hon fått instruktioner till att komma till den släckta elden. Indtruktionerna sa att hon dkulle komma lite senare så hon kollade till sina växter lite snabbt innan hon böt sina jordiga kläder, mot nya, rena kläder. Sedan…[Read more]

Nuon Aht Saar Lemkein en Sür jak Kaun stred längs tältarna på lägrets östra sida. Han var en lång och ståtlig man. Det var redan sent, Lemkein hade velat bli klar tidigare, men i krig gick saker sällan som man ville.

“Furst Kaun,” En av soldaterna gjorde salut. Lemkein var egentligen inte en furste… ännu. Officiellt höll hans far Vanhein fortfara…[Read more]

Ylva Sigvaldadottir

Då Asgeir lutade sig in för att udnersöka hennes ansikte bättre kände hon kinderna bli lite varmare. Han hade verkat chockad först, lite orolig kanske men sedan mer ..saklig. Hans mor hade klart läst in saker där som inte fanns och hon nickade lite och vände blicken till hans igen då han berättade om Ragnhild. ” Jag…jag…[Read more]

Ylva

Då han började torka smuts ur hennes ansikte skrattade hon och gjorde lite grisljud. Hon kunde se hur han ansträngde sig för att inte dra på munnen åt det hela. Hon var trots allt smed, att vara smutsig och sotig gick liksom inte att hjälpa. Han var inte direkt renare än hon själv. ” Jag lovar att ta mig ett bastu och ett bad innan vi beger…[Read more]

Tanken på att hon skulle behöva låtsas som om detta var något hon gjorde på någon slags känslomässig grund gjorde henne lite obekväm till mods, trots allt hade hon inget egentligt intresse av att knyta några nya familjeband, men möjligheten var för bra för att ignoreras. Denna man, hennes direkta släkting, hade band och kontakter som hon aldrig sk…[Read more]

De var rätt intensiva att umgås med och då hon var rätt introvert märkte hon hur energin sakta började gå nedåt i hennes kropp, speciellt då frågorna kom mot henne och hon visste knappt vad hon skulle svara. De var vänliga och därav gjorde hon inget motstånd då ena kvinnan tog hennes hand och började dra med dem båda bort från Akademins hårda…[Read more]

Lite irriterat borstade han bort lite av mjölet som fanns på hans mörka byxor och han knöt sin näve för att försöka lugna sig när Ylva drog upp onödiga saker. Det gjorde det för hennes skull. Kunde hon inte se det? Han fnös och tog sin tumme i sin mun för att fukta den lite för att sedan dra bort lite sömn, sot och annan smuts i Ylvas ansikte.…[Read more]

‘Hel har inget med detta att göra!’ sa Villi ilsket till svar, och pressade ett inger mot hennes panna så runan började glöda där med. Audgisil var snabbt där vid Ranghildrs sida, i syfte att stöda henne, men Villi gjorde en ilsken gest åt honom.
‘Håll dig borta nu om du vill att lilla fröken våldsam här ska bli frisk igen!’ väste han, obrydd…[Read more]

Ylva

Hon såg på sin bror där han stökade omkring och flyttade på henne då och då, då han tyckte att hon var i vägen. Hon skrattade lite och kunde självklart då inte låta bli att ställa sig lite i vägen med flit utan att det skulle bli allt för uppenbart.
Hon tog ett stop av det något ljumna morgonmjödet och en bit bröd och ost som stod framduka…[Read more]

Ylva Sigvaldadottir

Hon såg mot hans föräldrar och Villi. Det var upprörda rösten som talade där uppe, det kunde hon läsa ut på Villis vilda gestikulerande och snart hade han dragit med kungaparet in i bastun igen. Hon rynkade lite på pannan och undrade vad det hela handlade om. Men släppte det sedan då hon insåg att det var Villi och det kunde l…[Read more]

Aenya flinade lite roat åt vad Vinga sa, och klappade henne på axeln.
‘Åh du vet nog att du vill, men det är så det ska låta!’ sa hon muntert, och kramade entusiastiskt om Vingas axel med en hand, för att se på den unga druiden mittemot dem. Hennes gröna ögon betraktade Eranya, som om bara viljekraft kunde få henne ur sitt blyga skal.
‘Per…[Read more]

Trots att Ylva försökte att hålla sig ur vägen var det nästan som hon alltid lyckades ställa sig precis där Torbjörn var på väg. Inte för att det gjorde honom särskilt irriterad. Han var van med att ha det så och det skulle vara märkligt om det inte var så snarare. Istället så knuffade han lugnt bort henne där han vandrade i köket. Lade in en…[Read more]